Publikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 30 av 30
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahmed, Abubeker
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Lundberg, Thomas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Utvärdering av gummiasfalt: provväg E22 Mönsterås : etapp 12019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Laboratorieundersökningar och vägytemätningar utfördes på referens- och gummimodifierade asfaltbeläggningar på E22 Mönsterås.

    Laboratorieundersökningarna visar inte några tydliga skillnader i styvhet och skjuvmodul mellan massorna. Gummiasfalt har dock lägre fasvinkel jämfört med referens vilket betyder att gummiasfalten är mer elastisk. Gummiasfalten visar också lite lägre modul i låga temperaturer och lite högre modul i höga temperaturer vilket är bra för sprickbildning vid låga temperaturer respektive deformationsstabilitet. Utmattningsprovningen visar att gummiasfalt har något bättre utmattningsegenskaper men skillnaderna är inte signifikanta.

    De initiala fältmätningarna visar inte på några framträdande skillnader mellan sträckorna utan mätresultaten är väldigt likvärdiga. Det är dock för tidigt att dra slutsatser efter mindre än ett års trafik och fortsatta tillståndutvecklingen bör följas ytterligare innan slutsatser kan dras. Någon skillnad i spårbildning mellan sträckorna kan inte fastställas p.g.a. systematiska variationer inom provsträckan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Ahmed, Abubeker W
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Said, Safwat
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Lu, Xiaohu
    Nynäs AB.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Pavement performance follow-up and evaluation of polymer-modified test sections2019Ingår i: The international journal of pavement engineering, ISSN 1029-8436, E-ISSN 1477-268X, Vol. 20, nr 12, s. 1474-1487Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Between 2003 and 2006, a test road consisting of several conventional and polymer-modified structures was built on a motorway. Different combinations of styrene–butadiene–styrene (SBS) and ethyl vinyl acetate (EVA) polymer-modified binders were used. The test structures have been in service since then and have been monitored for over 9 years. The resistance of the different types of asphalt concrete mixes to rutting and cracking was measured and predicted. The impact of ageing on the mixes was also evaluated. Although all the sections are in good condition after 9 years of traffic, the predicted differences between the test sections based on the PEDRO (Permanent Deformation of asphalt concrete layers for Roads) approach and laboratory evaluations are noticeable. Lateral wander and transverse profile measurements indicated that studded winter tyre wear contributed to most of the rutting compared to permanent deformation due to heavy traffic. The unmodified mixes exhibited considerable ageing and the SBS-modified mixes were least affected by ageing. Furthermore, the SBS-modified base mix produced significantly better fatigue resistance than the conventional base mix. However, further investigations of the relationships between bitumen and mix properties and further follow-ups of the test sections are recommended to validate the findings.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Andersson, Anders
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonssystem och körsimulering, FSK.
    Blissing, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonssystem och körsimulering, FSK.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT och VER.
    Erlingsson, Sigurdur
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Hellman, Fredrik
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Hjort, Mattias
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonssystem och körsimulering, FSK.
    Ihs, Anita
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA.
    Kuttah, Dina K
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Nåbo, Arne
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Förare och fordon, FOF.
    Thorslund, Birgitta
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Förare och fordon, FOF.
    Designguide för Smarta gator2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sammanfattningsvis definierar vi i denna guide ’smarta gator’ kort sagt som mångfunktionella, levande, långsamma, ekologiska och flexibla gator. Det övergripande målet med denna guide är följaktligen ”Smarta gator för en hållbar stadsutveckling”.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Sörensen, Harry
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Externt och internt buller samt vibrationer vid körning på sinusräfflor2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Studien omfattar en jämförelse av ljudnivåer och vibrationer i fordon vid körning på två typer av räffelutformning, en konventionellt fräst räffla och en sinusformad räffla.

    Mätningar av interna och externa ljudnivåer samt vibrationer i chassi och säte har skett vid körning på fyra sträckor; en sträcka med vanlig fräst räffla (konventionell), vid denna har dels en äldre räffla ingått, dels en nyfräst räffla. Vidare har tre sträckor med sinusformade räfflor ingått.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Carlson, Annelie
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Hammarström, Ulf
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Bladlund, Mikael
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Ekonomisk och energieffektiv användning av motorvärmare: utvärdering av effekten på bränsleförbrukning vid värmning av smörjolja jämfört med värmning av kylvatten2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En pilotstudie visar att motorvärmning via kylvattnet är mer bränsleeffektivt än att värma smörjoljan. Kallstart av motorfordon ger högre bränsleförbrukning och mer utsläpp eftersom en kall motor innebär att en större friktion behöver övervinnas. Att värma motorn i förväg minskar kallstartseffekterna. Traditionellt sett har motorvärmning skett genom att kylvattnet värmts, vilket i sin tur värmt motorblocket. Syftet med denna studie var att undersöka om det skulle vara mer energieffektivt att värma smörjoljan i stället för kylvattnet. Hypotesen var att en varmare smörjolja leder till mindre friktion i motorn, vilket i sig skulle innebära att det behövs mindre bränsle för att överkomma friktionsmotståndet. Resultaten av testerna visar att kallstartseffekten med en ökad bränsleförbrukning minskar mest genom att värma kylvattnet. Ju varmare kylvattnet är vid motorstart desto mindre bränsleförbrukning. När de totala energibehoven för kallstarter beräknas, det vill säga bränsleförbrukning plus el för motorvärmning, är resultaten inte lika tydliga beträffande vilket alternativ som är energieffektivast. Den minskade bränsleförbrukningen som resulterar av förvärmning tas till viss del ut av den elförbrukning som behövs för själva motorvärmningen. En fördel i sammanhanget är att de lokala utsläppen minskar och om man ser till att den svenska elproduktionen till stor del består av vattenkraft samt kärnkraft så ger motorvärmning lägre utsläpp totalt sett.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Funktionsbaserad optimering av vägöverbyggnad: uppföljning av provsträckor på E4 Skånes Fagerhult2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of the project is to explore a concept based on performance optimization of road pavement structures with various fractions of subgrade layer and asphalt pavement thickness.

    The project has a total of 14 test sections located in K1 and K2 in the northbound direction on road E4 between Skånes Fagerhult and Markaryd. These were observed with measurements 2004 to 2010. The follow-up was effected by cross profile measurements and falling weight measurements.

    The follow-up was carried out on 8 test sections á 100 m and 6 test sections á 40 m. The asphalt pavement in the right (slow) lane consists of 40 mm wearing course, 45 mm bitumen base course and 95 mm bitumen roadbase with 80 mm gravel roadbase beneath. The asphalt pavement in the left (fast) lane has the same wearing and bitumen base course but not any bitumen roadbase. The subbase vary between the sections from 60 cm crushed rock 0-300 mm to 42 cm crushed rock 0-150 mm or crushed rock 0-90 mm. All the test sections are situated on embankment of varied height.

    The road was opened for traffic in 2004, but was then trafficked on the bitumen base course. The wearing course was constructed late in summer 2005 after about one year of traffic. The road served 4 years until the summer of 2009 when the wearing course of the right lane was maintained with a remixing. In the left lane no maintenance was done.

    The first measurement at the test sections with the new wearing course was conducted in the spring of 2006 after it had been in service approximately 1 year. In spring 2009 a profile measurement was done before the maintenance operation. The latest profile measurement was carried out in autumn 2010. The rut depth has been calculated according the thread principle.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Profilmätning på sträckor med gummimodifierat bitumen på E4 Uppsala och E6 Mölndal: uppföljning efter tre års trafik2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    VTI har testat gummimodifierade asfaltbeläggningar på vägsträckor i Uppsala, Knivsta och Mölndal under tre år. Mätningarna visar sämre utveckling på provsträckor med gummimodifierade asfaltbeläggningar än på referenssträckorna med standardbitumen. På uppdrag av Trafikverket har VTI utfört tvärprofilmätningar och slitagemätning på provsträckor med gummimodifierade asfaltbeläggningar på E4 i Uppsala, Rv77 i Knivsta och E6 i Mölndal. Syftet med mätningarna var att utvärdera de olika beläggningstyperna avseende spårbildning samt dubbdäcksavnötning och beständighet/stensläpp. Slutsatserna av resultaten från mätningarna visar inte på några gynnsamma effekter av modifieringen med gummi i slitlagrets bitumen, utan de sträckorna har istället haft en sämre utveckling än referenssträckorna med standardbitumen under de första knappa tre åren. De uppmätta profilerna från motorvägarna E4 Uppsala och E6 Mölndal uppvisar ett tydligt spårslitage på ytan under samtliga tre mätta vinterperioder. På de flesta sträckorna är det relativt liten spridning i spårslitage mellan de uppmätta profilerna inom respektive sträcka.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Profilmätning på sträckor med polymermodifierat bitumen på riksväg 47 Falköping: uppföljning efter tre års trafik2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Dubbdäcksslitaget har stor betydelse för spårdjupsutvecklingen och vilken typ av stenmaterial som använts i vägbeläggningen är avgörande. På uppdrag av Trafikverket har VTI utfört tvärprofilmätningar och slitagemätning på provsträckor med polymermodifierade asfaltbeläggningar på riksväg 47 vid Falköping. Syftet med mätningarna är att utvärdera de olika beläggningstyperna avseende spårbildning samt dubbdäcksavnötning och beständighet/stensläpp genom slitagemätning. Inom vägobjektet lades det avsnitt med olika typer av slitlagerbeläggningar där 6 stycken 200 meter långa uppföljningssträckor (provsträckor) har lagts ut. Profilmätningar har utförts årligen från 2011 fram till våren 2014.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Provväg riksväg 26 Skultorp: uppföljning av provsträckor med aktiv design2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I detta notat redovisas resultatet av fallviktsmätningar och analys av vägytemätningar på ett vägobjekt på Riksväg 26 vid Skultorp söder om Skövde. Inom vägobjektet anlades tre provsträckor och en referenssträcka med olika typer av förstärkningslager och en sträcka med tunnare asfaltbeläggning för analys av aktiv design samt 1+2 sträckor för uppföljning av referenskonstruktionen utförd av tre olika entreprenörer. Mätningarna syftar till att utvärdera de olika konstruktionstyperna och utförande genom analys av skillnader och förändring i styvhet och spårbildning under 9 års trafik, från trafikpåsläpp 2005 fram till 2014.

    Generellt visar fallviktsmätningen på att vägen har en hög bärighet. Det är stor skillnad i mätresultat och styvhet mellan mätningen innan trafikpåsläpp 2005 och den 2014, där det var en betydligt lägre styvhet 2005 än 2014. Vid mätningen 2014 var det full beläggningstjocklek med slitlager samtidigt som vägen satt sig och packats under många års trafik. Mätningen 2014 får därför anses bäst visa vägens tillstånd under åren den har varit i bruk.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Carlsson, Håkan
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Agardh, Sven
    Ramboll.
    Uppföljning av provvägar: val av objekt för förnyad uppföljning2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Sverige har många provvägar byggts för att studera olika material och de flesta av dess finns upptagna i VTI:s provvägsdatabas. Det är dock sällsynt att uppföljning skett under vägens hela livslängd. Då många av provvägarna bör befinna sig i slutet av sin tekniska livslängd finns nu en chans att undersöka hur de testade materialen klarat sig under hela livslängden. I det här projektet har äldre provvägar granskats och ett urval har gjorts av de som kan vara lämpliga att undersöka igen för mer och ny kunskap om hur tillståndet på dem har utvecklats efter många års trafik. Lite extra fokus har då lagts på provvägar där det använts miljövänligare produktionsmetoder och/eller återvunna material. 

    Projektets mål är att öka kunskapen om hur vägen och dess vägbyggnadsmaterial beter sig under hela livslängden och då med ett visst fokus på alternativa material och tekniska lösningar där erfarenhet från andra håll är begränsad. Projektet väntas ge underlag till en ansökan om ett uppföljningsprojekt som kan ge ökade kunskaper om hur provvägarna beter sig under hela livslängden. 

    Detta projekt har utgått från VTI:s provvägsdatabas, med viss komplettering av övriga provvägar, där en urvalsprocess har gjorts genom att i första skedet utgå från ämnesområde för provvägen och sedan har en prioritering i tre nivåer gjorts. Den prioriteringen har bland annat grundat sig på en fördelning mellan ämnesområdena, inriktning mot återvinning och miljövänliga metoder, provvägens ålder och bedömd nytta med en förnyad uppföljning. Informationen om provvägen har huvudsakligen hämtats från slutrapporter från respektive provväg.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Erlingsson, Sigurdur
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Testplatser för 74 ton tunga fordon: två instrumenterade tunna vägkonstruktioner2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport beskriver i korthet installeringen av vägteknisk instrumentering samt klimatsensorer på två testplatser i Norrbottens län. Båda testplatserna kan klassas som tunna vägöverbyggnader. Den ena strukturen ligger längs Lv373 strax öster om Långträsk och den andra på Lv515 strax söder om korsningen vid Lv373. Huvudsyftet med testplatserna är att få bättre information om hur de nya 74 ton tunga fordonen påverkar vägarna. Detta skall göras genom att mäta konstruktionernas respons vid passerande lastbilar och vid belastning med fallviktsapparat.

    Den vägtekniska instrumenteringen består av töjningsgivare i tvärgående samt längsgående riktning för bestämning av dragtöjning i beläggningens underkant samt vertikala töjningsgivare för att bestämma varje lagers trycktöjning. Dessutom är spänningsmätare inlagda i överbyggnaden för att mäta den vertikala spänningen på två nivåer. Datainsamling om det lokala klimatet görs med hjälp av tjäl- och fuktstav samt temperaturgivare i beläggningen. En SMHI väderstation ligger omkring 15 km nordnordöst om testplatserna och trafikverket har en VViS-station som ligger längs Lv373 öster om testplatserna. De första responsmätningarna är planerade under sommaren 2018.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Erlingsson, Sigurdur
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    The Svappavaara road test sections: instrumentation2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport beskriver fyra nya instrumenterade vägsträckor på E45 nära samhället Svappavaara i Norrbottens län. I samband med att en ny malmgruvstäkt öppnades i Kaunisvaara 2012 kommer all malm som utvinns där att transporteras på det befintliga vägnätet längs Rv99, Rv395, E45 och E10 till Pitkäjärvi, totalt 160 kilometer. Malmen kommer därefter att omlastas till järnväg och transporteras till Narvik för vidare transport sjövägen. Malmbrytsoperatören har erhållit ett tillstånd att använda forden med den totala vikten 90 ton i stället för den 60 ton maximala tyngd som tillåts på vägnätet. Fordonen består av en 9 ton tung styraxel med singelhjul samt tre trippelaxlar där varje trippelkonfiguration väger 27 ton. När malmtäkten kommer att vara i full drift beräknas det bli omkring 66 000 överfarter av dessa fordon per år på vägsträckan. Detta motsvarar omkring 7–8 överfarter per timme eller 7½ minut mellan passagerna. Detta leder till att det är nödvändigt att förstärka det lokala vägnätet. Som ett led i processen att välja lämplig konstruktion har dessa fyra strukturer som beskrivs i denna rapport valts ut och byggts. Konstruktionerna är bestyckade med vägteknisk instrumentering samt sensorer för att uppskatta klimatets inverkan. Vägkonstruktionerna skall följas upp de närmaste åren för att ge bättre inblick i deras tillståndsutveckling, framför allt spår- och sprickutveckling. Varje teststräcka är omkring 200 meter lång och består av en 100 meter lång inre del som utgör den egentliga teststräckan. Konstruktionerna byggdes sommaren 2012 förutom slitlagret (tunnskiktet) som lades i juli 2013. Den vägtekniska instrumenteringen består av vertikala töjningsgivare (Emu-coils), jordtrycksdoser (SPC) samt dragtöjningsgivare. Klimatinstrumenteringen består av tre fuktstavar samt en tjälstav. Dessutom mäts beläggningstemperaturen på tre nivåer i teststräcka 2. En VVis klimatstation (2527 Svappavaara) finns också längs E10 på omkring 3,2 kilometers avstånd syd-öst från teststräckorna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Fors, Carina
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Yahya, Mohammad-Reza
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Intermittenta, heldragna och profilerade vägmarkeringars funktion över tid2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Belagda vägar förses vanligtvis med längsgående vägmarkeringar, vilka kan utformas på olika sätt. Tvåfältsvägar ska i normalfallet ha en 10 eller 15 cm bred intermittent kantlinje, men heldragen kantlinje kan användas till exempel då man vill öka synbarheten. Om vägens årsdygnsmedeltrafik (ÅDT) ≥ 2000 ska kantlinjerna dessutom vara våtsynbara, vilket oftast åstadkoms genom att göra markeringen profilerad.

    Syftet med projektet var att undersöka om det finns någon skillnad i hållbarhet mellan intermittent och heldragen kantlinje, samt att undersöka om det finns någon skillnad i funktion och hållbarhet hos olika typer av profilerade markeringar. I det första delprojektet applicerades intermittenta respektive heldragna kantlinjer på en tvåfältsväg, vilka sedan följdes upp med årliga mätningar av retroreflexion RL och luminanskoefficient Qd under fyra år. I det andra delprojektet lades ett provfält med sex olika typer av markeringar: plan, rillad, kamflex, longflex, trappflex och plan+trappflex.

    Uppföljande mätningar av retroreflexion RL på både torra och våta markeringar samt luminanskoefficient Qd på torra markeringar gjordes efter ett och två år. Ingen skillnad i hållbarhet mellan intermittent och heldragen kantlinje kunde påvisas under de fyra år studien pågick. Gällande profilerade markeringar hade den rillade markeringen bäst funktion, med avseende på alla tre funktionsparametrar. Profilerade markeringar med ett trappmönster (trappflex, plan+trappflex) hade bättre funktion än markeringar med transversella linjer (longflex, kamflex).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Fors, Carina
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Yahya, Mohammad-Reza
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Tillståndsmätningar av vägmarkeringar i Norden: en jämförelse mellan vägmarkeringars funktion i Norge, Sverige och Finland2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med denna studie var att sammanställa och jämföra vägmarkeringarnas funktion i Norge, Sverige och Finland, för att sprida kunskapen mellan länderna. Resultaten visade att vägmarkeringarnas funktion tenderade att vara något bättre i Norge och Sverige jämfört med i Finland. Mer specifikt syftade studien till att undersöka om det finns skillnader i vägmarkeringarnas funktion mellan det tre länderna, och om det finns skillnader i vägmarkeringarnas funktion beroende på trafikflöde och körbanebredd. Resultaten visade att vägmarkeringarnas funktion tenderade att vara något bättre i Norge och Sverige än i Finland. Retroreflexionens medelvärde för torra kantmarkeringar var i Norge 179, i Sverige 177 och i Finland 142. Motsvarande värden för mittmarkeringar var i Norge 137 (gul markering), i Sverige 164 (vit markering) och i Finland 102 (vit markering) respektive 107 (gul markering). För våta kantlinjer var retroreflexionen i Norge 45 och i Sverige 31. I Finland har inga våtvärden mätts. Vidare visade resultaten att kantlinjernas retroreflexion är oberoende av årsmedeldygnstrafik (ÅDT) och av körbanebredd. Mittlinjer på vägar med ÅDT <2 000 hade lägre retroreflexion än mittlinjer på mer högtrafikerade vägar. Ett urval om 98–167 mätobjekt gjordes i varje land, där varje objekt utgjordes av en cirka 2–10 kilometer lång vägsträcka. Samtliga mätobjekt bestod av tvåfältsvägar, vilka var indelade i fem olika klasser baserat på ÅDT och körbanebredd. För varje mätobjekt mättes retroreflexionen på båda kantlinjerna och på mittlinjen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15. Hammarström, Ulf
    et al.
    Björketun, Urban
    Eriksson, Olle
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Yahya, Mohammad-Reza
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Hastighet – vägyta: problemet, kunskapsläget, fördjupad analys och förslag till fortsatt forskning2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport handlar om samband mellan hastighet och vägytestandard, som är av intresse vid planering av beläggningsunderhåll. De kostnader och målvariabler som påverkas av dessa handlar om restid, drivmedel och miljö. Enligt tidigare studier av vägytans inverkan på fordonshastighet medför ökande spårdjup (SPÅR) och ökande längsgående vägojämnheter (IRI) att fordonshastigheten minskar. I beskrivning av vägytan ingår normalt också makrotextur (MPD). Kunskap om betydelse av MPD för fordonshastighet har hittills saknats. Det primära syftet med föreliggande empiriska studie har varit att komplettera befintlig kunskap om hastighet med betydelsen av MPD. De sträckegenskaper som ingår i studien som förklaringsvariabler är: vägbredd; hastighetsgräns; horisontell kurvatur (ADC); vertikal kurvatur (RF); spårbildning (SPÅR); ojämnheter (IRI) och makrotextur (MPD). Vägbredd och hastighetsgräns ingår som klassindelare. Separata analyser har genomförts för fyra fordonstyper. Medelvärden av ADC, RF, SPÅR, IRI och MPD, har beräknats över föresträckor av olika längd mellan 100 meter och 1 000 meter. Dessa medelvärden kan i vissa fall förändras väsentligt med förändrad sträcklängd medan hastighetsdata är desamma. Den ibland systematiska förändringen är till en del en följd av att lägena för mätplatserna inte är slumpmässigt valda.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Hammarström, Ulf
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö och trafikanalys, MTA.
    Karlsson, Rune
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Sörensen, Harry
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Yahya, Mohammad Reza
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Coastdown measurement with 60-tonne truck and trailer: estimation of transmission, rolling and air resistance2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Baserat på så kallad coastdown-mätning har parametrar för färdmotstånd uppskattats för en tung lastbil med släp (60 ton) och med skåp som påbyggnad. Färdmotståndet vid en hastighet av 20 m/s, genomsnittliga vindförhållanden och 50 % lastfaktor fördelas med 5 % på transmissionsmotstånd, 41 % på rullmotstånd och 54 % på luftmotstånd. Mätningar har också utförts med lastbil utan släp. Rullmotstånd beror av vägytans ojämnhet (iri) och makrotextur (mpd). Det totala rullmotståndet kan indelas i: basmotstånd (plan yta), motstånd av iri och motstånd av mpd. På mätsträckan utgör vägyteeffekten cirka 40 % av det totala rullmotståndet. Ojämnhetseffekten bedöms utgöra den dominerande delen av vägyteeffekten till skillnad från lätta fordon.

    Parametrar ingående i funktioner för färdmotstånd har uppskattats med statistisk analys. Ett problem i detta sammanhang är hur större korrelationer mellan de ingående förklaringsvariablerna skall kunna undvikas. En målsättning i försöksuppläggningen har varit att undvika sådana beroenden.

    Föreliggande studie bör kunna vara av metodintresse avseende följande punkter:

    • mätsträckans lutning, bestäms med hög noggrannhet (avvägning), och övriga vägytedata ingår i analysen
    • fordonsvikt, uppföljning från utrullning till utrullning
    • utrustningen för registrering av utrullningsförloppen (Dopplerteknik)
    • separering av olika delar av färdmotståndet
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Karlsson, Rune
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö och trafikanalys, MTA.
    Hammarström, Ulf
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö och trafikanalys, MTA.
    Sörensen, Harry
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Eriksson, Olle
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Road surface influence on rolling resistance: coastdown measurements for a car and an HGV2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hur rullmotstånd och bränsleförbrukning påverkas av vägytans egenskaper, såsom makrotextur och ojämnhet, är betydelsefullt att veta när man ska utforma beläggningen på en viss väg. Resultaten av en VTI-studie visar att inverkan av ojämnhet är generellt betydligt lägre än inverkan av makrotextur. Då denna påverkan är av en relativt liten storleksordning så blir mätningen av den en utmanande uppgift. I litteraturen förekommer stora variationer i de kvantitativa skattningarna av dessa samband och det råder fortfarande stor osäkerhet om hur stor påverkan vägytan verkligen har. I föreliggande studie har försök gjorts att finna pålitliga skattningar av hur makro-textur och ojämnhet påverkar rullmotståndet. Utgångspunkten har varit utrullningsmetoden eftersom denna kan ge konsistenta skattningar av alla typer av färdmotstånd som inverkar på fordonet, inte bara rullmotståndet.

    Utrullningsmetoden har tillämpats dels på en personbil, dels på en tung lastbil. För personbilsdäck finns även två alternativa mätmetoder för direkt skattning av makrotexturens påverkan på rullmotståndet. Den ena metoden innebär att en speciellt utvecklad mätvagn mäter rullmotståndet för ett därpå monterat däck, den andra metoden innebär att i laboratorium, på trummor med olika ytbeläggningar, mäta rullmotståndet.

    Vad beträffar ojämnheters inverkan på rullmotståndet så tillhandahåller endast utrullningsmetoden någon information om detta. Resultaten visar att inverkan av ojämnhet är generellt betydligt lägre än inverkan av makrotextur.Utrullningsmetoden tillhandahåller, förutom information om rullmotstånd, även andra värdefulla data om fordonet, såsom luftmotstånds- och temperaturkoefficienter samt transmissionsmotstånd.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Larsson, Jörgen
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Henriksson, Per
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Yahya, Mohammad-Reza
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Bältesanvändning i Sverige 20152016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta notat redovisar resultatet av VTI:s årliga mätning av bilbältesanvändning som genomförts i ett antal syd- och mellansvenska städer sedan 1983. Redan i mätseriens början använde 84–86 procent av förare och framsätespassagerare bälte. År 2015 är nivåerna på 97–98 procent, en liten uppgång jämfört med föregående år. 1983 var bältesanvändningen bland vuxna i baksätet endast 10 procent.

    Enligt de senaste observationerna är 89 procent av alla vuxna baksätespassagerare bältade, vilket är den hittills högsta noteringen och en betydligt högre nivå än 2014. I baksätet har barnen alltid haft en betydligt högre bältesanvändning än de vuxna, vilket gäller även 2015 då 97 procent av barnen i baksätet var bältade. Detta är en uppgång jämfört med 2014, och bältesnyttjandet bland barn i baksätet är i paritet med den bland förare och passagerare i framsätet.

    En delstudie bland personbilsförarna visar att kvinnor genomgående har högre bältesanvändning än män. Dessutom gäller att bältesanvändningen ökar med ökad ålder, särskilt bland manliga personbilsförare. De yngsta (18–25 år) manliga personbilsförarna har den lägsta bältesanvändningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19. Lenngren, C. A.
    et al.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Airfield pavement structural analyses and design in Sweden2002Ingår i: Bearing Capacity Of Roads Railways and Airfields / [ed] A. Gomes Correia, Fernando E.F. Branco, CRC Press , 2002, s. 325-334Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The present paper discusses how a mechanistic design process evolved for airfields in Sweden and how it is being used. Also, a sensitivity study is presented showing parameter influence on the bearing capacity expressed in Pavement Classification Number (PCN). For example, how do revised asphalt strain criteria affect the resulting PCN-value? Other parameters included the stiffness of the asphalt layer, the base layer, and subgrade during the spring thaw period. An equivalent number of standard wheel load (ESWL) was calculated for some commonly used aircrafts on selected Swedish airfield pavements. These calculations were based on the tensile strain at bottom of the asphalt layer. Thus, the Aircraft Classification Number (ACN) derived in this manner could be compared to the existing status. The paper also discusses some future applications using high-speed rolling deflectometers.

  • 20.
    Lu, Xiaohu
    et al.
    Nynäs AB.
    Said, Safwat
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Soenen, Hilde
    Nynas NV.
    Heyrman, Serge
    Nynas NV.
    Redelius, Per
    Nynäs AB.
    Performance Evaluation of Polymer Modified Bitumens on a Heavily Trafficked Test Road2014Ingår i: International Journal of Pavement Research and Technology, ISSN 1997-1400, Vol. 7, nr 6, s. 381-388Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In asphalt paving, polymer modified bitumens (PMBs) have more potential for use and can clearly demonstrate the value of their initial higher cost. To further assess the sustainable benefits of using PMBs, a test road was constructed on a highway in Sweden. In this paper, the asphalt binders used were investigated extensively using rheological and chemical methods, and asphalt field cores characterized with respect to permanent deformation and fatigue. It was found that the modified binders, particularly with SBS polymers, retain better rheological properties in comparison with conventional ones, even after several years in the field; these include higher strain recovery and lower non-recoverable compliance at high temperatures, and lower stiffness at low temperatures. The SBS modified binders also demonstrate good aging resistance, shown by both laboratory aging tests and field aging. the high resistance to aging for the SBS modified binders was also evident in the stiffness measurement made on asphalt field cores. Moreover, the modified binders with SBS polymers significantly enhance fatigue behaviour.

  • 21.
    Lu, Xiaohu
    et al.
    Nynas AB.
    Said, Safwat F.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Soenen, Hilde
    Nynas NV.
    Heyrman, Serge
    Nynas NV.
    Redelius, Per
    Nynas AB.
    Evaluation of test sections with Polymer Modified Bitumens2014Ingår i: Asphalt Pavements: Proceedings of the International Conference on Asphalt Pavements, ISAP 2014, 2014, s. 287-296Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It has been recognized that Polymer Modified Bitumens (PMB) have more potential for use in asphalt paving and can clearly demonstrate the value of their initial higher cost. To further assess sustainable benefits on heavy trafficked roads, test sections using various PMBs were built on highway E6 in Sweden during 2003-2006. The main objective of this paper is to study the aging and rheological properties of the binders used. A large number of cores were drilled and characterized with respect to stiffness, fatigue and permanent deformation. The binders (original, lab aged and recovered) were investigated extensively with rheological and chemical methods. It was found that PMBs, particularly SBS modified, demonstrate better rheological properties as compared to unmodified bitumens, even after several years in the field. These include higher strain recovery and lower non-recoverable compliance at high temperatures, and lower stiffness at low temperatures. For the SBS modified binders, good aging resistance was observed. The high resistance to aging for the SBS modified binders was also evident in the stiffness measurement made on asphalt field cores. Although significant differences have not yet been seen between the test sections (all the sections are in good condition after six years of traffic), the observed improvements for the modified binders are expected to be confirmed by a longer follow-up of the test road.

  • 22.
    Saevarsdottir, Thorbjorg
    et al.
    University of Iceland.
    Erlingsson, Sigurdur
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA. University of Iceland.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Heavy Vehicle Simulator tests at VTI2014Ingår i: Asphalt Pavements - Proceedings of the International Conference on Asphalt Pavements, ISAP 2014, 2014, s. 823-833Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Flexible test road structures have been built and tested in Accelerated Pavement Tests (APT) using a Heavy Vehicle Simulator (HVS) at VTI in Sweden for 15 years. The objectives have been to investigate pavement responses and pavement performance behaviour which can be used to validate mechanistic performance schemes. The pavement structures have been instrumented to measure their responses and performance and the surface profile was estimated.

    The accuracy of the measurements was estimated and a performance prediction was carried out. The registrations of the measurements were rather smooth with good repeatability and acceptable accuracy. The response, performance and accumulation of permanent deformation were modelled and generally good agreement was established between the measurements and calculations. From the analysis a performance prediction can be carried out as a function of time to evaluate the performance of new road concepts and maintenance strategies. The performance prediction provides the option of performing a life cycle cost analysis which can decrease both costs and environmental impacts.

  • 23.
    Saevarsdottir, Thorbjorg
    et al.
    University of Iceland.
    Erlingsson, Sigurdur
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA. University of Iceland.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Instrumentation and performance modelling of heavy vehicle simulator tests2016Ingår i: The international journal of pavement engineering, ISSN 1029-8436, E-ISSN 1477-268X, Vol. 17, nr 2, s. 148-165Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Flexible test road structures have been built and tested in accelerated pavement tests using a heavy vehicle simulator (HVS) at VTI in Sweden for 15 years. The objectives have been to investigate pavement responses and pavement performance behaviour, which can be used to validate mechanistic performance schemes.

    Here, the instrumentation is described, its accuracy is estimated, the response and performance are modelled and a performance prediction is carried out. The registrations of the measurements were rather smooth with acceptable variation. In general, good agreement was established between the measurements and calculations. The HVS machine can be used to evaluate new road concepts and maintenance strategies and provides the option of performing a life cycle cost analysis, which can decrease both costs and environmental impacts.

  • 24.
    Said, Safwat
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Ahmed, Abubeker
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA. VTI.
    Uppföljning av provväg E6 med polymermodifierade bundna lager: Uddevalla2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vägobjektet Geddeknippel–Kalsås byggdes år 2003–2006 som en del av motorvägen E6 norr om Uddevalla i både söder- och norrgående riktningarna. Provsträckor anlades med polymermodifierat bitumen (PMB) bestående av några varianter av SBS (styrene-butadiene-styrene) och EVA (Ethylene-vinylacetat). Provsträckorna har planerats av dåvarande Vägverket (Trafikverket) i samarbete med branschens aktörer. Syftet är att klargöra nyttan av användning av polymermodifierade asfalt-beläggningar i olika asfaltlager av bitumenbundna konstruktioner. 

    Uppföljningen av provvägen har utförts genom laboratorieundersökningar av prov från beläggningarna och fältmätningar. Utvärdering av beläggningarna och prognostisering av tillståndsutveckling hos provsträckorna har utförts med olika verktyg och validerats genom tillståndsutveckling hos vägens provsträckor. Resultaten visade att asfaltbeläggningarna med och utan PMB åldrades med tiden dock i varierande grad. Förhårdning av beläggningar genom åldring påverkar tillståndutveckling och det måste beaktas för en korrekt bedömning av nedbrytning av sträckorna. 

    Det konstaterades att polymermodifierade bindemedlen kan påverka beläggningars funktion på ett betydelsefullt sätt. Valet av PMB måste planeras med hänsyn till eftertraktade funktionsegenskaper och lagrets position i en vägkonstruktion. Olika PMB varianter kan behövs för olika ändamål. Till exempel, olika PMB kan behövas för stabilitet alternativ motstånd mot sprickor hos beläggningar och ibland kan den konventionella beläggningen vara mest optimal ur teknisk eller samhällsekonomisk aspekt. Spårmodellen PEDRO är ett praktiskt verktyg för klargörande av inverkan av parametrarna på spårtillväxt i bitumenbundna lager. Verktyget beskriver andelen av spårdjup från varje asfaltlager med hänsyn till lagrets funktionsegenskaper och position i en vägkonstruktion för ett optimalt val av en beläggning. Trafikverkets satsning på räkning av trafikvolym genom WIM-mätningar (Weight-in-motion) är överlägsen dagens metod för uppskattning av trafikvolym från ÅDT (årsdygnmedeltrafik) vid beräkningar av teknisk livslängd i detta arbete. Dock finns fortfarande mycket begränsade WIM-mätningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Said, Safwat F
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Hakim, Hassan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Förstärkning av vägkonstruktion med stålnätsarmering: 12 års uppföljning av väg E6 Ljungskile2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En sträcka på 800 meter av motorvägen E6 söder om Ljungskile, öppnad för trafik 1991, uppvisade skador i form av längsgående sprickor i hjulspåren redan efter ca 5 års trafikering. Under år 2000 hade vägen omfattande längs- och tvärgående sprickbildning samt visade en omfattande spårbildning med ojämnheter. Sträckan förstärktes genom fräsning och påbyggnad. Inom vägavsnittet anlades tre provsträckor för undersökning av stålnätsarmeringens betydelse för upphöjning och förbättring av bärigheten och motståndet mot sprickor och spår. Teststräckorna instrumenterades med töjningsgivare på den frästa ytan. Syftet är att studera stålnätets förmåga att ge ökad bärighet i vägkroppen och motverka sprickor och spårbildning i beläggningsytan. Denna rapport redovisar resultat från uppföljning efter 12 års trafik. Efter att vägen har trafikerats i 12 år visar referenssträckan omfattande längsgående sprickor i hjulspår. Det förekommer inga tydliga bärighetsrelaterade sprickbildningar på de armerade sträckorna, utom en enstaka fin, längsgående spricka i en av de armerade sträckorna (sträcka 2) och ett par tvärgående, finare sprickor som kan härröra från skarvarna i stålarmeringen i sträcka 3. Det konstateras att armeringen har haft en signifikant effekt (10–15 %) på höjning av bärighet och begränsning av spårutveckling. Omfattande stensläpp på slitlagret har förekommit på alla tre sträckor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Said, Safwat Fadil
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Viman, Leif
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Nordgren, Torsten
    Trafikverket.
    Provsträckor med gummiasfalt: Ragn-Sells infart vid granulatanläggningen, Heljestorp2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mer än 150 000 ton gummiasfalt har tillverkats mellan åren 2007–2013 i Sverige för asfaltering av totalt mer än 150 km vägsträckor fördelade på mer än 20 vägobjekt. I det här arbetet redovisas uppbyggnaden och tillståndsutvärderingen av fyra beläggningsytor byggda under hösten 2011 på infarten till Ragn-Sells granulat-anläggning i Vänersborg. Beläggningsytorna är utförda med olika konstruktioner och asfaltbeläggningslager. Syftet är att värdera nyttan med gummiasfalt i olika lager i vägkroppen, främst med avseende på teknisk livslängd. Provytorna har instrumenterats med töjningsgivare i underkant av beläggning. Det konstateras att vägöverbyggnader bestående av gummimodifierat bitumen kan ha betydande positiv inverkan på motstånd mot sprickor baserad på töjningsmätningarna under det första året efter byggandet av provvägen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Said, Safwat
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Lundberg, Thomas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Rahman, Shafiqur
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    McGarvey, Terence
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Ahmed, Abubeker
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Enocksson, Carl-Gösta
    Trafikverket.
    Utförandets inverkan på hållbarhet för beläggningslager2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Utförandet av en vägbeläggning har stor betydelse för hållbarheten. Separation i massabeläggningar leder till kortare livslängd på asfaltbeläggningar och för tidigt uppkomna skador har ofta ett direkt samband med hur väl utfört beläggningsarbetet är. Svårigheten med separationsproblemet ligger i att det saknas lätthanterliga och objektiva praktiska metoder för bestämning av separationsgrad och dess effekt på hållbarheten. Under senare år har vägytemätbilar använts för mätning av makrotextur med måttet MPD (Mean Profile Depth). Korrelationen mellan MPD-värden och styvhetsmodul antyder att MPD-mätvärden skulle kunna vara en praktisk och snabb metod för utvärdering av kvaliteten hos utfört arbete. Ett begränsat antal fallviktsmätningar utfördes på positioner med olika separationsgrad i AG-lagret (Asfaltbundet Grus). Det konstaterades en tendens till inverkan av separation i AG-lagret på fallviktsdata även om det fanns en variation i data. I denna studie presenteras ett tillvägagångssätt för detektering av ytor med hög makrostruktur. Fast MPD-värden bara beskriver ytans textur, kan det användas för en snabb skanning av separerade ytor i det översta beläggningslagret. Begränsad och riktad provtagning kan därefter utvärderas för mer exakt bestämning av separationsgrad och dess effekt på livslängden/ hållbarheten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Said, Safwat
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Zarghampour, H.
    Swedish National Road Administration, Sweden.
    Johansson, S.
    Travecon HB Consultant Road Engineering, Sweden.
    Hakim, Hassan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Evaluation of pavement structure reinforced with steel fabrics2002Ingår i: Bearing Capacity Of Roads Railways and Airfields, CRC Press , 2002, s. 497-504Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper describes the rehabilitation procedure of an old cracked asphalt pavement located at E6 motorway in the West of Sweden. A trial has been made to design the road structure with steel fabric reinforcement in the asphalt concrete. Three full-scale, 100-meter test sections were built. Two test sections were reinforced with steel fabrics and one section without reinforcement as a reference road section. These sections are instrumented with strain gauges. The sections have been tested by deflection measurements with Falling Weight Deflectometer, strain measurements at the bottom surface of the overlays, strain on the steel bars, unevenness and rut depth measurements and manual distress surveys. This work is a part of a co-operation project, called REFLEX, partly financed by the European Commission. The objective is to evaluate the performance of new and rehabilitated road structures reinforced with steel fabric.

  • 29.
    Wilhelmsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Tunneltemperaturer Hallandsåsen: installationsbeskrivning och mätresultat 2019–20212023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vid projektering av trafiktunnlar behöver temperaturförhållanden beaktas. Tunnlar på höghastighetsbanorna är planerade att byggas med en kontinuerlig, membranförsedd lining som vatten- och frostsäkring. Detta avskärmar bergets värme från kölden i tunneln. Det behöver därför utvärderas vilken inverkan detta har på temperaturerna i tunneln respektive liningen samt inverkan på temperaturer i underbyggnad och dess dränering. Utvärderingen kommer att göras med program som kan simulera temperaturen i tunnelns olika delar utifrån geometrier, yttre väderförhållanden och trafik genom tunneln. Dessa simuleringsprogram behöver kalibreras mot data från befintliga tunnlar. 

    Syftet med denna publikation är att redovisa instrumentdata och installationer som utförts för att samla temperaturer i och kring järnvägstunnlarna genom Hallandsåsen samt att tillhandahålla insamlade väderdata från tunnlarna och i omgivningen under åren 2019–2021. 

    Underlaget kommer att används för att kalibrera modeller som simulerar temperaturer i järnvägstunnlar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (zip)
    bilaga
  • 30.
    Yahya, Mohammad-Reza
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Henriksson, Per
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Utländska lastbilar i Sverige: revidering av indata till avgasmodellen HBEFA avseende trafikarbetets fördelning inom segment2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det saknas ett tillförlitligt dataunderlag för hur utländska lastbilars trafikarbete fördelar sig på olika typer och viktklasser på svenska vägar. VTI har därför genomfört en fältstudie för att få en bättre bild av de tunga lastbilsekipagen som rullar på svenska vägar. HBEFA (The Handbook Emission Factors for Road Transport) är en modell för skattningar av bränsleförbrukning och avgasemissioner. Trafikarbetets fördelning på fordonsviktklasser och fordonstyp, som till exempel tung lastbil utan respektive med släp, har stor effekt på beräknade emissioner i HBEFA. Det saknas emellertid ett tillförlitligt dataunderlag för hur utländska lastbilars trafikarbete fördelar sig på olika typer och viktklasser (segment) på svenska vägar. Ett schablonmässigt antagande har därför hittills gjorts i modellen som innebär att det utländska trafikarbetet fördelas på samma sätt som det svenska när det gäller olika viktklasser och om lastbilen körs med eller utan släp. Under fältstudien observerades 1 944 tunga lastbilar, varav 1 688 utländska lastbilar, vid ett antal hamnar och gränspassager hösten 2015. En ny fördelning på viktklasser för alla lastbilar enligt HBEFA:s definitioner togs fram genom att utgå från den befintliga svenska och lägga till den reviderade fördelningen av utländska lastbilars trafikarbete.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 30 av 30
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf