Publikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 116
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abtahi, Farhad
    et al.
    Kungliga Tekniska Högskolan.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Seoane, Fernando
    Kungliga Tekniska Högskolan.
    Lindecrantz, Kaj
    Kungliga Tekniska Högskolan.
    Association of drivers’ sleepiness with heart rate variability: A pilot study with drivers on real roads2018Ingår i: IFMBE Proceedings, Springer Verlag , 2018, Vol. 65, s. 149-152Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Vehicle crashes lead to huge economic and social consequences, and one non-negligible cause of accident is driver sleepiness. Driver sleepiness analysis based on the monitoring of vehicle acceleration, steering and deviation from the road or physiological and behavioral monitoring of the driver, e.g., monitoring of yawning, head pose, eye blinks and eye closures, electroencephalogram, electrooculogram, electromyogram and electrocardiogram (ECG), have been used as a part of sleepiness alert systems.

    Heart rate variability (HRV) is a potential method for monitoring of driver sleepiness. Despite previous positive reports from the use of HRV for sleepiness detection, results are often inconsistent between studies. In this work, we have re-evaluated the feasibility of using HRV for detecting drivers’ sleepiness during real road driving. A database consists of ECG measurements from 10 drivers, driving during morning, afternoon and night sessions on real road were used. Drivers have reported their average sleepiness level by using the Karolinska sleepiness scale once every five minutes. Statistical analysis was performed to evaluate the potential of HRV indexes to distinguish between alert, first signs of sleepiness and severe sleepiness states. The results suggest that individual subjects show different reactions to sleepiness, which produces an individual change in HRV indicators. The results motivate future work for more personalized approaches in sleepiness detection.

  • 2.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Åkerstedt, Torbjörn
    Karolinska Institutet.
    Effects of the road environment on the development of driver sleepiness in young male drivers2018Ingår i: Accident Analysis and Prevention, ISSN 0001-4575, E-ISSN 1879-2057, Vol. 112, s. 127-134Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Latent driver sleepiness may in some cases be masked by for example social interaction, stress and physical activity. This short-term modulation of sleepiness may also result from environmental factors, such as when driving in stimulating environments. The aim of this study is to compare two road environments and investigate how they affect driver sleepiness. Thirty young male drivers participated in a driving simulator experiment where they drove two scenarios: a rural environment with winding roads and low traffic density, and a suburban road with higher traffic density and a more built-up roadside environment. The driving task was essentially the same in both scenarios, i.e. to stay on the road, without much interaction with other road users. A 2 x 2 design, with the conditions rural versus suburban, and daytime (full sleep) versus night-time (sleep deprived), was used. The results show that there were only minor effects of the road environment on subjective and physiological indicators of sleepiness. In contrast, there was an increase in subjective sleepiness, longer blink durations and increased EEG alpha content, both due to time on task and to night-time driving. The two road environments differed both in terms of the demand on driver action and of visual load, and the results indicate that action demand is the more important of the two factors. The notion that driver fatigue should be countered in a more stimulating visual environment such as in the city is thus more likely due to increased task demand rather than to a richer visual scenery. This should be investigated in further studies.

  • 3.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Åkerstedt, Torbjörn
    Stockholms Universitet.
    The effect of daylight versus darkness on driver sleepiness: A driving simulator study2017Ingår i: Journal of Sleep Research, ISSN 0962-1105, E-ISSN 1365-2869Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Driver sleepiness studies are often carried out with alert drivers during daytime and sleep-deprived drivers during night-time. This design results in a mixture of different factors (e.g. circadian effects, homeostatic effects, light conditions) that may confound the results. The aim of this study was to investigate the effect of light conditions on driver sleepiness. Thirty young male drivers (23.6 ± 1.7 years old) participated in a driving simulator experiment where they drove on a rural road. A 2 × 2 design was used with the conditions daylight versus darkness, and daytime (full sleep) versus night-time (sleep deprived). The results show that light condition had an independent effect on the sleepiness variables. The subjective sleepiness measured by Karolinska Sleepiness Scale was higher, lateral position more left-oriented, speed lower, electroencephalogram alpha and theta higher, and blink durations were longer during darkness. The number of line crossings did not change significantly with light condition. The day/night condition had profound effects on most sleepiness indicators while controlling for light condition. The number of line crossings was higher during night driving, Karolinska Sleepiness Scale was higher, blink durations were longer and speed was lower. There were no significant interactions, indicating that light conditions have an additive effect on sleepiness. In conclusion, Karolinska Sleepiness Scale and blink durations increase primarily with sleep deprivation, but also as an effect of darkness. Line crossings are mainly driven by the need for sleep and the reduced alertness at the circadian nadir. Lane position is, however, more determined by light conditions than by sleepiness.

  • 4.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Gink Lövgren, Maria
    Volvo Bus Corporation.
    Nilsson, Mats
    Volvo Bus Corporation.
    Dukic Willstrand, Tania
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    The effect of an active steering system on city bus drivers’ muscle activity2018Ingår i: International Journal of Occupational Safety and Ergonomics, ISSN 1080-3548, E-ISSN 2376-9130, s. 1-9Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    City bus drivers spend hours driving under time pressure, in congested traffic and in a monotonous sitting position. This leads to unhealthy working conditions, especially in terms of physical and psychological stress. The aim of this study is to investigate whether an active steering system can alleviate the musculoskeletal stress involved in manoeuvring a bus. Twenty bus drivers drove a city bus equipped with the Volvo dynamic steering (VDS) support system in real traffic. Steering effort was evaluated with electromyography and with a questionnaire. Compared to baseline, VDS significantly reduced the required muscle activity by on average 15–25% while turning, and up to 68% in the part of the manoeuvre requiring maximum effort. The bus drivers believed that VDS will help reduce neck and shoulder problems, and they expressed a desire to have VDS installed in their own bus.

  • 5.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Ihlström, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Kircher, Katja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Förares användning av kommunikationsutrustning under färd: Del 1: Enkätstudie. Del 2: Användning enligt objektiv mätning2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Av resultaten från denna enkät är något av det mest tydliga att saker som funnits i en bil en längre tid, exempelvis att ställa in radio, använda navigationsutrustning och prata i telefon, görs i betydligt högre utsträckning än nyare saker som att skicka meddelanden, surfa på internet eller spela spel. Överlag tycks det vara låg acceptans för de nyare företeelserna och en stor andel av urvalet tycker att det är felaktigt eller olämpligt att hålla på med dessa aktiviteter. Att prata i telefon med handsfree tycks uppfattas av många som säkrare och mer lämpligt än att inte använda det. Detta avspeglas även i inställning till införandet av förbud, där en relativt stor andel accepterar att det ska vara lagligt att använda handsfreefunktioner men att annan användning av kommunikationsutrustning borde förbjudas.

    I den andra delen genomfördes en mätning av mobilanvändning under färd genom installerande tav en mobilapp. Den genomförda undersökningen är den första av sitt slag åtminstone i Sverige, så att den, trots vissa brister och begränsningar, kan leverera information som hittills har varit okänt. I detta del diskuteras resultaten, även i förhållande till enkätsvaren, följt av en reflektion över metoden och möjliga förbättringar, som är önskvärda inför en fortsättningsstudie.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Jansson, Sabina
    Linköpings Universitet.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Local changes in the wake electroencephalogram precedes lane departures2017Ingår i: Journal of Sleep Research, ISSN 0962-1105, E-ISSN 1365-2869Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The objective of this exploratory study is to investigate if lane departures are associated with local sleep, measured via source-localized electroencephalography (EEG) theta power in the 5-9 Hz frequency range. Thirty participants drove in an advanced driving simulator, resulting in 135 lane departures at high levels of self-reported sleepiness. These lane departures were compared to matching non-departures at the same sleepiness level within the same individual. There was no correspondence between lane departures and global theta activity. However, at the local level an increased risk for lane departures was associated with increased theta content in brain regions related to motor function.

  • 7.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Kircher, Katja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL. Linköpings Universitet.
    A Generalized Method to Extract Visual Time-Sharing Sequences From Naturalistic Driving Data2017Ingår i: IEEE transactions on intelligent transportation systems (Print), ISSN 1524-9050, E-ISSN 1558-0016, Vol. 18, nr 11, s. 2929-2938Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Indicators based on visual time-sharing have been used to investigate drivers' visual behaviour during additional task execution. However, visual time-sharing analyses have been restricted to additional tasks with well-defined temporal start and end points and a dedicated visual target area. We introduce a method to automatically extract visual time-sharing sequences directly from eye tracking data. This facilitates investigations of systems, providing continuous information without well-defined start and end points. Furthermore, it becomes possible to investigate time-sharing behavior with other types of glance targets such as the mirrors. Time-sharing sequences are here extracted based on between-glance durations. If glances to a particular target are separated by less than a time-based threshold value, we assume that they belong to the same information intake event. Our results indicate that a 4-s threshold is appropriate. Examples derived from 12 drivers (about 100 hours of eye tracking data), collected in an on-road investigation of an in-vehicle information system, are provided to illustrate sequence-based analyses. This includes the possibility to investigate human-machine interface designs based on the number of glances in the extracted sequences, and to increase the legibility of transition matrices by deriving them from time-sharing sequences instead of single glances. More object-oriented glance behavior analyses, based on additional sensor and information fusion, are identified as the next future step. This would enable automated extraction of time-sharing sequences not only for targets fixed in the vehicle's coordinate system, but also for environmental and traffic targets that move independently of the driver's vehicle.

  • 8.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Kircher, Katja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL. Linköping University.
    Changes in glance behaviour when using a visual eco-driving system: A field study2017Ingår i: Applied Ergonomics, ISSN 0003-6870, E-ISSN 1872-9126, Vol. 58, s. 414-423Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    While in-vehicle eco-driving support systems have the potential to reduce greenhouse gas emissions and save fuel, they may also distract drivers, especially if the system makes use of a visual interface. The objective of this study is to investigate the visual behaviour of drivers interacting with such a system, implemented on a five-inch screen mounted above the middle console. Ten drivers participated in a real-world, on-road driving study where they drove a route nine times (2 pre-baseline drives, 5 treatment drives, 2 post-baseline drives). The route was 96 km long and consisted of rural roads, urban roads and a dual-lane motorway.

    The results show that drivers look at the system for 5–8% of the time, depending on road type, with a glance duration of about 0.6 s, and with 0.05% long glances (>2s) per kilometre. These figures are comparable to what was found for glances to the speedometer in this study. Glance behaviour away from the windscreen is slightly increased in treatment as compared to pre- and post-baseline, mirror glances decreased in treatment and post-baseline compared to pre-baseline, and speedometer glances increased compared to pre-baseline. The eco-driving support system provided continuous information interspersed with additional advice pop-ups (announced by a beep) and feedback pop-ups (no auditory cue). About 20% of sound initiated advice pop-ups were disregarded, and the remaining cases were usually looked at within the first two seconds. About 40% of the feedback pop-ups were disregarded. The amount of glances to the system immediately before the onset of a pop-up was clearly higher for feedback than for advice.

  • 9.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Wachtmeister, Jesper
    Mobile Behaviour.
    Nyman, Mattias
    Designingenjörerna Sverige AB.
    Nordenström, Axel
    Designingenjörerna Sverige AB.
    Kircher, Katja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Using smartphone logging to gain insight about phone use in traffic2019Ingår i: Cognition, Technology & Work, ISSN 1435-5558, E-ISSN 1435-5566Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The prevalence of mobile phone usage in traffic has been studied by road-side counting, naturalistic driving data, surveillance cameras, smartphone logging, and subjective estimates via surveys. Here, we describe a custom-made smartphone logging application along with suggestions on how future such applications should be designed. The developed application logs’ start and end times of all phone interactions (mobile phone applications, incoming/outgoing phone calls and text messages, audio output, and screen activations). In addition, all movements are automatically classified into transport, cycling, walking, running, or stationary. The capabilities of the approach are demonstrated in a pilot study with 143 participants. Examples of results that can be gained from smartphone logging include prevalence in different transportation modes (here found to be 12% while driving, 4% while cycling, and 7% while walking), which apps are being used (here found to be 19% navigation, 12% talking, 12% social media, and 10% games) and on which road types (rural, urban, highway etc.). Smartphone logging was found to be an insightful complement to the other methods for assessing phone use in traffic, especially since it allows the analyses of which apps are used and where they are used, split into transportation mode and road type, all at a relatively low cost.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Ahlström, Christer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Åkerstedt, Torbjörn
    Karolinska Institutet.
    Are professional drivers less sleepy than non-professional drivers?2018Ingår i: Scandinavian Journal of Work, Environment and Health, ISSN 0355-3140, E-ISSN 1795-990X, Vol. 44, nr 1, s. 88-95Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective It is generally believed that professional drivers can manage quite severe fatigue before routine driving performance is affected. In addition, there are results indicating that professional drivers can adapt to prolonged night shifts and may be able to learn to drive without decreased performance under high levels of sleepiness. However, very little research has been conducted to compare professionals and non-professionals when controlling for time driven and time of day.

    Method The aim of this study was to use a driving simulator to investigate whether professional drivers are more resistant to sleep deprivation than non-professional drivers. Differences in the development of sleepiness (self-reported, physiological and behavioral) during driving was investigated in 11 young professional and 15 non-professional drivers.

    Results Professional drivers self-reported significantly lower sleepiness while driving a simulator than nonprofessional drivers. In contradiction, they showed longer blink durations and more line crossings, both of which are indicators of sleepiness. They also drove faster. The reason for the discrepancy in the relation between the different sleepiness indicators for the two groups could be due to more experience to sleepiness among the professional drivers or possibly to the faster speed, which might unconsciously have been used by the professionals to try to counteract sleepiness.

    Conclusion Professional drivers self-reported significantly lower sleepiness while driving a simulator than non-professional drivers. However, they showed longer blink durations and more line crossings, both of which are indicators of sleepiness, and they drove faster.

  • 11.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Blissing, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Körsimulering och visualisering, SIM.
    Saluäär, Dennis
    Volvo AB.
    Svanberg, Bo
    Volvo Car Corporation.
    Ljung Aust, Mikael
    Volvo Car Corporation.
    Holmertz, Pontus
    HiQ.
    Night-time scenarios in simulators: a prestudy of needs, knowledge and possible solutions2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The study in this publication investigates the need and potential for night-time scenarios in driving simulators, determines how such night-time scenarios could be reproduced and identifies the objects most important to reproduce. Although on average 12 out of every 24 hours are dark and considering that most situations are more demanding for drivers in dark conditions, simulations of driving scenarios with different degrees of darkness are not common. The project work comprised a pre-study that involved an investigation of the need and potential of night-time scenarios with the help of input from different stakeholders, consolidation of what is known up to now through benchmarking and state of the art, and a review of available technical solutions. The objective was to identify pros and cons with existing solutions and aspects that are important to consider in order to reproduce the most important components in realistic night-time scenarios. Based on the results, six important use cases were identified and two of these (‘Driver fatigue’ and ‘Objects without light sources’) were studied in more detail. It was concluded that for night-time scenarios there is enough darkness in general in the simulator environment. The question is whether it is possible to create sufficient contrast for objects that are meant to be observable. For daytime scenarios, the light levels in the simulator are clearly unrealistically low and this limitation might even trigger unwanted sleepiness.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL. Linköpings Universitet.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Ahlström, Christer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    The severity of driver fatigue in terms of line crossing: a pilot study comparing day- and night time driving in simulator2017Ingår i: European Transport Research Review, ISSN 1867-0717, E-ISSN 1866-8887, Vol. 9, nr 2, artikel-id 31Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: The overall aim of this study is to compare day-time driving with night-time driving looking at line crossings during self-reported sleepiness and long blinks. The hypothesis is that high levels of self-reported sleepiness (KSS 9) and long blink duration (>0.15 s) will be less associated with critical events during the day-time compared to night-time.

    Method: The study is based on data from a driving simulator experiment with 16 participants driving 150 km on a typical Swedish motorway scenario twice: once during daytime and once during night time. In total data from 6 segments of 4 km each equally distributed along the drive was averaged and included in the analysis. A Mixed Model Anova was used to test the effects on KSS, Blink Duration and Line Crossings with factors for Session (Day/Night) and Road segment (1–6), and participant as random. In addition, a logistic regression was used to identify when there is a risk for line crossings. Finally, the proportion of line crossings in relation to high KSS values and long blink durations was tested with Fisher’s exact test.

    Results: The results show no differences in the percentage of Line Crossings to the left during high levels of Karolinska Sleepiness Scale during daytime (33%) compare to night-time (40%). However, there was a significant difference between day and night time line crossings while the driver had long duration blinks (4% during daytime and 35% during night-time). Despite these results the most promising predictor of line crossings in each segment of 4 km/h was KSS with an Odds Ratio of 5.4 with a reference value at Karolinska Sleepiness Scale level 5.

    Conclusion: In conclusion, the results do not support the hypothesis that high levels of KSS will result in more frequent line crossings at night time compared to day time. However, the result supports the hypothesis that long blink durations are associated with more line crossings when they appear during night time than during daytime. © 2017, The Author(s).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Ihlström, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Kecklund, Göran
    Stockholms Universitet.
    An on-road study of sleepiness in split shifts among city bus drivers2018Ingår i: Accident Analysis and Prevention, ISSN 0001-4575, E-ISSN 1879-2057, Vol. 114, s. 71-76Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Bus drivers often work irregular hours or split shifts and their work involves high levels of stress. These factors can lead to severe sleepiness and dangerous driving. This study examined how split shift working affects sleepiness and performance during afternoon driving. An experiment was conducted on a real road with a specially equipped regular bus driven by professional bus drivers.

    The study had a within-subject design and involved 18 professional bus drivers (9 males and 9 females) who drove on two afternoons; one on a day in which they had driven early in the morning (split shift situation) and one on a day when they had been off duty until the test (afternoon shift situation). The hypothesis tested was that split shifts contribute to sleepiness during afternoon, which can increase the safety risks. The overall results supported this hypothesis. In total, five of the 18 drivers reached levels of severe sleepiness (Karolinska Sleepiness Scale ≥8) with an average increase in KSS of 1.94 when driving in the afternoon after working a morning shift compared with being off duty in the morning. This increase corresponded to differences observed between shift workers starting and ending a night shift. The Psychomotor Vigilance Task showed significantly increased response time with split shift working (afternoon: 0.337. s; split shift 0.347. s), as did the EEG-based Karolinska Drowsiness Score mean/max. Blink duration also increased, although the difference was not significant. One driver fell asleep during the drive. In addition, 12 of the 18 bus drivers reported that in their daily work they have to fight to stay awake while driving at least 2-4 times per month. While there were strong individual differences, the study clearly showed that shift-working bus drivers struggle to stay awake and thus countermeasures are needed in order to guarantee safe driving with split shift schedules.

  • 14.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Ihlström, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Kecklund, Göran
    Stockholms Universitet.
    Filtness, Ashleigh
    Queensland University of Technology (QUT).
    Factors associated with self-reported driver sleepiness and incidents in city bus drivers2016Ingår i: Industrial Health, ISSN 0019-8366, E-ISSN 1880-8026, Vol. 54, nr 4, s. 337-346Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Driver fatigue has received increased attention during recent years and is now considered to be a major contributor to approximately 15-30% of all crashes. However, little is known about fatigue in city bus drivers. It is hypothesized that city bus drivers suffer from sleepiness, which is due to a combination of working conditions, lack of health and reduced sleep quantity and quality.

    The overall aim with the current study is to investigate if severe driver sleepiness, as indicated by subjective reports of having to fight sleep while driving, is a problem for city based bus drivers in Sweden and if so, to identify the determinants related to working conditions, health and sleep which contribute towards this. The results indicate that driver sleepiness is a problem for city bus drivers, with 19% having to fight to stay awake while driving the bus 2-3 times each week or more and nearly half experiencing this at least 2-4 times per month. In conclusion, severe sleepiness, as indicated by having to fight sleep during driving, was common among the city bus drivers. Severe sleepiness correlated with fatigue related safety risks, such as near crashes.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Ihlström, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Stave, Christina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Förare och fordon, FOF.
    Nybom, Per
    ITRA AB.
    Bälte i buss: observationsstudie av användande och resenärers perspektiv2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien har varit att belysa omfattningen av bältesanvändningen idag, omfattningen av information om att bälte ska användas och att förstå resenärernas incitament att använda bälte, och med det som utgångspunkt föreslå åtgärder för att öka användningen av bälte vid resa med buss.

    Metoder som använts är observationsstudie av bältesanvändning hos passagerare och bussförare, samt förekomst av förarens utrop om bältesanvändning. Arbetet omfattar även diskussioner i fokusgrupp med resenärer och förare, samt en webbenkät. Resultaten från observationsstudien visade att bältesanvändningen bland passagerare var 92 % i beställningstrafik, 50 % i kommersiell linjetrafik och 27 % i regional linjetrafik. Förarnas användande var på motsvarande sätt 100% i beställningstrafik, 79 % i kommersiell linjetrafik och 85 % i regional linjetrafik. Slutsatsen blir att åtgärder behövs för att öka användandegraden, särskilt i linjetrafiken.

    I observationsstudien tillfrågades förare om de utropat att bälte ska tas på och passagerare tillfrågades om de blivit upplysta om att bältet ska tas på. I beställningstrafiken var det 86 % som erfarit utrop, i kommersiell linjetrafik var det 61 % och i regional linjetrafik var det 19 %. Slutsatsen blir att det framförallt i linjetrafiken finns stora brister i informationen om att ta på bältet, vilket bör åtgärdas.

    Beslutet att använda bälte eller inte är individuellt. Faktorer som hur gammal du är, vilken erfarenhet du har av säkert bussåkande, på vilken typ av väg du reser, när du reser och hur du ser på säkerhet rent allmänt spelar en roll.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Solis Marcos, Ignacio
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Strand, Niklas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Förare och fordon, FOF.
    Driving automation and its effects on drivers: a human factor perspective2019Ingår i: Cooperative Intelligent Transport Systems: Towards high-level automated driving / [ed] Meng Lu, IET Digital Library, 2019, s. 87-103Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This chapter will cover some of the issues mentioned by European Road Transport Research Advisory Council (ERTRAC) and has its starting point in the knowledge and experience from four different EU-funded projects dealing with automation and human factors. It might be expected that there is no difference in how human factors should be considered in relation to automation depending on the country it is used in. However, there are reasons to believe that there are differences in understanding and in acceptance of new functions depending on experience or not from modern vehicles with, for example integrated driver support systems. This chapter has its starting point mainly from work done in Europe, which may be considered to be generic and valid for other countries in the world with the same type of car fleets. The focus will be on challenges covering: the need to have an adaptive Human-Machine Interface (HMI) to achieve trust and acceptance in relation to automated functionalities and system, the importance of considering different driver states and finally the evaluations of automated systems.

  • 17.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS.
    Weidel, My
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS.
    Berlin, Clara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Ahlström, Christer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS.
    Säkerhetsförare på autonoma bussar: Uppmärksamhet och trötthet : en explorativ studie2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Försöksverksamhet och studier med små autonoma bussar i tätort blir allt vanligare och i samband med ansökan om tillstånd att bedriva sådan verksamhet krävs en säkerhetsförare ombord som kan ta över kontrollen då fordonet inte klarar sin uppgift. Det innebär i praktiken att säkerhetsföraren är ytterst ansvarig för att resan bedrivs med hög säkerhet för resande och för omgivande trafikanter. Målet med denna studie har varit att studera säkerhetsförarens arbetsmiljö och i synnerhet möjligheter att i det automatiserade fordonet agera på ett för resenärer och omgivande trafikanter säkert sätt. Studien har genomförts i Linköping i nära samarbete med mobilitetsarenan ”Ride the future”. Totalt deltog 8 förare. Datainsamlingen har varit fokuserad på säkerhetsförares vakenhet och uppmärksamhet. Studien var explorativ och förarna har inte manipulerats utan datainsamlingen har skett i samband med vanlig drift under vanliga arbetspass. Data samlades in under eftermiddagspassens första och sista timme. Resultaten från dessa har sedan jämförts. Förarnas vakenhet har mätts med självrapporterad sömnighet (KSS) och via blinkmått (blinkduration och långa blinkningar) samt hjärtfrekvensbaserade mått (hjärtfrekvensvariabilitet). Vidare har förares ögonrörelser identifierats för att beskriva hur de söker av omgivningen under körning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Aretun, Åsa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Berg, Jessica
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Henriksson, Malin
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Henriksson, Per
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Ihlström, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Janhäll, Sara
    RISE.
    Sjögren, Eric
    Cykelpoolen i Sverige AB.
    Silvander, Therese
    Energikontor Norra Småland.
    GoMate – Diversifierad elfordonspool för den förtätade staden: slutrapport2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I GoMate-projektet har diversifierad elfordonspool vid boendet testats: pool bestående av elcyklar, elassisterade lådcyklar och elbilar, i två innerstadsområden i Jönköping. Det övergripande syftet med projektet har varit att undersöka om och i vilken utsträckning som en diversifierad elfordonspool kan bidra till minskad bilanvändning till förmån för användning av mer hållbara mobilitetslösningar.

    Resultaten visar att en diversifierad elfordonspool har potential att minska bilanvändningen. Det är framförallt elcykel som ersätter bilresor till vardags, vilket på sikt kan minska bilinnehav till förmån för nyttjande av biltjänster vid enstaka tillfällen (sällanresor).

    Om potentialen ska kunna realiseras krävs dock pris- och affärsmodeller för pooltjänsterna som stimulerar till minskad bilanvändning, betraktat som en process som kan förväntas ske successivt över tid. En sådan process behöver vidare understödjas av policy, styrmedel och åtgärder som begränsar och försvårar bilresande i innerstaden.

    Om potentialen ska realiseras behöver också poolverksamheten skalas upp betydligt avseende antal fordon per lägenhet. Trots att det var en relativt stor poolverksamhet med totalt 17 (varav 15 cyklar) fordon för 160 hushåll, som testades i projektet, så hade den endast kapacitet att försörja en mycket liten andel av de boendes totala resande, och med mycket små effekter avseenden bidrag till energioch klimatmål.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Axelson, M.
    et al.
    Linköpings universitet.
    Ahlström, Christer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Krupenia, S.
    Scania.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Leeuwen, W.
    Stockholms Universitet.
    Kecklund, G.
    Stockholms Universitet.
    Is it possible to adjust the driving and resting times when operating highly autonomous trucks?2018Ingår i: Journal of Sleep Research, ISSN 0962-1105, E-ISSN 1365-2869, Vol. 27, nr Suppl. 1, artikel-id P345Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Barua, Shaibal
    et al.
    Mälardalens Högskola.
    Ahmed, Mobyen Uddin
    Mälardalens Högskola.
    Ahlström, Christer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Begum, Shahina
    Mälardalens Högskola.
    Automatic driver sleepiness detection using EEG, EOG and contextual information2019Ingår i: Expert systems with applications, ISSN 0957-4174, E-ISSN 1873-6793, Vol. 115, s. 121-135Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The many vehicle crashes that are caused by driver sleepiness each year advocates the development of automated driver sleepiness detection (ADSD) systems. This study proposes an automatic sleepiness classification scheme designed using data from 30 drivers who repeatedly drove in a high-fidelity driving simulator, both in alert and in sleep deprived conditions. Driver sleepiness classification was performed using four separate classifiers: k-nearest neighbours, support vector machines, case-based reasoning, and random forest, where physiological signals and contextual information were used as sleepiness indicators. The subjective Karolinska sleepiness scale (KSS) was used as target value. An extensive evaluation on multiclass and binary classifications was carried out using 10-fold cross-validation and leave-one-out validation. With 10-fold cross-validation, the support vector machine showed better performance than the other classifiers (79% accuracy for multiclass and 93% accuracy for binary classification). The effect of individual differences was also investigated, showing a 10% increase in accuracy when data from the individual being evaluated was included in the training dataset. Overall, the support vector machine was found to be the most stable classifier. The effect of adding contextual information to the physiological features improved the classification accuracy by 4% in multiclass classification and by and 5% in binary classification.

  • 21.
    Barua, Shaibal
    et al.
    Mälardalens högskola.
    Ahmed, Mobyen Uddin
    Ahlström, Christer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Begum, Shahina
    Mälardalens högskola.
    Funk, Peter
    Mälardalens högskola.
    Automated EEG Artifact Handling with Application in Driver Monitoring2017Ingår i: IEEE journal of biomedical and health informatics, ISSN 2168-2194, E-ISSN 2168-2208Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Automated analyses of electroencephalographic (EEG) signals acquired in naturalistic environments is becoming increasingly important in areas such as brain computer interfaces and behaviour science. However, the recorded EEG in such environments is often heavily contaminated by motion artifacts and eye movements. This poses new requirements on artifact handling. The objective of this paper is to present an automated EEG artifacts handling algorithm which will be used as a pre-processing step in a driver monitoring application. The algorithm, named ARTE (Automated aRTifacts handling in EEG), is based on wavelets, independent component analysis and hierarchical clustering. The algorithm is tested on a dataset obtained from a driver sleepiness study including 30 drivers and 540 30-minute 30-channel EEG recordings. The algorithm is evaluated by a clinical neurophysiologist, by quantitative criteria (signal quality index, mean square error, relative error and mean absolute error), and by demonstrating its usefulness as a pre-processing step in driver monitoring, here exemplified with driver sleepiness classification. All results are compared with a state of the art algorithm called FORCe. The quantitative and expert evaluation results show that the two algorithms are comparable and that both algorithms significantly reduce the impact of artifacts in recorded EEG signals. When artifact handling is used as a pre-processing step in driver sleepiness classification, the classification accuracy increased by 5% when using ARTE and by 2% when using FORCe. The advantage with ARTE is that it is data driven and does not rely on additional reference signals or manually defined thresholds, making it well suited for use in dynamic settings where unforeseen and rare artifacts are commonly encountered.

  • 22.
    Berg, Jessica
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Henriksson, Malin
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Ihlström, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Comfort First! Vehicle-Sharing Systems in Urban Residential Areas: The Importance for Everyday Mobility and Reduction of Car Use among Pilot Users2019Ingår i: Sustainability, E-ISSN 2071-1050, Vol. 11, nr 9, artikel-id 2521Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to explore to what extent a vehicle-sharing system (VSS) that includes electric bicycles and cars, connected to a block of apartments in a middle-sized city in Sweden, can cater for individuals' everyday mobility needs and reduce the need to own a car. The study connects to two different research areas: the usage of VSS and mobility transitions through pilot projects. Our results show a reluctance to voluntarily sacrifice comfort regarding everyday energy use. Owning and using a private car is to a high degree interpreted as convenient. The results from this study suggest that a VSS has the potential to satisfy mobility needs for people living in urban areas. However, in order for it to be successful, both in terms of satisfying mobility needs as well as being regarded as an attractive alternative to private car ownership, we argue that reconfiguration of modal choice and accessibility on different sociotechnical levels is a necessity. Interventions such as satisfactory public transport and better infrastructure for cycling and walking are suggested, as well as stricter parking regulations, banning cars in certain areas and making car use and ownership more expensive. In other words, the deployment of both soft and hard measures in combination is necessary.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Berg, Jessica
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Ihlström, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Kollektivtrafikens betydelse för mobilitet och vardagsaktiviteter hos hushåll på landsbygd: intervjustudie2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    VTI har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en studie om effektiva och innovativa lösningar som kan öka medborgarnas vilja och möjlighet att utnyttja kollektivtrafiken på landsbygd. Denna studie är en delstudie inom uppdraget och syftar till att synliggöra lokala exempel på hur tillgången till transporter tillgodoser behov av mobilitet och deltagande i vardagsaktiviteter hos personer som bor på landsbygd. Följande frågor ska besvaras:

    1) Vilka för- och nackdelar beskrivs med att bo på landsbygd?

    2) Hur används olika transportsätt?

    3) I vilket mån kan kollektivtrafik möta deras mobilitetsbehov?

    Det empiriska materialet består av intervjuer med personer från 14 hushåll boende i landsbygder som kan definieras som tätortsnära enligt före detta Glesbygdsverkets definition. Landsbygderna ligger i Kinda kommun i Östergötland, Falun i Dalarna och Östersunds i Jämtland. Resultatet presenterar positiva och negativa aspekter med att bo på landsbygd, användandet av olika transportmedel, upplevda begränsningar och fördelar med att använda kollektivtrafik, bilens betydelse och informanternas förslag på lösningar som kan öka användningen av kollektivtrafik. Utifrån resultatet föreslås ett antal åtgärder och förbättringar som skulle kunna öka möjligheten att resa med kollektivtrafik och minska bilresor: Kollektivtrafik som binder ihop landsbygder med knutpunkter för att öka tillgängligheten till starka stråk; samordning mellan skolresor och allmän kollektivtrafik; tillgång till service och handel vid knutpunkter; samordning mellan län för att kunna erbjuda effektiv kollektivtrafik till huvudorter med hänsyn till geografisk närhet snarare än administrativa gränser; integrera ett brett utbud av olika former av mobilitet; bilpool, samåkning, allmän- och efterfrågestyrd kollektivtrafik och hyrcykelsystem för att hela reskedjan ska fungera.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Berg, Jessica
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Ihlström, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    The importance of public transport for mobility and everyday activities among rural residents2019Ingår i: Social Sciences, E-ISSN 2076-0760, Vol. 8, nr 2, artikel-id 58Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A lack of transport opportunities has been shown to be a barrier for accessibility and social inclusion in contemporary society. In rural and sparsely populated areas, access to public transport is often poor compared to urban areas, leading to fewer possibilities to participate in normal relationships and activities among rural dwellers. Based on qualitative interviews with rural dwellers in Sweden, the aim of this study was to explore how access to transport can meet the needs of mobility and activity paation in everyday life and how different modes of transport are being used. The study has been permeated by the time-geographical perspective, which considers people's use of time and space and the restrictions they face in order to carry out activities, including travel. The results show that travel by private car plays a central role in realizing everyday activities for rural dwellers, as well as a perception of the car as being the norm in contemporary society. Frequent car use is the consequence of a combination of time-space restrictions, habit, and a lack of services, activities, and public transport in rural areas. Poor public transport services limit children's and adolescents' independent mobility in particular. Further, the physical environment influences the ability to use public transport, for example if roads and bus stops are seen as unsafe. Based on the results of the study, several measures and improvements are proposed that could increase mobility and accessibility in rural areas and reduce car dependency.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Berg, Jessica
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Ihlström, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Henriksson, Malin
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Bilisters användande av parkeringsanläggningar i centrala Göteborg: Orsaker, behov och konsekvenser för olika grupper2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Allt fler kommuner arbetar för att minska antalet parkeringsplatser i centrala delar. I Göteborg kommer ca 5 000 parkeringsplatser att försvinna under de kommande åren. Syftet med föreliggande studie är att undersöka orsaker till att människor utnyttjar parkeringsanläggningar i centrala Göteborg. Studien baseras på intervjuer med totalt 71 parkerare vid tre parkeringsanläggningar i centrala Göteborg. Som analysverktyg har idealtyper använts för att lyfta fram kärnan i intervjumaterialet och skapa ett sammanhang. Nio idealtyper identifierades i materialet vilka beskriver varför människor använder bilen och parkeringsanläggningar i centrala Göteborg, såsom brist på alternativ till bilen, stressig vardag, säsongsbunden användning, bilen som en rättighet, för att överbrygga långa avstånd, pragmatik, och för att turista. Resultatet visar att incitament att köra bil och möjligheten att välja transportmedel påverkas såväl av vardagens strukturer som attityder och erfarenheter kopplat till olika transportmedel och transportsystem. Slutsatserna är att ju mer komplext vardagsliv människor har, desto mer kommer arbetsliv och privatliv att påverkas av parkeringsåtgärder. Kollektivtrafiken upplevs som bristfällig och tidskrävande men många ser också kollektivtrafik som ett fullgott alternativ till bilen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Blane, Alison
    et al.
    Curtin University.
    Falkmer, Torbjörn
    Curtin University.
    Lee, Hoe C.
    Curtin University.
    Dukic Willstrand, Tania
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Investigating cognitive ability and self-reported driving performance of post-stroke adults in a driving simulator2018Ingår i: Topics in Stroke Rehabilitation, ISSN 1074-9357, E-ISSN 1945-5119, Vol. 25, nr 1, s. 44-53Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Safe driving is a complex activity that requires calibration. This means the driver can accurately assess the level of task demand required for task completion and can accurately evaluate their driving capability. There is much debate on the calibration ability of post-stroke drivers.

    Objectives: The aim of this study was to assess the cognition, self-rated performance, and estimation of task demand in a driving simulator with post-stroke drivers and controls.

    Methods: A between-groups study design was employed, which included a post-stroke driver group and a group of similarly aged older control drivers. Both groups were observed driving in two simulator-based driving scenarios and asked to complete the NASA Task Load Index (TLX) to assess their perceived task demand and self-rate their driving performance. Participants also completed a battery of psychometric tasks to assess attention and executive function, which was used to determine whether post-stroke cognitive impairment impacted on calibration.

    Results: There was no difference in the amount of perceived task demand required to complete the driving task. Despite impairments in cognition, the post-stroke drivers were not more likely to over-estimate their driving abilities than controls. On average, the post-stroke drivers self-rated themselves more poorly than the controls and this rating was related to cognitive ability.

    Conclusion: This study suggests that post-stroke drivers may be aware of their deficits and adjust their driving behavior. Furthermore, using self-performance measures alongside a driving simulator and cognitive assessments may provide complementary fitness-to-drive assessments, as well as rehabilitation tools during post-stroke recovery.

  • 27.
    Blane, Alison
    et al.
    Curtin University.
    Lee, Hoe C.
    Curtin University.
    Falkmer, Torbjorn
    Curtin University.
    Dukic Willstrand, Tania
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Assessing Cognitive Ability and Simulator-Based Driving Performance in Poststroke Adults2017Ingår i: Behavioural Neurology, ISSN 0953-4180, E-ISSN 1875-8584, artikel-id 1378308Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Driving is an important activity of daily living, which is increasingly relied upon as the population ages. It has been well-established that cognitive processes decline following a stroke and these processes may influence driving performance. There is much debate on the use of off-road neurological assessments and driving simulators as tools to predict driving performance; however, the majority of research uses unlicensed poststroke drivers, making the comparability of poststroke adults to that of a control group difficult. It stands to reason that in order to determine whether simulators and cognitive assessments can accurately assess driving performance, the baseline should be set by licenced drivers. Therefore, the aim of this study was to assess differences in cognitive ability and driving simulator performance in licensed community-dwelling poststroke drivers and controls. Two groups of licensed drivers (37 poststroke and 43 controls) were assessed using several cognitive tasks and using a driving simulator. The poststroke adults exhibited poorer cognitive ability; however, there were no differences in simulator performance between groups except that the poststroke drivers demonstrated less variability in driver headway. The application of these results as a prescreening toolbox for poststroke drivers is discussed.

  • 28.
    Blane, Alison
    et al.
    Curtin University.
    Lee, Hoe
    Curtin University.
    Falkmer, Torbjörn
    Curtin University.
    Dukic Willstrand, Tania
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Cognitive ability as a predictor of task demand and self-rated driving performance in post-stroke drivers: Implications for self-regulation2018Ingår i: Journal of Transport and Health, ISSN 2214-1405, E-ISSN 2214-1405Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Driving is a highly complex task requiring multiple cognitive processes that can be adversely affected post-stroke. It is unclear how much ability post-stroke adults have to self-evaluate their driving performance. Furthermore, the impact of cognitive decline on this evaluation has not been previously investigated. The aim of this study was to investigate the perceived level of task demand involved in driving tasks, and to examine differences between perceived and observed driving performance in post-stroke drivers in comparison to a control group. A further aim of the research was to investigate the influence of cognition on self-rated driving performance. A total of 78 participants (35 post-stroke and 43 controls) were assessed using a series of cognitive tasks and were observed whilst driving. Participants were asked to rate their own driving performance and the task demand involved while driving using the NASA Task Load Index. Between group analyses were conducted to determine differences in the level of self-rated performance and task demand. Further analyses were conducted to investigate whether cognition accounted for differences in task demand or self-rated performance. Overall, the results suggested that the post-stroke drivers exhibited deficits in cognition, but they did not report increased levels of task demand when driving. Post-stroke adults also rated themselves more conservatively than the controls for on-road performance, which was associated with their reduced propensity for risk. The study suggests that cognitive deficits may influence post-stroke drivers to amend their driving behaviour, in order to bring the task demand within a manageable level. Understanding the mechanisms involved in self-rated performance and estimations of task demand can help promote accurate self-regulation practices in post-stroke drivers. Furthermore, measuring calibration may assist practitioners with assessing fitness-to-drive, as well as with tailoring driving rehabilitation. © 2018.

  • 29.
    Buendia, Ruben
    et al.
    Chalmers University of Technology.
    Forcolin, Fabio
    Chalmers University of Technology.
    Karlsson, Johan
    Autoliv .
    Sjoqvist, Bengt-Arne
    Chalmers University of Technology.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Driver sleepiness detection in real driving situations2016Ingår i: Traffic Injury Prevention, ISSN 1538-9588, E-ISSN 1538-957X, Vol. 17, s. 222-223Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Driver fatigue is considered to be a major contributor to road traffic crashes. Cardiac monitoring and heart rate variability (HRV) analysis is a candidate method for early and accurate detection of driver sleepiness. This study has 2 objectives:

    1. to evaluate the suitability of different preprocessing strategies for detecting and removing outlier heartbeats and spectral transformation of HRV signals and their impact of driver sleepiness assessment,
    2. relation between common HRV indices and subjective sleepiness reported by a large number of drivers in real driving situations, for the first time.

    The study analyzed >3,500 5-min driving epochs from 76 drivers on a public motorway in Sweden. The electrocardiograph (ECG) data were recorded in 3 studies designed to evaluate the physiological differences between awake and sleepy drivers. The drivers reported their perceived level of sleepiness according to the Karolinska Sleepiness Scale (KSS) every 5 min. Two standard methods were used for identifying outlier heartbeats: (1) percentage change (PC), where outliers were defined as interbeat intervals deviating >30% from the mean of the four previous intervals and (2) standard deviation (SD), where outliers were defined as interbeat interval deviating >4 SD from the mean interval duration in the current epoch. Three standard methods were used for spectral transformation, which is needed for deriving HRV indices in the frequency domain: (1) Fourier transform; (2) autoregressive model; and (3) Lomb-Scargle periodogram. Different preprocessing strategies were compared regarding their impact on derivation of common HRV indices and their relation to KSS data distribution, using box plots and statistical tests such as analysis of variance (ANOVA) and Student's t test.

    The results prove clear relationships between HRV indices and perceived sleepiness. Thus, HRV analysis shows promise for driver sleepiness detection.

  • 30.
    Buendia, Ruben
    et al.
    Chalmers University of Technology.
    Forcolin, Fabio
    Chalmers University of Technology.
    Karlsson, Johan
    Autoliv.
    Sjöqvist, Bengt Arne
    Chalmers University of Technology.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Candefjord, Stefan
    Chalmers University of Technology.
    Deriving heart rate variability indices from cardiac monitoring: An indicator of driver sleepiness2019Ingår i: Traffic Injury Prevention, ISSN 1538-9588, E-ISSN 1538-957XArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: Driver fatigue is considered to be a major contributor to road traffic crashes. Cardiac monitoring and heart rate variability (HRV) analysis is a candidate method for early and accurate detection of driver sleepiness. This study has 2 objectives: to evaluate the (1) suitability of different preprocessing strategies for detecting and removing outlier heartbeats and spectral transformation of HRV signals and their impact of driver sleepiness assessment and (2) relation between common HRV indices and subjective sleepiness reported by a large number of drivers in real driving situations, for the first time.

    Methods: The study analyzed >3,500 5-min driving epochs from 76 drivers on a public motorway in Sweden. The electrocardiograph (ECG) data were recorded in 3 studies designed to evaluate the physiological differences between awake and sleepy drivers. The drivers reported their perceived level of sleepiness according to the Karolinska Sleepiness Scale (KSS) every 5 min. Two standard methods were used for identifying outlier heartbeats: (1) percentage change (PC), where outliers were defined as interbeat intervals deviating >30% from the mean of the four previous intervals and (2) standard deviation (SD), where outliers were defined as interbeat interval deviating >4 SD from the mean interval duration in the current epoch. Three standard methods were used for spectral transformation, which is needed for deriving HRV indices in the frequency domain: (1) Fourier transform; (2) autoregressive model; and (3) Lomb-Scargle periodogram. Different preprocessing strategies were compared regarding their impact on derivation of common HRV indices and their relation to KSS data distribution, using box plots and statistical tests such as analysis of variance (ANOVA) and Student’s t test.

    Results: The ability of HRV indices to discriminate between alert and sleepy drivers does not differ significantly depending on which outlier detection and spectral transformation methods are used. As expected, with increasing sleepiness, the heart rate decreased, whereas heart rate variability overall increased. Furthermore, HRV parameters representing the parasympathetic branch of the autonomous nervous system increased. An unexpected finding was that parameters representing the sympathetic branch of the autonomous nervous system also increased with increasing KSS level. We hypothesize that this increment was due to stress induced by trying to avoid an incident, because the drivers were in real driving situations.

    Conclusions: The association of HRV indices to KSS did not depend on the preprocessing strategy. No preprocessing method showed superiority for HRV association to driver sleepiness. This was also true for combinations of methods for frequency domain HRV indices. The results prove clear relationships between HRV indices and perceived sleepiness. Thus, HRV analysis shows promise for driver sleepiness detection.

  • 31.
    Dukic Willstrand, Tania
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Pereira Cocron, Marta
    TU Chemnitz, Germany.
    Griesche, Stefan
    DLR, Germany.
    Strand, Niklas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Förare och fordon, FOF.
    Troberg, Sonja
    Scania, Sweden.
    Zanovello, Luca
    Ducati, Italy.
    Collecting end-users needs regarding driver state-based automation in the ADAS&ME project2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The EU funded project ADAS&ME (Adaptive ADAS to support incapacitated drivers & Mitigate Effectively risks through tailor made HMI under automation) develops adapted Advanced Driver Assistance Systems. A web based survey was designed to collect the opinion of ADAS&ME end-users about automated functions that could support the driver/rider during different driving tasks. In total, 1094 persons answered the survey. The results reveal that most of the participants had heard of automated functions previously, and that about half of them also had experience using such functions. Several participants indicated concerns about data security. Furthermore, the results give an insight into how end-users perceive automation and what they see as advantages and limitations for implementation of automated driving systems corresponding to the ADAS&MEs’ goals.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Dukic Willstrand, Tania
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Pereira Cocron, Marta
    TU Chemnitz.
    Griesche, Stefan
    DLR.
    Strand, Niklas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Förare och fordon, FOF.
    Troberg, Sonja
    Scania.
    Zanovello, Luca
    Ducati.
    Nikolau, Stella
    CERTH.
    Collecting end-user needs regarding driver statebased automation in ADAS&ME project2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Dukic Willstrand, Tania
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Broberg, Thomas
    Chalmers Tekniska Högskola.
    Selander, Helena
    Göteborgs Universitet.
    Driving Characteristics of Older Drivers and Their Relationship to the Useful Field of View Test2017Ingår i: Gerontology, ISSN 0304-324X, E-ISSN 1423-0003, Vol. 63, nr 2, s. 180-188Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    To maintain the mobility of older people in later life, it is essential to sustain their autonomy; however, driving is a complex task, requiring a large range of visual, psychomotor and cognitive abilities. Subsequently, a key issue is to measure and evaluate the fitness to drive of older drivers. Several methods have been proposed, among them the useful field of view (UFOV) test.

    The present study aimed to identify driving characteristics in older drivers and the relationship between the UFOV test and the on-road driving results. A total of 80 drivers aged 70 years or older performed both the UFOV test and the on-road driving assessment. The ‘B On-Road' (Behaviour On-Road) protocol was used for the fitness-to-drive assessment.

    ‘Driving too fast' was the item reported most often during the on-road assessment, followed by problems with the manual gearbox and ‘attention to signs, road lines and traffic lights'. Overall, the results showed that the older the driver, the more errors were reported during the on-road driving assessment, as well as the slower the performance on the UFOV test. A significant relationship between the total number of on-road errors, as measured by the B On-Road protocol, and the UFOV 3, which stresses the capacity of selective attention, was found.The recommendation is still to use on-road driving assessment to fully assess fitness to drive for older drivers whose ability to drive requires assessment. However, to supplement this, the UFOV test, in particular the UFOV 3, is a valuable complement in selecting those drivers requiring to be assessed.

  • 34.
    Forcolin, Fabio
    et al.
    Chalmers Tekniska Högskola.
    Buendia, Ruben
    Chalmers Tekniska Högskola.
    Candefjord, Stefan
    Chalmers Tekniska Högskola.
    Karlsson, Johan
    Autoliv Development AB.
    Sjoqvist, Bengt Arne
    Chalmers Tekniska Högskola.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Comparison of outlier heartbeat identification and spectral transformation strategies for deriving heart rate variability indices for drivers at different stages of sleepiness2018Ingår i: Traffic Injury Prevention, ISSN 1538-9588, E-ISSN 1538-957X, Vol. 19, s. S112-S119Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: Appropriate preprocessing for detecting and removing outlier heartbeats and spectral transformation is essential for deriving heart rate variability (HRV) indices from cardiac monitoring data with high accuracy. The objective of this study is to evaluate agreement between standard preprocessing methods for cardiac monitoring data used to detect outlier heartbeats and perform spectral transformation, in relation to estimating HRV indices for drivers at different stages of sleepiness.

    Methods: The study analyzed more than 3,500 5-min driving epochs from 76 drivers on a public motorway in Sweden. Electrocardiography (ECG) data were recorded in 3 studies designed to evaluate the physiological differences between awake and sleepy drivers. The Pan-Tompkins algorithm was used for peak detection of heartbeats from ECG data. Two standard methods were used for identifying outlier heartbeats: (1) percentage change (PC), where outliers were defined as interbeat interval deviating >30% from the mean of the 4 previous intervals, and (2) standard deviation (SD), where outliers were defined as interbeat interval deviating >4 SD from the mean interval duration in the current epoch. Three standard methods were used for spectral transformation, which is needed for deriving HRV indices in the frequency domain; these methods were (1) the Fourier transform; (2) an autoregressive model; and (3) the Lomb-Scargle periodogram. The preprocessing methods were compared quantitatively and by assessing agreement between estimations of 13 common HRV indices using Bland-Altman plots and paired Student's t-tests.

    Results: The PC method detected more than 4times as many outliers (0.28%) than SD (0.065%). Most HRV indices derived using different preprocessing methods exhibited significant systematic (P <.05) and substantial random variations.

    Conclusions: The standard preprocessing methods for HRV data for outlier heartbeat detection and spectral transformation show low levels of agreement. This finding implies that, prior to designing algorithms for detection of sleepy drivers based on HRV analysis, the impact of different preprocessing methods and combinations thereof on driver sleepiness assessment needs to be studied.

  • 35.
    Fors, Carina
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Ahlström, Christer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    A comparison of driver sleepiness in the simulator and on the real road2016Ingår i: Journal of Transportation Safety and Security, ISSN 1943-9962, s. 1-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    For safety reasons as well as for experimental control, driver sleepiness experiments are often run in simulators. The aim of this study is to compare the development of driver sleepiness in an advanced driving simulator experiment with real road driving. Sixteen drivers participated in the experiment, which included daytime and night-time driving on a real motorway and in an advanced driving simulator.

    The results showed that there were significantly higher levels of Karolinska Sleepiness Scale (KSS) ratings, longer blink durations, lower percentage of gazes directed toward the road center (PRC), and higher speed, in the simulator compared to the real road. The pattern of change with task progression was consistent between simulator driving and real road driving for all investigated variables, that is, speed, KSS, line crossings, blink duration, and PRC. However, the relative differences were higher during daytime compared to night-time driving.

    Results from a questionnaire showed that it was more boring and more demanding to stay alert in the simulator. In conclusion, the development of sleepiness over time is similar in the simulator as compared to the real road, though the absolute sleepiness level is higher in the simulator.

  • 36.
    Fors, Carina
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Metoder för att bedöma synavstånd för vägmarkeringar2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Studien syftade till att ta fram en metod för att bedöma längsgående vägmarkeringars synavstånd i fordonsbelysning. Metoden ska användas i en kommande studie för att validera en beräkningsmodell, benämnd Visibility, som nyligen har reviderats. Med modellen beräknas vägmarkeringars synavstånd utifrån olika parametrar, bland annat retroreflexion och area.

    Studien omfattade en litteraturgenomgång och en serie metodtester i fält. Utifrån litteraturgenomgången och ett fåtal små inledande fälttester togs en kravspecifikation fram. Två metoder, benämnda reflektormetoden respektive kantstolpsmetoden, bedömdes kunna uppfylla kravspecifikationen och de fortsatta testerna inriktades därför på dessa metoder. Reflektormetoden går ut på att vägbanereflektorer placeras intill vägmarkeringen med ett visst avstånd. Bedömningen av synavstånd görs stillastående, genom att ange hur långt vägmarkeringen syns, uttryckt i antal reflektorer. Med kantstolpsmetoden används istället kantstolparnas reflektorer som referenspunkter och vägmarkeringens synavstånd anges därmed i antal kantstolpsreflektorer. Bedömningen görs i fart och observatören bedömer vägmarkeringens synavstånd kontinuerligt över en längre sträcka. Båda metoderna fungerade bra rent praktiskt och upplevdes ge rimliga resultat när de testades var för sig. En jämförelse av metoderna visade dock att de gav väsentligt olika resultat. Orsaken till detta har inte helt klarlagts. Vid ytterligare tester, på väg med intermittenta kantmarkeringar, bedömdes synavstånden genom att räkna antalet synliga markeringar med hjälp av kikare. Denna metod antas ge det mest ”sanna” värdet och den indikerade att kantstolpsmetoden tenderar att överskatta synavstånden, medan reflektormetoden tenderar att underskatta synavstånden något om reflektorerna är placerade nära vägmarkeringen. Att göra bedömningen i stillastående jämfört med i fart hade inte någon väsentlig inverkan på resultatet (synavstånden blev något kortare i fart), men det upplevdes vara svårare att göra en noggrann bedömning i fart.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Fors, Carina
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Mätning av friktion på vägmarkering: jämförelse av olika metoder samt utveckling av modell för mobil mätning2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För vägmarkering finns funktionskrav gällande bland annat markeringens friktion, vilken anges i enheter som avser friktion uppmätt med handhållna instrument. Sådana instrument lämpar sig emellertid inte för mätning av friktion över längre sträckor, eftersom det skulle vara alltför tidskrävande och kostsamt. För att på ett effektivt sätt kunna övervaka ett större vägnät och kontrollera att funktionskraven uppfylls behövs mobila mätmetoder, det vill säga metoder som baseras på instrument monterade på fordon och som möjliggör mätning i trafikhastighet. Vidare är friktionen som uppstår mellan fordon och vägyta hastighetsberoende. Den friktion som kan mätas med handhållna instrument avser friktion i lägre hastigheter, medan det ur trafiksäkerhetssynpunkt snarare är friktion i högre hastigheter som är mest relevant.

    Föreliggande rapport beskriver resultaten från två studier som handlar om metoder för att mäta eller uppskatta vägmarkeringars friktion mobilt. I den första studien har tre olika mobila metoder, Road Friction Tester (RFT), Traction Watcher One (TWO) och Road Marking Tester (RMT), jämförts med den handhållna metoden Portable Friction Tester (PFT). I den andra studien har en skattningsmodell för friktion i högre hastigheter, baserad på mätningar av vägmarkeringens retroreflexion och textur, tagits fram.

    Den första studien visade att de olika metoderna ger olika resultat, vilket kan förväntas eftersom storheten friktionstal inte har någon entydig definition utan delvis beror på mätinstrumentets egenskaper. Vid mätning i lägre hastigheter fanns det mellan PFT och RFT respektive TWO förhållandevis tydliga samband (signifikant, korrelationskoefficient r: 0,86–0,89), medan sambandet mellan PFT och RMT var något svagare (signifikant, korrelationskoefficient r: 0,65–0,71). Vid mätning i högre hastigheter var sambandet mellan RFT och TWO relativt tydligt (signifikant, korrelationskoefficient r: 0,80), medan sambanden mellan RMT och RFT respektive TWO var ganska svaga (signifikant, korrelationskoefficient r: 0,31–0,61). Ett genomgående resultat var att TWO gav lägre friktionsvärden än övriga metoder. Det kunde också konstateras att mäthastigheten hos RFT och TWO hade en viss inverkan på den uppmätta friktionen.

    I den andra studien användes TWO som referensmetod för att ta fram en skattningsmodell för friktion i högre hastigheter. Resultaten visade att friktionen till viss del kan prediceras från materialets retroreflexion och textur, men att sambanden inte är tillräckligt starka för att en modell som baseras på (enbart) dessa två parametrar ska vara användbar i praktiken. En begränsning hos studien är att det inte finns någon standardiserad metod för friktionsmätning på vägmarkering i högre hastigheter. Referensmetoden som användes, TWO, är egentligen avsedd för mätning på vägytor och inte vägmarkering, vilket innebär en osäkerhet i instrumentets förmåga att mäta vägmarkeringars friktion, som kan ha påverkat möjligheterna att ta fram en bra skattningsmodell.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Fors, Carina
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Englundh, Stig
    Mobil mätning av vägbelysning2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För de flesta typer av vägutrustningar finns regelverk som ställer funktionskrav. Exempelvis ska en vägmarkering ha en lägsta retroreflexion för att den ska ha tillräcklig synbarhet. Beträffande vägbelysning finns i Trafikverkets Krav för Vägar och Gators Utformning (VGU) flera olika funktionskrav, bland annat krav på tillåten bländning, krav på avskärmning, belysningsstyrka och den vägyteluminans som belysningen ger. På de allra flesta gator och vägar är luminanskravet den viktigaste parametern, inte minst för att detta har betydelse för möjligheten att upptäckta fotgängare. För att ett krav i regelverket ska vara meningsfullt är det viktigt att det är möjligt att kontrollera om kravet är uppfyllt. Emellertid är luminansmätningar komplicerade och känsliga för störningar från omgivande ljuskällor.

    Syftet med denna studie har varit att utveckla en prototyp till ett instrument som möjliggör snabba mobila mätningar av vägytans luminans utan risk för störningar från annan trafik.

    Genomförda tester med instrumentet har visat att mätning av vägyteluminans på längre vägsträckor kan utföras, utan ljusstörningar från annan trafik. Mätningarna är dessutom förhållandevis snabba och kräver ett minimum av manuell databearbetning. Att mätsystemet dessutom har god noggrannhet gör att det lämpar sig för tillståndsmätningar av vägbelysning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Fors, Carina
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Yahya, Mohammad-Reza
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Intermittenta, heldragna och profilerade vägmarkeringars funktion över tid2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Belagda vägar förses vanligtvis med längsgående vägmarkeringar, vilka kan utformas på olika sätt. Tvåfältsvägar ska i normalfallet ha en 10 eller 15 cm bred intermittent kantlinje, men heldragen kantlinje kan användas till exempel då man vill öka synbarheten. Om vägens årsdygnsmedeltrafik (ÅDT) ≥ 2000 ska kantlinjerna dessutom vara våtsynbara, vilket oftast åstadkoms genom att göra markeringen profilerad.

    Syftet med projektet var att undersöka om det finns någon skillnad i hållbarhet mellan intermittent och heldragen kantlinje, samt att undersöka om det finns någon skillnad i funktion och hållbarhet hos olika typer av profilerade markeringar. I det första delprojektet applicerades intermittenta respektive heldragna kantlinjer på en tvåfältsväg, vilka sedan följdes upp med årliga mätningar av retroreflexion RL och luminanskoefficient Qd under fyra år. I det andra delprojektet lades ett provfält med sex olika typer av markeringar: plan, rillad, kamflex, longflex, trappflex och plan+trappflex.

    Uppföljande mätningar av retroreflexion RL på både torra och våta markeringar samt luminanskoefficient Qd på torra markeringar gjordes efter ett och två år. Ingen skillnad i hållbarhet mellan intermittent och heldragen kantlinje kunde påvisas under de fyra år studien pågick. Gällande profilerade markeringar hade den rillade markeringen bäst funktion, med avseende på alla tre funktionsparametrar. Profilerade markeringar med ett trappmönster (trappflex, plan+trappflex) hade bättre funktion än markeringar med transversella linjer (longflex, kamflex).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Hjälmdahl, Magnus
    et al.
    Sweco.
    Ahlström, Christer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Henriksson, Per
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Sundström, Christofer
    Linköpings Universitet.
    Driving style and energy consumption with everyday use of a plug-in hybrid electric vehicle2018Ingår i: 31st International Electric Vehicle Symposium and Exhibition, EVS 2018 and International Electric Vehicle Technology Conference 2018, EVTeC 2018, Society of Automotive Engineers of Japan Inc , 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Chargeable vehicles with focus on plug-in hybrid vehicles have become common. The impact PHEVs have on the energy consumption significantly varies with driving behaviour, charging possibilities, and the driving mission. This study investigates how PHEVs function during real driving. Questionnaires, interviews, and measurement vehicle data are evaluated. Key findings is that the fuel consumption decreases significantly at low speeds compared to a combustion engine vehicle, and that the drivers believe that they adopt the driving to the characteristics of the PHEV, but this is not found in the measurement data. The vehicle is behavious in the way the driver wants without any adaptation required.

  • 41.
    Hughes, Brett
    et al.
    Curtin University.
    Falkmer, Torbjörn
    Curtin University.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    The Relevance of Australasian Road Safety Strategies in a Future Context2019Ingår i: JOURNAL OF THE AUSTRALASIAN COLLEGE OF ROAD SAFETY, ISSN 1832-9497, Vol. 30, nr 1, s. 34-45Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The improvements to road safety since the 1970's are becoming increasingly difficult to sustain in many developed countries. This paper analyses ten Australasian Government road safety strategies against two key criteria: 1. a comprehensive framework for road safety, and 2. the anticipated changing, difficult and unpredictable nature of future transport and its context. The analysis concludes that current Australasian road safety strategies are weak in some areas of content and do not address future challenges. Improvements are suggested to strengthen strategies' thoroughness and robustness, as well as ways that the strategies can be more resilient to future circumstances.

  • 42.
    Hughes, Brett P.
    et al.
    Curtin University.
    Falkmer, Torbjörn
    Linköpings Universitet.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Black, Melissa H.
    Curtin University.
    The relevance of U.S. Strategic Highway Safety Plans in a future context2019Ingår i: PLOS ONE, E-ISSN 1932-6203, Vol. 14, nr 10, artikel-id e0223646Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    While road safety in the United States (U.S.) has been continually improving since the 1970's, there are indications that these improvements are becoming increasingly difficult to sustain. Strategic Highway Safety Plans (SHSPs) are prepared by States to guide road safety management, however assessing the appropriateness of these plans remains a significant challenge, especially for the future in which they are to be applied. This study developed a new methodology to assess SHSPs from the perspectives of comprehensive system-based safety management and relevant future issues that can be applied before SHSPs are implemented, thereby avoiding long periods after implementation before assessing the appropriateness of the plans. A rating scale was developed and applied to assess 48 U.S. SHSPs against two key criteria: 1. a comprehensive framework for road safety, and 2. the anticipated changing, difficult and unpredictable nature of future transport and its context. The analysis concluded that current SHSPs have good national oversight with several strengths but were weak in some areas of content and did not address future challenges. Improvements are suggested to strengthen the plans' thoroughness by being consistent with systems theory and practice, as well as ways that these SHSPs can be more resilient to future circumstances. Implementing the recommendations in this paper provides the opportunity to adopt a system-based safety management practice that has been successful in other hazardous industries. Doing so is expected to most efficiently and effectively continue the recent improvements to road safety, which is likely to be increasingly difficult otherwise.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Ihlström, Jonas
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL. K2.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Scholten, Christina
    Malmö Högskola.
    Johansson, Sofie
    Malmö Högskola.
    Hot och våld mot bussförare och tågvärdar2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I studien har befintlig statistik över inrapporterat hot och våld bland bussförare och tågvärdar analyserats. Den kvalitativ ansatsen i studien bygger på intervjuer med medarbetare och chefer i trafikföretagen. Sammanlagt har 29 bussförare och tågvärdar intervjuats (16 tågvärdar och 12 bussförare), samt 7 chefer i olika befattningar i de två bolagen. Med detta som utgångspunkt har ett antal potentiala åtgärder identiferats och kategoriserats som aktörssamverkan eller organisationsutveckling. Aktörssamverkan handlar om att utveckla samverkan och tydligheten mot kund i avgörande frågor som biljettaviseringer etc. Det är framförallt samverkan mellan trafikföretag och kollektivtrafikmyndighet som är avgörande. Självklart ska även förarna vara med i denna dialog. Organisationsutveckling handlar om att ta fram, tydligt kommunicera och följa upp riktlinjer till förare och tågvärdare. Detta är framförallt viktigt när det gäller färdbeviskontroll. Det handlar även om att förbättra tillbudsrapporteringen och de förutsättningar och vilkor som desas omges med. Det måste vara tydligt att rapporteringen är viktigt, vad som ska rapporteras, när och hur, men även vad den leder till. Vidare är värderingar och värdegrundsarbete en sannolikt en viktig fråga att jobba med. I detta ingår att ha en gemensam sund företagskultur, en tydlighet i vilken roll medarbetare har i olika situationer, diskrimineringsgrunder etc. Medarbetarperspektiv är en viktigt dimension. Att se till att de förare och tågvärdar har en repetoar med svar till de som inte vill visa giligt färdbevis förväntas vara en lämplig åtgärd.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Ihlström, Jonas
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Kecklund, Göran
    Stockholms Universitet.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Split-shift work in relation to stress, health and psychosocial work factors among bus drivers2017Ingår i: Work: A journal of Prevention, Assessment and rehabilitation, ISSN 1051-9815, E-ISSN 1875-9270, Vol. 56, nr 4, s. 531-538Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Shift work has been associated with poor health, sleep and fatigue problems and low satisfaction with working hours. However, one type of shift working, namely split shifts, have received little attention.

    OBJECTIVE: This study examined stress, health and psychosocial aspects of split-shift schedules among bus drivers in urban transport.

    METHODS: A questionnaire was distributed to drivers working more than 70% of full time which 235 drivers in total answered.

    RESULTS: In general, drivers working split-shift schedules (n = 146) did not differ from drivers not working such shifts (n = 83) as regards any of the outcome variables that were studied. However, when individual perceptions towards split-shift schedules were taken into account, a different picture appeared. Bus drivers who reported problems working split shifts (36%) reported poorer health, higher perceived stress, working hours interfering with social life, lower sleep quality, more persistent fatigue and lower general work satisfaction than those who did not view split shifts as a problem. Moreover, drivers who reported problems with split shifts also perceived lower possibilities to influence working hours, indicating lower work time control.

    CONCLUSIONS: This study indicates that split shifts were not associated with increased stress, poorer health and adverse psychosocial work factors for the entire study sample. However, the results showed that individual differences were important and approximately one third of the drivers reported problems with split shifts, which in turn was associated with stress, poor health and negative psychosocial work conditions. More research is needed to understand the individual and organizational determinants of tolerance to split shifts.

  • 45.
    Jansson, Andreas
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Körsimulering och visualisering, SIM.
    Ahlström, Christer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Linking gaze tracking with a simulated world2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The main focus of this study was to develop a software able to link eye tracking data to simulator data, making it possible to automatically detect what the driver is looking at in the simulated world. This was achieved by merging data from a SmartEye system with data from the simulator. Thereby realtime visualisation of where the driver is looking is facilitated, and what the driver is targeting can be shown to the test leader to trigger events in the scenarios, etc. This also facilitates automatic gaze annotations that can be used in subsequent analyses when studying visual behaviour.

    The developed software, VIMSI, is responsible for collecting eye tracking data from SmartEye, filter and aggregate this data with data from the simulation and then send processed data to the graphics to visualize the result. The software was tested in one of VTI’s driving simulators. This initial testing of VIMSI showed that the software is capable of visualising what the driver is looking at in real time. The software also makes it possible to log data from the test drives which can be useful when studying driver behaviour. To improve the functionality of VIMSI, it is necessary to consider using UDP instead of IPC when directing data from the VIMSI software to the graphics engine VISIR. This will enable the use of another software, ScenarioReplay, developed at VTI for replaying test drives. A proper configuration and calibration of the SmartEye cameras is necessary to achieve high quality of the data from the SmartEye Pro software, which is a precondition for VIMSI.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Johansen, Trond Cato
    et al.
    Ramböll.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Method description – assessment of road marking materials used in contracts: Nordic certification system for road marking materials2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ett nordiskt certifieringssystem för vägmarkeringsmaterial introducerades år 2015 och omfattar i ett första steg Danmark, Norge och Sverige. I dessa länder krävs (eller kommer inom kort att krävas) ett dokumenterat godkännande av vägmarkeringsmaterial som används på vägar som administreras av den statliga väghållaren. Detta godkännande baseras på funktionsmätningar på vägmarkeringar som har applicerats på provfält.

    För att kunna kontrollera och följa upp att de (godkända) vägmarkeringsmaterial som har specificerats i kontrakt med en statlig väghållare stämmer överens med de material som sedan läggs ut på vägen, kommer ett kontrollsystem att införas. Föreliggande rapport beskriver detta kontrollsystem.

    Kontrollsystemet innebär att materialprover tas i samband med att vägmarkeringsmaterial läggs ut på vägen. Ett urval av proverna skickas sedan till ett ackrediterat laboratorium för analys. Rapporten beskriver hur prover väljs ut, samlas in och analyseras, samt hur resultatet rapporteras. Den beskriver också entreprenörens skyldigheter i samband med provtagning och de kompetenser som krävs hos organisationen som utför kontrollen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fulltext. Pls read note in reference to the left about updated version
  • 47.
    Johansen, Trond Cato
    et al.
    Ramböll.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Method description - assessment of road marking materials used in contracts.: Version 2:2019 Nordic certification system for road marking materials.2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ett nordiskt certifieringssystem för vägmarkeringsmaterial introducerades år 2015 och omfattar i ett första steg Danmark, Norge och Sverige. Island ansluter till systemet under 2019. I dessa länder krävs (eller kommer inom kort att krävas) ett dokumenterat godkännande av vägmarkeringsmaterial som används på vägar som administreras av den statliga väghållaren. Detta godkännande baseras på funktionsmätningar på vägmarkeringar som har applicerats på provfält.

    För att kunna kontrollera och följa upp att de (godkända) vägmarkeringsmaterial som har specificerats i kontrakt med en statlig väghållare stämmer överens med de material som sedan läggs ut på vägen, har ett kontrollsystem utformats. Föreliggande rapport beskriver detta kontrollsystem.

    Kontrollsystemet innebär att materialprover tas i samband med att vägmarkeringar utförs på vägen. Ett urval av proverna skickas sedan till ett ackrediterat laboratorium för analys. Rapporten beskriver hur prover väljs ut, samlas in och analyseras, samt hur resultatet rapporteras. Den beskriver också entreprenörens skyldigheter i samband med provtagning och de kompetenser som krävs hos organisationen som utför kontrollen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Johansen, Trond Cato
    et al.
    Ramböll.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Nordic certification of road marking materials in Denmark 2016–20182018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En nordisk certifiering av vägmarkeringsmaterial introducerades 2015 och omfattar för närvarande Danmark, Norge och Sverige. I dessa länder krävs ett dokumenterat godkännande av vägmarkeringsmaterial som används på vägar som administreras av den statliga väghållaren. Detta godkännande baseras på funktionsmätningar på materialprover som har applicerats i provfält.

    Ett danskt provfält etablerades år 2015, där mellan 13 och 32 material har lagts ut för provning varje år. De utlagda materialproven följs upp med funktionsmätningar under två år. Materialen godkänns (certifieras) i relation till antalet hjulpassager de klarar.

    Certifieringssystemet omfattar vägmarkeringsmaterial för längsgående vägmarkeringar i olika kategorier med avseende på färg (vit, gul), typ (typ I, typ II, friktion) och tjocklek (0,4; 0,6; 1,5; 3 och 4 mm).

    Föreliggande rapport dokumenterar resultaten från de uppföljande funktionsmätningar som gjordes på det danska provfältet 2018, det vill säga ettårsuppföljning av material som lades ut 2017 och tvåårsuppföljning av material som lades ut 2016. Funktionsmätningarna omfattar retroreflexion (RL) i torrt och vått tillstånd, luminanskoefficient (Qd), friktion och färg i dagsljus.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Johansen, Trond Cato
    et al.
    Ramboll.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL. VTI.
    Nordic certification of road marking materials in Denmark 2017–20192019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En nordisk certifiering av vägmarkeringsmaterial introducerades 2015 och omfattar för närvarande Danmark, Island, Norge och Sverige. I dessa länder krävs ett dokumenterat godkännande av vägmarkeringsmaterial som används på vägar som administreras av den statliga väghållaren (Island från och med 2020). Detta godkännande baseras på funktionsmätningar på materialprover som har applicerats på provfält på allmän väg. Materialen godkänns (certifieras) i relation till antalet hjulpassager de klarar med bibehållen funktion.

    Certifieringssystemet omfattar vägmarkeringsmaterial för längsgående och tvärgående vägmarkeringar i olika kategorier med avseende på färg (vit, gul), typ (typ I, typ II, nedfräst typ II, friktion, handläggning, slitstarka icke-reflekterande samt temporära) och tjocklek (0,4; 0,6; 1,5; 3 och 5 mm).

    Föreliggande rapport dokumenterar resultaten från de uppföljande funktionsmätningar som gjordes på det danska provfältet 2019, det vill säga ettårsuppföljning av material som lades ut 2018 och tvåårsuppföljning av material som lades ut 2017. Funktionsmätningarna omfattar retroreflexion (RL) i torrt och vått tillstånd, luminanskoefficient (Qd), friktion och färg i dagsljus.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Johansen, Trond Cato
    et al.
    Ramboll.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Nordic certification of road marking materials in Iceland, Norway and Sweden 2017–20192019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En nordisk certifiering av vägmarkeringsmaterial introducerades 2015 och omfattar för närvarande Danmark, Island, Norge och Sverige. I dessa länder krävs ett dokumenterat godkännande av vägmarkeringsmaterial som används på vägar som administreras av den statliga väghållaren (Island från och med 2020). Detta godkännande baseras på funktionsmätningar på materialprover som har applicerats på provfält på allmän väg. Materialen godkänns (certifieras) i relation till antalet hjulpassager de klarar med bibehållen funktion.

    Certifieringssystemet omfattar vägmarkeringsmaterial för längsgående och tvärgående vägmarkeringar i olika kategorier med avseende på färg (vit, gul), typ (typ I, typ II, nedfräst typ II, friktion, handläggning, slitstarka icke-reflekterande samt temporära) och tjocklek (0,4; 0,6; 1,5; 3 och 5 mm).

    Föreliggande rapport dokumenterar resultaten från de uppföljande funktionsmätningar som gjordes på det norsk-svensk provfältet 2019, det vill säga ettårsuppföljning av material som lades ut 2018 och tvåårsuppföljning av material som lades ut 2017. Funktionsmätningarna omfattar retroreflexion (RL) i torrt och vått tillstånd, luminanskoefficient (Qd), friktion, färg i dagsljus och färg i fordonsbelysning (för gula material).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
123 1 - 50 av 116
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf