Publikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 534
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Forward, Sonja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Gregersen, Nils Petter
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Hjälmdahl, Magnus
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Jansson, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF.
    Kircher, Katja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Lindberg, Gunnar
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi Stockholm, TEK-S.
    Nilsson, Lena
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF.
    Patten, Christopher
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Dangerous use of mobile phones and other communication devices while driving: A toolbox of counter-measures2013Inngår i: Proceedings of the 16th International Conference Road Safety on Four Continents: Beijing, China. 15-17 May 2013, Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The use of mobile phone and similar devices while driving has been a topic of discussion and research for several years. It is now an established fact that driving performance is deteriorated due to distraction but no clear conclusions can yet be drawn concerning influence on crash rates. Better studies on this relationship is needed. Most countries in Europe and many countries elsewhere have introduced different types of bans for handheld devices. Sweden has, however, no such bans. VTI was commissioned by the Swedish Government to outline possible means to reduce the dangerous usage of mobile phones and other communication devices while driving as alternatives to banning. This task was a result of a previous VTI-state-of-the-art review of research on mobile phone and other communication device usage while driving. One of the findings in the review was that bans on handheld phones did not appear to reduce the number of crashes.

    Eighteen different countermeasures in three main areas were suggested. (1) Technical solutions such as countermeasures directed towards the infrastructure, the vehicle and the communication device. (2) Education and information, describing different ways to increase knowledge and understanding among stakeholders and different driver categories. (3) Different possibilities for how society, industry and organisations can influence the behaviour of individuals, via policies, rules, recommendations and incentives. Our conclusion is that a combination of different countermeasures is needed – where education and information to the drivers are combined with support and incentives for a safe usage of different communication devices.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Alm, Jens
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Eriksson, Linnea
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Hermansson, Emma
    Lunds universitet; KTH.
    Är barn en del av det planerande kollektivet: En studie om inkludering av barn i planering av kollektivtrafik2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet i denna rapport är att undersöka om och hur barn involveras i den regionala kollektivtrafikplaneringen. De vägledande frågorna för rapporten är följande:

    • Hur har barnkonventionen påverkat arbetet i de regionala kollektivtrafikmyndigheterna?
    • På vilka sätt och i vilka sammanhang inkluderas barn i kollektivtrafikplaneringen?
    • Vilka hinder och möjligheter finns för att involvera barn i kollektivtrafikplaneringen?

    Projektet inleddes med en litteraturstudie för att kartlägga det rådande internationella och nationella kunskapsläget i frågan om barn i kollektivtrafikplanering och, eftersom studier på specifikt det ämnet var ytterligt få, i samhällsplanering i stort. I ett andra skede av projektet genomfördes dels e-postenkäter och studier av 21 trafikförsörjningsprogram och andra relevanta dokument, dels sju semi-strukturerade intervjuer med tjänstepersoner på sex olika regionala kollektivtrafikmyndigheter.

    Sammanfattningsvis illustrerar projektet att barnkonventionens implementering i den svenska lagstiftningen inte inneburit större förändringar hos svenska regionala kollektivtrafikmyndigheter i det korta perspektiv som vi studerat. Detta på grund av flertalet orsaker: bristande stöd och vägledning från nationella myndigheter, politiska mål för kollektivtrafiken som inte inkluderar barn, barnperspektiv i planeringen som inte utvecklas till att också inkludera barnen.

    Projektet har bidragit med ny kunskap om barns mobilitet i relation till kollektivtrafiken.En viktig slutsats är att skoltrafik och linjelagd trafik är tätt sammanbundna ur ett barnsmobilitetsperspektiv och att planeringen av dessa därför också bör vara sammankoppladeför att ett barnrättsperspektiv i kollektivtrafiken på allvar ska kunna uppnås. Detta kräverkommunal och regional samordning, inte bara av trafikplaneringen, utan ocksåsamhällsplanering, så att barnens målpunkter kan vara försörjda av kollektivtrafik,särskild eller linjelagd.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Alm, Jens
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Hultén, John
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT.
    Avgiftsfri kollektivtrafik för alla: En forskningsöversikt med fokus på orsaker och konsekvenser2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport har till syfte att översiktligt presentera den vetenskapliga litteraturen om avgiftsfri kollektivtrafik utifrån konkreta fall i Europa där detta har införts. Fokus i rapporten är på fullskalig avgiftsfri kollektivtrafik och önskar belysa varför avgiftsfri kollektivtrafik införts samt vilka effekter och konsekvenser det medfört i fallen Hasselt, Belgien, Aubagne, Frankrike, Frýdek-Místek, Tjeckien, Tallinn, Estland samt Polen.

    Sammantaget har resandet med kollektivtrafiken ökat efter införandet av avgiftsfri kollektivtrafik i de studerade fallen. I alla studerade städer har det samtidigt med introduktionen gjorts satsningar på kollektivtrafik i stort genom bland annat fler linjer, större turtäthet och nya fordon, vilket innebär att det är problematiskt att härleda ökningen till endast införandet av avgiftsfri kollektivtrafik. I samtliga fall där det finns tillgängliga data går det att skönja en överflyttning från andra färdmedel till kollektivtrafik om än i olika utsträckning. 

    Alla kollektivtrafiksystem som analyserats i rapporten var redan innan införandet av avgiftsfri kollektivtrafik starkt beroende av offentliga medel eftersom biljetterna endast stod för en mycket liten del av de samlade intäkterna. Införandet av avgiftsfri kollektivtrafik innebar i samtliga fall ett inkomstbortfall som krävde ytterligare subventioner. I Aubagne och Tallinn infördes olika former av skatter för att finansiera inkomstbortfallet, medan övriga studerade städer täckte inkomstbortfallet genom den löpande budgeten. 

    Baserat på den vetenskapliga litteraturöversikten av de utvalda fallen är det möjligt att göra följande reflektioner. För det första är avgiftsfri kollektivtrafik en åtgärd som framför allt införts i mindre städer med begränsade kollektivtrafiksystem och där det redan innan införandet antingen varit låga biljettpriser eller förekommit gratisresande för stora grupper. För det andra har avgiftsfri kollektivtrafik genomförts ofta tillsammans med andra åtgärder, till exempel nya eller uppdaterade fordon, en utbyggnad av kollektivtrafiknätet samt restriktioner för biltrafiken. Att kombinera morötter och piskor i ett samlat paket kan vara ett sätt att kunna driva igenom impopulära åtgärder. Vidare är avgiftsfri kollektivtrafik inget mirakelmedel för ökat kollektivtrafikresande och minskat resande med bil. För att det ska ge effekt behövs ett i grunden väl fungerande kollektivtrafiksystem. Vilken effekt avgiftsfri kollektivtrafik har på resandet beror till stor del på hur situationen ser ut innan införandet. Slutligen, det finns en stor risk att merparten av det ökade resandet med kollektivtrafiken kommer från gång och cykel, vilket kan innebära ökade kostnader för det offentliga och negativa effekter för miljö och hälsa. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Alm, Jens
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP. K2.
    Hultén, John
    K2.
    Avgiftsfri kollektivtrafik: inget mirakelmedel för hållbart resande2020Inngår i: Dagens samhälleArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Avgiftsfri kollektivtrafik är inget mirakelmedel, men kan betraktas som en möjlig åtgärd i ett större paket av åtgärder som sammantaget kan bidra till ett mer hållbart transportsystem, skriver Jens Alm och John Hultén, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik.

  • 5.
    Alm, Jens
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP. K2 – the Swedish National Centre for Research and Education on Public Transport, Sweden.
    Koglin, Till
    (In)capacity to implement measures for increased cycling?: Experiences and perspectives from cycling planners in Sweden2022Inngår i: Journal of Urban Mobility, ISSN 2667-0917, Vol. 2, artikkel-id 100029Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article seeks to explore and analyse the capacity of Swedish municipalities to implement measures for increased cycling. Through the concept of local capacity and against the backdrop of interviews with local cycle planners, the aim of the article is to gain deeper insights into cycle planners’ experiences and perspectives on what the possibilities, obstacles and challenges are as regards achieving the aims of increased cycling. Although the interviews reveal that all capacity dimensions are important, financial and political capacity seem to be the most crucial dimensions. These two dimensions are also the ones that differentiate most between included municipalities, and thus also influence the local capacity. High staffing, earmarked funding, and a shift from the car to a sustainable mode of transport norm are all capacity-building measures. There also seem to be overarching difficulties in developing vertical linkages with the Swedish

    Transport Administration to increase the municipal capacity. The authority's responsibility for funding, operating, and maintaining the national public cycle network, and a lack of will to find common solutions are perceived as challenging by many municipalities. Greater consensus and collaboration between municipalities and the Swedish Transport Administration must be achieved to fulfil national and local policy aims on cycling.

  • 6.
    Alm, Jens
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Koglin, Till
    Lunds universitet.
    Planering för strategisk cykelinfrastruktur: Resultat från en intervjustudie2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle med klimatförändringar och miljöproblem ses cykeln som ett allt viktigare transportmedel för att minska bilanvändning. Trafikverket konstaterade att ökad cykling medför stora vinster för samhället, inte minst för miljön. Således borde cykel prioriteras allt mer i planeringen, vilket inte alltid görs. Hur man planerar cykelinfrastruktur och vad som klassas som bra eller dålig cykelinfrastruktur kan skilja sig mellan olika kommuner, inte minst beroende på kommunens storlek, planeringstradition och liknande. Föreliggande rapport är slutprodukten av projektet som handlar om möjligheter och svårigheter för kommunerna att implementera strategisk cykelinfrastruktur i Sverige. Vidare syftar rapporten till att ge kommuner rekommendationer om hur de arbeta vidare med frågorna och förslag på hur de kan övervinna eventuella svårigheter.

    Syftet med denna rapport inom projektet ”Planering för strategisk cykelinfrastruktur” är att analysera hur kommunerna idag arbetar med planering av strategisk cykelinfrastruktur och vilka möjligheter och hinder planerare möter i deras arbete kring dessa frågor. Mer konkret handlar studien om vilka åtgärder som tjänsteman med ansvar och engagemang för cykling bedömer som viktigast för att öka cyklandet och deras erfarenheter av att få sådana åtgärder genomförda.

    För att uppnå det ovannämnda syftet genomfördes en intervjustudie bland städer, kommuner och regioner som deltar i organisationen Svenska Cykelstäder – en organisation bestående av 31 kommuner samt fyra regioner och som framhåller att de målmedvetet arbetar för ökad och säkrare cykling. 

    En slutsats i rapporten är att bilnormen fortfarande är stark. En illustration av detta är att det är problematiskt att förbättra och utveckla infrastrukturen för cykel på bekostnad av bilen. Dock är möjligheterna betydligt större att prioritera cykel vid nybyggnation där förutbestämda vanor och rutiner som är svåra att förändra ännu inte är fastlagda. Detta kan ses som en möjlighet att åtminstone vid nya utvecklingsprojekt förbättra cykelinfrastrukturen i svenska kommuner. Ytterligare en slutsats är att vissa kommuner, trots svårigheter, är långt framme i arbetet med att främja cykel och att de på en förhållandevis bred front arbetar aktivt med åtgärder för ökad cykling såsom förbättrad och mer cykelinfrastruktur i form av cykelvägar- och parkeringar, åtgärder för att prioritera cykel framför bil samt beteendepåverkande åtgärder. En tredje slutsats är att det finns kommuner som är medlemmar i organisationen Svenska Cykelstäder där prioriteringen av cykel trots medlemskapet inte verkar stå högst upp på den trafikpolitiska agendan.

    Rapporten avslutas med en rad rekommendationer som grundar sig på forskningen som genomfördes i detta projekt och inte enbart på intervjustudien som genomfördes inför denna rapport. Dessa behandlar samverkan mellan kommunerna, mellan kommunerna och regionerna och mellan kommunerna och Trafikverket. Vidare rekommenderas nationella standarder för utformningen av cykelinfrastruktur som grundar sig på aktuell forskning. Utöver detta rekommenderas att cykelns betydelse i olika dokument borde öka och bilens betydelse borde minska. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Alm, Jens
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Nyberg, Jonna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Levin, Lena
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Cykling – en integrerad del i ett framtida transportsystem som bidrar till en hållbar samhällsutveckling: resultat från enkätstudie och workshop2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redogörs för resultat från en genomförbarhetsstudie, innefattande dels en enkätstudie, dels en workshop. Syftet har varit att identifiera vilka frågor som i ett svenskt utvecklingsarbete behöver prioriteras, integreras och samordnas av olika aktörer ur ett hållbarhetsperspektiv, för att skapa underlag och förslag på strategiskt initiativ kring det utvecklingsarbete som Trafikverket och Cykelcentrum gemensamt koordinerar. 

    Enkäten riktade sig till olika svenska aktörer, i form av experter som representerar olika nyckelområden rörande främjande av cykling, så som forskare, planerare på kommunal och regional nivå, statliga myndigheter samt intressenter från bland annat Svenska Turistföreningen, Nationella cykelrådet, Cykelfrämjandet, Svenska Cykelstäder och Svensk Cykling. Analysen baseras dels på de fasta svarsalternativen, dels på de öppna kommentarerna som följde frågorna. 

    Resultaten visar på en rad olika aspekter där arbetet med att främja cykling kan och bör förbättras och utvecklas mot det gemensamma målet för en hållbar samhällsutveckling. Övergripande visar resultaten på en diskrepans mellan mål och utförande. Det kan till exempel handla om upplevda brister för samordning och samverkan på och mellan olika nivåer (nationell, regional och lokal), finansiering och kunskap. Respondenter uttrycker också att bilen fortfarande är norm, vilket försvårar arbetet med främjandet av cykling. För främjande av cykling behöver förändringar ske med ökad prioritering av cykel genom exempelvis förändringar i regler/föreskrifter och i infrastrukturen. För detta krävs dock, enligt respondenterna, ökad finansiering samt förbättringar avseende statistik och mätmetoder. En ytterligare relaterad faktor är bättre samordning och samverkan mellan olika aktörer, på nationell, regional och kommunal nivå. 

    Fem områden har identifierats som särskilt viktiga för fortsatt forskning: 

    • nationell samordning och den nationella cykelstrategin 

    • data, samhällsekonomiska analyser och mätmetoder 

    • arbete och ansvar för barn och ungas cykling till och från skolan 

    • kombinerat resande mellan cykel och kollektivtrafik 

    • cykling och innovation.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Alm, Jens
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Paulsson, Alexander
    Lunds universitet, Sweden.
    Bussförarnas framtid efter covid-192021Inngår i: Omstart för kollektivtrafiken: idéer för en hållbar framtid, Lund: K2 , 2021, s. 147-154Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Covid-19 är en extraordinär händelse som har fått och kommer att få konsekvenser för bussföraryrket. Bussförare lyfts tillsammans med arbetstagare inom vård och omsorg fram av Arbetsmiljöverket som en särskilt utsatt yrkesgrupp då de i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med många resenärer och många potentiella smittspridare. Trots smittorisken måste bussförare fortsätta arbeta för att kollektivtrafiken ska fungera och bidra till att upprätthålla kritiska samhällsfunktioner. Olika åtgärder som direkt eller indirekt syftat till att skydda bussförare från att bli smittade kan, menar vi, få följder för bussförarna på längre sikt. 

  • 9.
    Alm, Jens
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Paulsson, Alexander
    Lund University, Sweden.
    Uncommon commons: civic participation and the localised maintenance of road infrastructure in Sweden2023Inngår i: Public Participation in Transport in Times of Change / [ed] Lisa Hansson, Claus Hedegaard Sørensen and Tom Rye, Emerald Group Publishing Limited, 2023, 1, s. 97-116Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Transport infrastructure in most countries is owned and maintained either by public authorities, private organisations, or individuals. However, in Sweden, about 50 per cent of the road network is owned and maintained by civic road associations. By using the analytic notion of commoning, this chapter seeks to explore how road maintenance is organised and in what ways civic participation is contributing to infrastructure maintenance. Through interviews with representatives of civic road associations in Vellinge municipality and municipal representatives, we conclude that property owners are being commoned, that is, they are obliged to be a member of the civic road association in the neighbourhood where they own property. This means that property owners are given the opportunity to collectively decide on matters of road infrastructure, including maintenance and investments. Each civic road association is also acting as an organisational collective, demanding or pressuring the municipality and its politicians to reform subsidies and the organisation of ownership of roads and responsibility for their maintenance. As a single property owner, this is difficult, but as an organisational collective, in a civic road association, they have a voice. As a citizen, local municipal election offers opportunities to push for change, but at these institutionalised moments of democracy, road infrastructure issues compete with other issues. Election campaigns rarely target road maintenance, although Vellinge seems to be an exception here. Nevertheless, as citizenship is built around the provision of universal and evenly distributed infrastructure, crumbling infrastructure in different parts of the municipality tends to raise concerns over equal access and opportunities – and also differentiated citizenships.

  • 10.
    Alm, Jens
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Paulsson, Alexander
    Lund University, Sweden.
    Jonsson, Robert
    Linköping University, Sweden.
    Capacity in municipalities: Infrastructures, maintenance debts and ways of overcoming a run-to-failure mentality2021Inngår i: Local Economy, ISSN 0269-0942, E-ISSN 1470-9325, Vol. 36, nr 2, s. 81-97Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    There is a growing maintenance debt of ageing and critical infrastructures in many municipalities in European welfare states. In this article, we use the multidimensional concept of local capacity as a point of departure to analyse how and in what ways Swedish municipalities work with the routine maintenance of infrastructures, including municipal road networks as well as water and sewage systems. For the road networks, maintenance is generally outsourced to contractors and there is also a large degree of tolerance for various standards on different road segments within and between the municipalities. Less used road segments are not as prioritised as those with heavy traffic. For the water and sewage systems, in-house technical capacity is needed as differences in water quality are not tolerated. Economies of scale mean that in-house capacity is translated into the creation of inter-municipal bodies. As different forms of capacities tend to reinforce each other, municipal capacity builds up over time in circular movements. These results add knowledge to current research by pointing to the ways municipalities are overcoming a run-to-failure mentality by building capacity to pay off the infrastructural maintenance debt. © The Author(s) 2021.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Alm, Jens
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Thoresson, Karin
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Koglin, Till
    Lunds universitet.
    Kombinerad mobilitet mellan cykel och kollektivtrafik2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport syftar till att översiktligt rapportera resultaten från forsknings-projektet CYNKA: Kombinerad mobilitet mellan cykel och kollektivtrafik för regional Arbetspendling. Rapporten sammanfattar de olika delar som utgjort projektet som pågått under perioden 2019–2022.

    Tidigt i projektet genomfördes en litteraturstudie. I ett andra skede i forskningsprocessen genomfördes dels studier av policydokument, dels intervjuer med planerare, strateger och politiker. I ett avslutande skede av projektet arrangerades en workshop.

    En slutsats av studien var att både behovet av koordinering mellan olika aktörer och planeringsnivåer och behovet av ändrad inriktning gör det svårt att gå från mål och strategi till praktik och genomslag i planeringen. Trots det är det nödvändigt att försöka hitta sätt att överkomma dessa barriärer om mål om kombinerat och hållbart resande ska kunna nås. En nyckelfråga handlar om ansvarsfördelningen mellan aktörer och att få till stånd ett tydligare helhetsperspektiv på kombinerade resor.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Andersson, Alfred
    et al.
    Lund University.
    Hiselius, Lena Winslott
    Lund University.
    Berg, Jessica
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Forward, Sonja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Arnfalk, Peter
    Lund University.
    Evaluating a mobility service application for business travel: Lessons learnt from a demonstration project2020Inngår i: Sustainability, E-ISSN 2071-1050, Vol. 12, nr 3, artikkel-id 783Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Business travel contributes to significant greenhouse gas emissions, and there is a need for measures that reduce the demand for trips made with energy-intensive means of transport. In this study, a mobility service application (MSA) introduced in 13 Swedish organisations was tested and evaluated to facilitate booking and handling of business trips, in particular public transport. A before and after study consisting of surveys and interviews with employees at the organisations were conducted. The results show that the MSA was mostly used for regional and local public transport trips, and the users stated that the MSA made it easier to travel by public transport, although this particular result should be seen as tentative due to the small sample size. Three factors that influence the success of a new MSA as a means to increase sustainable business trips were identified: management control and proactiveness; perceived improvement of intervention; functions and technical suffciency. The results also highlight the need to establish organisational conditions that facilitate sustainable business travel, such as coherent travel policy, accessibility to sustainable modes of transport, and a culture that encourages environmentally friendly behaviour. The study suggests improvements that can be made to similar interventions and strategies that can be introduced to promote sustainable business travel.

  • 13.
    Andersson, Jan
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF.
    Andersson, Jeanette
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Nyberg, Jonna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Swärdh, Jan-Erik
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Bondemark, Anders
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Henriksson, Per
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Peters, Björn
    Ekblad, Johan
    Jpe Konsult AB.
    Regeringsuppdrag synfält: utredning om förutsättningar för undantag från de medicinska kraven för individer med synfältsbortfall2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I regeringsuppdraget (I2021/ 02412) framgår att VTI, i samarbete med Trafikverket och Transportstyrelsen, ska utreda förutsättningarna för undantagshantering från de medicinska föreskrifterna med avseende på synfältsbortfall (B-körkort). Vidare ska tre aspekter beaktas: hur andra länder gör, konsekvenser för den enskilde samt samhällsekonomiska konsekvenser. Slutrapporten påvisar att Sverige med gällande rättsligt ramverk inte kan genomföra de förslag som slutrapporten föreslår. Det innebär att det kommer att krävas juridiska förändringar. Givet att dessa förändringar genomförs och att ett nytt förfaringssätt nyttjas visar slutrapporten på att a) positiva effekter för den enskilde individen uppstår, b) samhällsekonomiska vinster uppstår och c) en rättssäker och rättvis prövning är möjlig. 

    Slutrapporten redovisar dessutom hur ett urval av andra länder har hanterat handläggningen av individer med synfältsbortfall givet samma EU-direktiv som Sverige regleras av. Det framgår också av undersökningen att samtliga länder, som en förutsättning för undantag från de föreskrivna kraven avseende synfält, tillämpar krav eller rekommendationer om att ett praktiskt körprov ska utgöra del i underlaget för bedömning av körförmågan. 

    Kunskapsläget med avseende på körförmågebedömningar för individer med synfältsbortfall redovisas och där framgår med tydlighet att perimetrin som Sverige utnyttjar som underlag för återkallelse av körkort inte kan predicera individers körförmåga. Perimetrin är dock viktig eftersom individer med synfältsbortfall som grupp kan vara olämpliga förare. Slutsatsen som forskningslitteraturen enstämmigt lyfter är att det behövs förarprov (på väg eller i en simulator) för att kunna genomföra en valid bedömning. 

    Slutligen innehåller slutrapporten vilka problem (aktiviteter) som kvarstår för att skapa en lämplig och kvalitetssäkrad process. Dessutom presenteras den kronologiska ordning på aktiviteter som behöver genomföras. Kronologin krävs eftersom resultatet av lämplig metod och aktör påverkar det vidare arbetet med avseende på utformning av körprov och rättsligt ramverk. 

    Slutrapportens slutsats är att Sverige har möjligheten att genomföra en förändring med avsevärda nyttor. Detta eftersom de valda aktörerna och de valda metoderna existerar idag och därför endast behöver utvecklas i viss mån för att säkerställa att individer med synfältsbortfall erbjuds en kvalitetssäkrad, rättssäker och rättvis process som dessutom bedöms vara samhällsekonomiskt lönsam.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    Sammanfattning
  • 14.
    Andersson, Jan
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF.
    Andrén, Peter
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Henriksson, Per
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Stave, Christina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Förare och fordon, FOF.
    Wallén Warner, Henriette
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Förare och fordon, FOF.
    Varför sker en cykelolycka egentligen: analys av händelser då Hövdingar har löst ut2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I samarbete med Hövding har en studie genomförts för att belysa hur olika aspekter bidrar till händelser där cykelhjälmen löser ut. Hjälmen registrerar kontinuerligt accelerationer och när en hjälm löser ut registreras denna information hos företaget. Företaget skickar då ut en inbjudan till cyklisten om att besvara en webbenkät som även inkluderar en inbjudan att medverka i en intervju. Studien bygger på data från tre olika källor –webbenkät, intervjuer och data från hjälmen – i syfte att öka förståelsen för varför en cykelolycka inträffar. Totalt var det 196 deltagare som besvarade enkäten och 50 deltagare som intervjuades. Dessutom samlades hjälmdata in från 355 cyklister, varav 264 cyklister hade varit inblandade i minst en händelse där hjälmen löst ut.

    Ett av huvudresultaten är att det är en helt vanlig dag, på en vanlig resa när en erfaren cyklist, med hög utbildning, väl medveten om trafikregler och om vad som sker runt omkring, cyklar till eller från jobbet – och ”plötsligt händer det” och inte förrän då inser cyklisten hur utsatt den är. Studien visar att en komplex bild växer fram från de tre datakällor som nyttjats för att förstå varför en olycka egentligen sker. Exempelvis ökar halka risken för en händelse där Hövdingen löser ut och är det dessutom mörkt ökar risken ytterligare. Hjälmdata kunde styrka resultaten från webbenkäten och intervjuerna men också visa på att hjälmen, på de resor som slutat med att den löste ut, haft en högre aktiveringsgrad (det har skakat mer) än på resor tidigare (då hjälmen inte har löst ut). Vidare har hjälmen på resor som gjorts efter att den löst ut, visat att cyklisten cyklar med en lägre aktiveringsgrad. Det innebär att cyklisten gjort någon form av anpassning så som att cykla försiktigare (men inte långsammare). Slutligen visar resultaten på skillnader mellan cyklister på konventionella cyklar jämfört med elcyklar vad gäller inblandning i händelser där hjälmen lösts ut.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Andersson, Jan
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF.
    Forward, Sonja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Johnsson, Carl
    Lunds tekniska högskola, Lunds universitet.
    Laureshyn, Aliaksei
    Lunds tekniska högskola, Lunds universitet.
    Henriksson, Per
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Bygdeväg: När 2 filer blir 12023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sundbyberg kommun har genomfört en ombyggnation av en del av Ursviksvägen. En traditionell tvåfilig väg med skyltad hastighet på 30 km/tim byggdes om till en fil för bilar och två cykelfält, en på vardera sida om körfältet för bilar, det vill säga en 2 minus 1-väg. Före ombyggnation och efter ombyggnation tillfrågades boende och passerande individer om deras upplevelser av Ursviksvägen. I synnerhet var det utifrån perspektivet säkerhet och framkomlighet, vilket i sin tur kan kopplas till livskvalitet. Dessutom monterades kameror upp längs sträckan som registrerade trafikarbetet samtidigt som insamlandet av individers upplevelser pågick. Resultaten från enkäten är mycket entydiga. Ombyggnation av delsträckan på Ursviksvägen mottogs väldigt väl. Den upplevda tryggheten, säkerheten och framkomligheten påverkades positivt, i synnerhet för cyklister och fotgängare. Bussresenärers upplevelse var också positiv även om effekten av ombyggnationen inte var lika stark. Dessa resultat erhålls utan att bilisters upplevelse av framkomlighet försämrades. Ytterligare analyser visade att om man var nöjd med säkerheten, tryggheten och framkomligheten i området var man också mera nöjd med området runt Ursviksvägen.

    En rad analyser genomfördes efter detta huvudresultat för att försöka förstå variationen i svaren bättre. I huvudsak studerades om svaren på frågorna påverkades av om respondenten nyttjade Ursviksvägen som fotgängare, bilist, bussresenär eller cyklist. Dessutom analyserades om ombyggnationen lett till ett förändrat färdmedelsval. Slutligen analyserades om de respondenter som har barn i de skolor som ligger utmed Ursviksvägen har andra upplevelser än de respondenter som inte har barn vid en skola utmed Ursviksvägen. Oavsett hur data analyserades framkom positiva effekter av ombyggnationen. Ett exempel på analys där respondenter med barn i skolor utmed Ursviksvägen jämfördes med respondenter utan barn.

    Resultatet visade att respondenter med barn i någon av skolorna var signifikant nöjdare med alla de aspekter i trafikmiljö som enkäten berörde men detsamma gällde även de som inte hade några barn i skolorna. Däremot visade resultaten att respondenter med barn i skolorna var mindre nöjda med området innan ombyggnationen vilket innebar att de stod för den största ökningen. Värt att poängtera är också att eftermätningen visade att föräldrar som hade barn som gick eller cyklade till skola var måttligt nöjda med tryggheten och säkerheten för sina barn, då det högsta medelvärdet var drygt 4 på den 7-gradiga skalan.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Andersson, Jan
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF.
    Patten, Christopher
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Wallén Warner, Henriette
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Andersérs, Caroline
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF.
    Jakobsson, Liza
    Trafikverket.
    Ceci, Ruggero
    Trafikverket.
    Cykling under alkoholpåverkan: hur påverkas stabiliteten, kognitiva funktioner och självskattningar av berusning2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Antalet dödsfall på cykel var 19 450 mellan 2010 och 2018 i Europa. Antalet cyklister som dödats när de var berusade av alkohol är svårare att fastställa med tanke på bristen på tillförlitliga uppgifter. I Sverige är det socialt acceptabelt och lagligt att cykla om du har druckit alkohol så länge du inte uppträder vårdslöst.

    Syftet med experimentet var att undersöka hur olika nivåer av berusning påverkade cykelprestationen (stabilitet), kognitiva funktioner och självskattad cykelförmåga. I experimentet studerade vi även hur dessa tre mått var relaterade till attityder och intentionen att cykla när de var berusade.

    Experimentet genomfördes på ett brett rullband med möjlighet att kontrollera flera påverkande faktorer såsom hastighet och fysisk ansträngning. Berusade och nyktra deltagare cyklade på rullbandet fem gånger á 10 minuter och BrAC-nivåerna mättes 5 gånger. Deltagarna försågs med alkohol till dess att de nådde en alkoholnivå på 0,8 ‰.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Antonson, Hans
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Public participation and written submissions: A transport infrastructure planning case study2014Inngår i: Transportation Research Part A: Policy and Practice, ISSN 0965-8564, E-ISSN 1879-2375, Vol. 70, s. 59-66Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Written submissions or comments as a response on an EIS (Environmental Impact Statement) rank as one of the most common forms of public participation. Within public participation research there appears to be an international dearth of knowledge concerning such written submissions. The possible impact of such responses on an EIS is - with few exceptions - seldom put in focus. The aim in the present brief communication is to study one aspect of public participation within transport infrastructure planning, namely the role of written submissions sent to the applicant by individuals, Non-governmental organisations, companies and authorities. By comparing 34 written submissions with road planning documents (including EIS) the impact of the public views has been analysed in a south Swedish case study. At a time when the new Environmental Code only had been in force for less than one year, it does not appear as if the Road Administration's regional office accepted most of the written submissions just to show that the new regulation concerning participation had a direct impact on the planning. Sweden's long tradition of public access to official documents may explain why written submissions as one aspect of public participation worked well in the E18 highway planning process, because civil servants have long been taught to promptly furnish information and guidance, as well as to giving advice and other assistance to individuals in matters concerning an authority's activity. This study shows, then, that - if properly managed by the developer's street-level staff - the use of written submissions may improve the EIS from a stakeholder perspective and also make the stakeholders feel they are being taken seriously.

  • 18.
    Antonson, Hans
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP. Lunds Universitet.
    Retrospection of medieval landscape change in mid-Sweden Historical maps analysed using a retrogressive approach2014Inngår i: NEW FOCUS ON RETROSPECTIVE METHODS: RESUMING METHODOLOGICAL DISCUSSIONS - CASE STUDIES FROM NORTHERN EUROPE, 2014, nr 307, s. 163-185Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Scholars from different historical disciplines use the word 'retrospective in different ways which might sometimes be confusing. In historical geography, 'retrogressive methodology' is the term for what in history is known as retrospective methodology: using later sources to shed light upon earlier times. In this field, retrospective methodology is the opposite: making earlier sources throw light upon later times. The aim of this article is to present the retrogressive method as I know it from historical geography and in two case studies show how it works and highlight its potential for medieval landscape studies by the use of (post-medieval) maps from the provinces of Halsingland and Jamtland, mid-Sweden (fig. 1). The cases discuss medieval hamlet and village formation as well as late medieval farm desertion.

  • 19.
    Antonson, Hans
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Ahlström, Christer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Mårdh, Selina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Blomqvist, Göran
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Wiklund, Mats
    Trafikanalys .
    Landscape heritage objects' effect on driving: a combined driving simulator and questionnaire study.2014Inngår i: Accident Analysis and Prevention, ISSN 0001-4575, E-ISSN 1879-2057, Vol. 62, s. 168-77Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    According to the literature, landscape (panoramas, heritage objects e.g. landmarks) affects people in various ways. Data are primarily developed by asking people (interviews, photo sessions, focus groups) about their preferences, but to a lesser degree by measuring how the body reacts to such objects. Personal experience while driving a car through a landscape is even more rare.

    In this paper we study how different types of objects in the landscape affect drivers during their drive. A high-fidelity moving-base driving simulator was used to measure choice of speed and lateral position in combination with stress (heart rate measure) and eye tracking. The data were supplemented with questionnaires. Eighteen test drivers (8 men and 10 women) with a mean age of 37 were recruited. The test drivers were exposed to different new and old types of landscape objects such as 19th century church, wind turbine, 17th century milestone and bus stop, placed at different distances from the road driven.

    The findings are in some respect contradictory, but it was concluded that that 33% of the test drivers felt stressed during the drive. All test drivers said that they had felt calm at times during the drive but the reason for this was only to a minor degree connected with old and modern objects. The open landscape was experienced as conducive to acceleration. No significant differences could be observed concerning the test drivers' gaze between old or modern objects, but a significant difference was observed between the test drivers' gaze between road stretches with faraway objects and stretches without objects.

  • 20.
    Antonson, Hans
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Ahlström, Christer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Wiklund, Mats
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Blomqvist, Göran
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Mårdh, Selina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Crash Barriers and Driver Behavior: A Simulator Study2013Inngår i: Traffic Injury Prevention, ISSN 1538-9588, E-ISSN 1538-957X, Vol. 14, nr 8, s. 874-880Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: The study examines how drivers experience a conventional W-beam guardrail (metal crash barrier) along both sides of narrow versus wider roads (single carriageway with 2 lanes) in terms of stress, feelings, and driving patterns and whether subjective experience concurs with the actual driving patterns captured by the quantitative data.

    Methods: The study used different methods to capture data, including the VTI Driving Simulator III (speed and lateral vehicle position) in conjunction with electrocardiogram (ECG) data on heart rate variability (HRV) and questionnaires (oral during driving and written after driving). Eighteen participants-8 men and 10 women-were recruited for the simulator study and the simulator road section was 10 km long.

    Results: Driving speeds increased slightly on the wider road and on the road with a crash barrier, and the lateral driving position was nearer to the road center on the narrower road and on the road with a crash barrier. The HRV data did not indicate that participants experienced greater stress due to road width or due to the presence of a crash barrier. Participant experience captured in the oral questionnaires suggested that road width did not affect driver stress or driving patterns; however, the written questionnaire results supported the simulator data, indicating that a wider road led to increased speed. None of the participants felt that crash barriers made them feel calmer.

    Conclusions: We believe that there is a possibility that the increased speed on roads with crash barriers may be explained by drivers’ sense of increased security. This study demonstrates that an experimental design including experience-based data captured using both a simulator and questionnaires is productive. It also demonstrates that driving simulators can be used to study road features such as crash barriers. It seems more than likely that features such as street lamps, signs, and landscape objects could be tested in this way. © 2013 Copyright Taylor and Francis Group, LLC.

  • 21.
    Antonson, Hans
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Hrelja, Robert
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Henriksson, Per
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    People and parking requirements: Residential attitudes and day-to-day consequences of a land use policy shift towards sustainable mobility2017Inngår i: Land use policy, ISSN 0264-8377, E-ISSN 1873-5754, nr 62, s. 213-222Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A land use policy shift is taking place in a growing number of cities regarding parking, whereby a conventional supply management approach is being replaced with a parking management approach. As part of this policy shift, many cities are lowering their parking requirements.

    This study analysed changes in car use, car ownership, spatial parking patterns and the consequences for the everyday life of residents in a housing area with a relatively restrictive parking requirement in Gothenburg, the second largest city in Sweden. The housing area, a concrete example of how lowering parking requirements can be used to achieve targets on reduced car use and sustainable urban development, is used to discuss how parking policy should be applied to achieve the desired effect.

    The results show that the consequences of the restrictive requirement was paradoxically small in the study area. In practice, the requirement did not result in a decrease in the number of parking spaces, because e.g. of access to parking in neighbouring residential areas. This shows how important it is to adopt a holistic approach in parking policy, by e.g.introducing more restrictive parking requirements in parallel with other measures, such as raising parking charges and decreasing the number of public parking spaces. It also shows that planning of parking must be coordinated with other urban planning functions. Otherwise, the actual contribution of a shift in parking policy to the development of a more environmentally friendly transport system and city risks being small, despite lower parking requirements

  • 22.
    Antonson, Hans
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP. Lunds Universitet.
    Isaksson, Karolina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Storbjörk, Sofie
    Linköpings Universitet.
    Hjerpe, Mattias
    Linköpings Universitet.
    Negotiating climate change responses: Regional and local perspectives on transport and coastal zone planning in South Sweden2016Inngår i: Land use policy, ISSN 0264-8377, E-ISSN 1873-5754, Vol. 52, s. 297-305Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Putting climate change policy-integration into practice is challenged by problems of institutional misfit, due to, inter alia, deficient vertical administrative interplay. While most focus within the field of climate change research has targeted the national-local interplay, less is known about the interface of regional and local perspectives.

    Here, the aim is to study that interface with a specific focus on the relation between regional and local spatial planning actors, through a case-study of transport and coastal zone management in a Swedish municipality. The article is based on interviews (focus group and single in-depth) and official planning documents.

    The material reveals a tricky planning situation, replete with conflict. In practice, various institutional frameworks, claims and ambitions collide. The attempts to steer the local spatial planning initiatives from the regional level led to conflicts, which in turn seems to have hampered the overall work for climate change management through spatial planning. Furthermore, there are few traces of prospects of a smooth vertical institutional interplay able to support the overall aims related to integrating climate change mitigation and adaptation in spatial planning.

  • 23.
    Antonson, Hans
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Jacobsen, Jens Kr. Steem
    University of Stavanger.
    Tourism development strategy or just brown signage?: Comparing road administration policies and designation procedures for official tourism routes in two Scandinavian countries2014Inngår i: Land use policy, ISSN 0264-8377, E-ISSN 1873-5754, Vol. 36, s. 342-350Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This comparative study maps and explores planning and designation of official tourism, routes in two countries with quite similar planning traditions, responding to a deficiency in research, on tourism route planning and development.

    Based on personal semi-structured interviews with, public road planners and managers in Norway and Sweden, the paper illuminates establishment and, management of official tourism routes, with an emphasis on overall strategies, funding, and, stakeholder involvement.

    Results show that public road administration route planning procedures in, the two countries are quite different. In Norway, a top-down principle is basically employed, concerning initiatives and designation of routes.

    In Sweden, the principle is one of muddling through, giving street-level planners more opportunities for individual influence on route planning. Funding for, road stretches included in the Norwegian national route programme is earmarked, whereas Swedish, routes are financed from ordinary appropriations to the regional road administrations.

    In Norway, regular follow-up studies such as road user surveys are conducted. In Sweden, a dearth of, documentation of tourist interests and route assessments seemingly makes route development, susceptible in relation to regional road administrations' economic priorities.

  • 24.
    Antonson, Hans
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Jägerbrand, Annika K
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Ahlström, Christer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Experiencing moose and landscape while driving: a simulator and questionnaire study2014Inngår i: Journal of Environmental Psychology, ISSN 0272-4944, E-ISSN 1522-9610, Vol. 41, s. 91-100Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Animal vehicle collisions (AVC's) have large economic, medical and ecological consequences but have rarely been studied with respect to driver behaviour. The aim of this study was to investigate different AVC-relevant landscape settings (vegetation cover), with and without game fencing and in combination with encountering moose. Twenty-five participants took part in an advanced driving simulator experiment. The results show that neither the presence of a game fence nor vegetation was found to affect driving speed, speed variability, lateral position or visual scanning in general. When a moose appeared at the side of the road, the drivers reacted by slowing down earlier and reducing their speed more when no game fence was present. Furthermore, the speed reduction when a moose was present was significantly larger when the vegetation was sparse. Game fencing made drivers feel at ease whereas dense vegetation was experienced as more stressful.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Antonson, Hans
    et al.
    KMV Forum AB.
    Levin, Lena
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    A crack in the Swedish welfare façade?: A review of assessing social impacts in transport infrastructure planning2018Inngår i: Progress in Planning, ISSN 0305-9006, E-ISSN 1873-4510, Vol. 138, artikkel-id 100428Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A comparison of social impact categorisation in strategic planning across European Union Member States shows that Sweden neither categorises nor breaks down categories of social impact in areas such as transport infrastructure development. This article accordingly studies how social issues are handled during transport infrastructure planning. An analysis of different source materials will answer four research questions:

    1. To what extent are social impacts integrated into environmental impact assessment (EIA) reports?
    2. Are social impacts sufficiently integrated and/or does this treatment simply amount to ‘good practice’?
    3. Can any trend be detected over time in terms of addressing social issues in impact assessments?
    4. What key measures could increase the influence of social impact issues on transport infrastructure planning practice?

    The study involved a content analysis of six EIA handbooks and EIA statements (EISs) for 18 large transport infrastructure projects. The concepts searched for in these documents largely apply to issues of vulnerability, health, social problems, perceived safety, and alienation. Our data were interpreted through the theoretical lens of institutional interplay. We found that though social aspects are not new considerations in EIA research, they are included in only a small proportion of the 18 Swedish EISs, mostly in connection with health and accessibility. We also found that the more recent documents allotted less space to social issues. It is unlikely that most individuals in the organisations that order EISs, or the consultancies that write them, are unaware of the broader interpretation of ‘human beings’ which includes social aspects.

    The conclusion is that in the absence of a government initiative to clarify how social impacts can be addressed in transport infrastructure planning, there is a need for an external network for organisations involved in transport infrastructure EISs.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Antonson, Hans
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Åkerskog, Ann
    SLU.
    Landskapsanalys och upphandling: en intervjustudie med aktörer i väg- och järnvägsplaneringen2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Upphandling av landskapsanalys är viktigt, inte minst för att säkerställa dess kvalitet. Det anser tolv nyckelpersoner om landskapsanalys i planeringsprocessen för väg och järnväg samt om upphandling av dessa. Samtidigt framgår det att landskapsanalys sällan handlas upp separat, även om det tas fram ett sådant kunskapsunderlag.

    Intervjuerna som gjorts i en VTI-studie visar på svårigheten att som projektledare veta att en landskapsanalys skall handlas upp separat, man vet inte vad som skall ingå och man har svårt att uttrycka tydligt vad som gäller angående källmaterial, kompetens, metoder och omfång samt, kanske viktigast av allt, man har svårt att motivera varför inte alltid det lägsta anbudet bör antas.

    Det förefaller svårt att formulera anbud i form av att både kunna välja utifrån det billigaste priset och samtidigt lyckas få rätt kompetens och tidigare erfarenhet av att göra en landskapsanalys. När en upphandling sker idag verkar det främst vara en intern fråga för Trafikverket att formulera kraven i förfrågningsunderlaget rörande landskapsanalys och miljökonsekvensbeskrivning.

    Ett annat resultat är att det inte finns mycket till samsyn kring landskapsanalys annat än om avsaknaden av riktlinjer och hjälp från den ansvariga myndigheten (Trafikverket) i form av en separat handbok eller ett avsnitt i de befintliga MKB-handböckerna. Det är påfallande hur viktigt en gemensam handbok eller snarlikt dokument tycks vara för dem som deltagit i studien. Det råder osäkerhet kring hur kvaliteten hos en landskapsanalys säkerställs och ofta förutsätts granskningen i MKB-processen vara en garant även för landskapsanalysen.

    Två synsätt förekommer bland dem i studien om när en landskapsanalys bör genomföras: dels tidigt i planeringsprocessen, dels löpande genom hela planeringsprocessen. Men egentligen finns det, med nuvarande planeringssystem, också en tredje syn, nämligen att landskapsanalys är en del av MKB, det vill säga ett arbete som genomförs första gången i vägutredningskedet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 27.
    Antonson, Hans
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP. Lunds Universitet.
    Åkerskog, Ann
    Sveriges lantbruksuniversitet .
    "This is what we did last time". Uncertainty over landscape analysis and its procurement in the Swedish road planning process2015Inngår i: Land use policy, ISSN 0264-8377, E-ISSN 1873-5754, Vol. 42, s. 48-57Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In some European countries, landscape analysis has long been used in support of large-scale planning or major projects such as new trunk roads and mainline rail routes, in line with both the UN's Convention on Environmental Impact Assessment and the European Landscape Convention. Some countries, however, lack a regulatory framework for what should be analysed, how a landscape analysis should be conducted, or even how it should be procured. Sweden is one such country.

    The research project on which this article is based, uses in-depth interviews with twelve key Swedish officials to consider landscape analysis issues in the planning and procurement of road and railway infrastructure. The findings point to the fact that skilled transport planners are not entirely comfortable with the current situation, and the way landscape analysis is handled in daily planning practice varies enormously. For example, nearly all the respondents believe that the way formal landscape analyses are procured is important, not least to ensure quality, yet at the same time they are rarely commissioned separately, even when this is explicitly stipulated by the regulations. There is no generally accepted notion of what 'landscape' might be, and the terms in which respondents describe the landscape do not correspond to the official landscape terminology as set down in the ELC.

  • 28.
    Antov, Dago
    et al.
    Tallinn University of Technology.
    Banet, Aurélie
    Barbier, Cécile
    Bellet, Thierry
    Bimpeh, Yaw
    Boulanger, Ankatrien
    Brandstätter, Christian
    Britschgi, Virpi
    Brosnan, Michael
    Buttler, Ilona
    Cestac, Julien
    De Craen, Saskia
    Delhomme, Patrice
    Dogan, Ebru
    Drápela, Emil
    Forward, Sonja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Freeman, R
    Furian, Gerald
    Gábor, Miklós
    Goldenbeld, Charles
    Henriksson, Per
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Holte, Hardy
    Kraïem, Sami
    Papadimitriou, Eleonora
    Podlesek, Anja
    Polič, Marko
    Sánchez-Martín, Fermina
    Sardi, Gian-Marco
    Schmidt, Eike-Andreas
    Silverans, Peter
    Siska, Tamas
    Skládaná, Pavlina
    Theofilatos, Athanasios
    Von Below, Ariande
    Yannis, George
    Zaidel, David
    Zavrides, Neophytos
    Delhomme, Patricia ()
    IFSTTAR.
    European road users' risk perception and mobility: the SARTRE 4 survey2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The SARTRE (Social Attitudes to Road Traffic Risk in Europe) project started in 1991. It consists of a European wide survey about knowledge of road traffic laws and road traffic risks, attitudes regarding road safety issues, reported road traffic behaviours, transport habits and needs in several European countries. Various topics related to road safety are in the focus of the project such as alcohol, drugs, or phone use while driving, speeding, use of advanced driver assistance systems and the transport infrastructure and environment.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Ahlström, Christer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Forsberg, Inger
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Nyberg, Jonna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Räfflor i mitten av körfältet: ett försök i Skaulo2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim with the study was to evaluate the effects on road user behavior when using milled rumble strips in the centre of the lane on a road 6.5 meters wide. The evaluation included measurements of speed and lateral position. Measurements were done before and after milling, and focus group interviews were perfomed with motorcyclists and truck drivers after realisation. The results of the measurements of speed and lateral position showed that milled rumble strips in the middle of the lane do not affect car drivers. A slight increase in the standard deviation of the lateral position for passenger cars may be noted. Truck drivers were affected slightly more: significantly lower speed was detected as well as that trucks moved closer to the road centre, and the standard deviation of lateral position increased. This is not what the drivers themselves report to experience. They say that their choice of speed is unchanged. All in all truck drivers were negative to the rumble strips in the centre of the lane. One argument was that they disturbe the "line" during the drive and make it difficult to choose the placement they want to have. Truck drivers do not believe that they, in case of falling asleep, (in contrary to expectations) would have time enough to act in order to aviod a crash, since the roads are too narrow. Also the motorcyclists are negative to the centre lane location of rumble strips. They agree, however, that rumble strips in the centre of the road and in the roadside are postitive in terms of traffic safety.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 30.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Antonson, Hans
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Ihlström, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Stakeholders’ opinions on a future in-vehicle alcohol detection system for prevention of drunk driving2015Inngår i: Traffic Injury Prevention, ISSN 1538-9588, E-ISSN 1538-957X, Vol. 16, nr 4, s. 336-344Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: There is a common understanding that driving under the influence of alcohol is associated with higher risk of being involved in crashes with injuries and possible fatalities as the outcome. Various countermeasures have therefore from time to time been taken by the authorities to prevent drunk driving. One of them has been the alcohol interlock. Up to now, interlocks have mainly been used by previously convicted drunk drivers and in the commercial road transport sector, but not in private cars.

    Objective and Method: New technology has today reached a level where broader implementation might be possible. To our knowledge, however, little is known about different stakeholders' opinions of a broader implementation of such systems. In order to increase that knowledge, we conducted a focus group study to collect in-depth thoughts from different stakeholders on this topic. Eight focus groups representing a broad societal span were recruited and conducted for the purpose.

    Results and Conclusions: The results show that most stakeholders thought that an integrated system for alcohol detection in vehicles might be beneficial in lowering the number of drunk driving crashes. They said that the system would probably mainly prevent driving by people who unintentionally and unknowingly drive under the influence of alcohol. The groups did, however, not regard the system as a final solution to the drunk driving problem, and believed that certain groups, such as criminals and alcoholics, would most likely find a way around the system.

    Concerns were raised about the risk of increased sleepy driving and driving just under the legal blood alcohol concentration (BAC) limit. The results also indicate that stakeholders preferred a system that provides information on the BAC up to the legal limit, but not for levels above the limit; for those, the system should simply prevent the car from starting. Acceptance of the system depended on the reliability of the system, on its ability to perform fast sampling, and on the analytical process, as well as the system's more or less inconspicuous placement and user-friendliness. The stakeholders thought that drivers would probably not voluntarily demand the system. So if broad implementation was desired, it would have to be made compulsory by legislation. As an incentive to increase demand, lower taxes and insurance premiums were suggested.

  • 31.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Forsberg, Inger
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Boende, pendlare och lastbilsförare tycker till om riksväg 23 och riksväg 402012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det är tydligt att de boende vid en väg vill vara delaktiga när en ombyggnation genomförs i deras närområde. Enligt en studie som VTI har gjort skulle Trafikverket med stor sannolikhet tjäna på att göra de boende mer delaktiga under processen och att tydligt informera om trafiksäkerhetspotentialen i de åtgärder som genomförs. En ökad kunskap om åtgärdernas potentiella bidrag till säkerheten kan förväntas ge en ökad acceptans.

    Syftet med VTI-studien angående riksvägarna 23 och 40 var att få en bild av hur ombyggnation uppfattas av boende och resande samt av lastbilsförare.

    Lastbilsförarna som deltog i studien angående en av vägarna var positiva till ombyggnationen även om deras farhågor om bristande respekt för spärrlinjerna hade besannats. De tyckte även att det var negativt att stigningsfälten var för korta, i några fall hade de gärna sett att stigningsfältet började tidigare.

    Vidare förespråkade lastbilsförarna djupare räfflor så att dessa även är till nytta för förare av tunga fordon. Kör man lastbil så känns de knappt, enligt förarna. De var positiva till omkörningsfälten och kände att dessa bidrar till att minska stressen.

    Trots att vägarna före ombyggnad hade en hög trafikintensitet med många farliga omkörningar och ett stort antal viltolyckor fanns inte den fulla förståelsen för de åtgärder som genomförts. Det fanns en hög grad av acceptans för det viltstängsel som monterats. De övriga åtgärderna som genomförts för att öka trafiksäkerheten på sträckan var mer svårmotiverade enligt studien.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 32.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Forsberg, Inger
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Ihlström, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Nykterhetsstödjande system: diskussioner i fokusgrupper2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det finns en klar bild av att förare som kör under påverkan av alkohol löper en ökad risk att bidra till olyckor där människor skadas svårt och dödas. Föreliggande projekt har haft som syfte att med hjälp av diskussioner i fokusgrupper (8 stycken) öka kunskapen om förares uppfattning om ett framtida fordonsintegrerat system för att minska onykter körning. Resultaten från studien visar en klar uppfattning om att ett framtida fordonsintegrerat nykterhetsstödjande system kommer att vara till nytta för många, men framförallt för de förare som omedvetet och utan uppsåt kör bil under påverkan av alkohol (t.ex. ”dagen efter”). I diskussionerna framkom det en uppfattning om att personer med alkoholproblem eller kriminalitet med stor sannolikhet kommer att lyckas köra ändå genom exempelvis manipulation av systemet. När det gäller utformning av systemet framkom att det bör vara ”osynligt” för föraren och normalt aldrig märkas av. Återkoppling till föraren var dock önskvärd om systemet inte fungerar tekniskt. I de fall föraren detekteras med alkohol i utandningsluften på nivåer under 0,2 promille var uppfattningen att återkoppling på nivån eventuellt kunde ges. Återkopplingen kan exempelvis ges som ett ljud, men även med visuell information om nivån i detektionen. Om föraren bedöms ha intagit mer alkohol än lagstadgad gräns, var uppfattningen bland deltagarna att bilen inte ska gå att starta, och att föraren inte ska få återkoppling på nivån. Tillförlitlighet och tilltro till att systemet mäter rätt uppfattades som viktigt. För deltagarna var det viktigt att det var förarens utandningsluft och ingen annans som analyserades.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Forsberg, Inger
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Larsson, Lina
    Linköpings universitet.
    Varför skjutsar föräldrarna barnen till skolan?2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Många kommuner upplever problem i samband med att barnen skjutsas till skolan med bil av föräldrarna i stället för att gå, cykla eller åka buss eller skolskjuts. Detta leder i sin tur till minskad trafiksäkerhet i området kring skolorna. Den här skriften förklarar varför föräldrar skjutsar barnen till skolan genom att redovisa forskningsrapporter och redogöra för en studie som författarna gjort på några utvalda skolor. Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram skriften för att inspirera och stödja kommunerna i arbetet med att hitta lösningar som kan minska skjutsandet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS.
    Forward, Sonja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Sjörs Dahlman, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS. Chalmers, Sweden.
    Seat belt usage in buses: An observation study of usage and travellers’ perspectives2022Inngår i: Road Safety on Five Continents – RS5C. Proceedings / [ed] Anna Vadeby and Stephen P. Mattingly, Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2022, s. 94-95Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Travelling by bus is one of the safest modes of transport. However, crashes still happen and studies have found that the most severe crashes are related to rollovers, mainly on rural roads. The most severe injuries occur when unbuckled passengers are thrown out through the windows or get stuck under the bus. In Sweden the use of a seat belt and information about seat belt use when traveling by bus is regulated in Traffic Ordinance (1998: 1276) Chapter 4 §10a. In short, all bus passengers three years or older should be seated in a place with a seat belt, if there is such a place, and should use the belt. If there is no seat belt available, it is allowed to stand in the bus (if the bus is approved for standing places). The legal responsibility to inform and make sure passengers under 15 use the belt are on the bus driver. Despite existing regulations there is no clear view on the usage rate of seat belt in buses, or on the travellers’ view of their own usage and the reasons to not buckle up. This study aims to evaluate seat belt usage in buses and to understand travellers’ incentives of seatbelt usage.

  • 35.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS. Department of Rehabilitation Medicine, Linköping University, Sweden.
    Forward, Sonja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Sjörs Dahlman, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS. SAFER Vehicle and Traffic Safety Centre, Chalmers University of Technology, Sweden.
    Seat belt usage in buses: An observation study of usage and travellers' perspectives2023Inngår i: Accident Analysis and Prevention, ISSN 0001-4575, E-ISSN 1879-2057, Vol. 190, artikkel-id 107138Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study aims to evaluate seat belt usage in buses and to understand travellers' incentives of seat belt usage. Methods used are observational studies (10 cities, with 328 bus observations), focus group discussion (7 groups with a total of 32 participants) and a web survey (n = 1737 respondents). The results show that the seat belt use among bus passengers can be improved especially in regional and commercial bus traffic. It is more common to buckle up on long trips than on short trips. However, even though observations show high usage during long trips, travellers report that they remove the seat belt after a while if they want to sleep or for comfort reasons. For the bus drivers it is not possible to control passengers' usage. Dirty seat belts and technical malfunction might deter some passengers from using them and therefore systematic cleaning and control of seats and belts are recommended. On short trips one reason for not using the belt is related to worries about getting stuck and not being ready to get off in time. In general, it is most important to increase the usage on high-speed roads (>60 km/ h), in lower speed it might be more important to provide a seat for each passenger. Based on the results a list of recommendations is presented.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Aretun, Åsa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Berg, Jessica
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Henriksson, Malin
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Henriksson, Per
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Ihlström, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Janhäll, Sara
    RISE.
    Sjögren, Eric
    Cykelpoolen i Sverige AB.
    Silvander, Therese
    Energikontor Norra Småland.
    GoMate – Diversifierad elfordonspool för den förtätade staden: slutrapport2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I GoMate-projektet har diversifierad elfordonspool vid boendet testats: pool bestående av elcyklar, elassisterade lådcyklar och elbilar, i två innerstadsområden i Jönköping. Det övergripande syftet med projektet har varit att undersöka om och i vilken utsträckning som en diversifierad elfordonspool kan bidra till minskad bilanvändning till förmån för användning av mer hållbara mobilitetslösningar.

    Resultaten visar att en diversifierad elfordonspool har potential att minska bilanvändningen. Det är framförallt elcykel som ersätter bilresor till vardags, vilket på sikt kan minska bilinnehav till förmån för nyttjande av biltjänster vid enstaka tillfällen (sällanresor).

    Om potentialen ska kunna realiseras krävs dock pris- och affärsmodeller för pooltjänsterna som stimulerar till minskad bilanvändning, betraktat som en process som kan förväntas ske successivt över tid. En sådan process behöver vidare understödjas av policy, styrmedel och åtgärder som begränsar och försvårar bilresande i innerstaden.

    Om potentialen ska realiseras behöver också poolverksamheten skalas upp betydligt avseende antal fordon per lägenhet. Trots att det var en relativt stor poolverksamhet med totalt 17 (varav 15 cyklar) fordon för 160 hushåll, som testades i projektet, så hade den endast kapacitet att försörja en mycket liten andel av de boendes totala resande, och med mycket små effekter avseenden bidrag till energioch klimatmål.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Aretun, Åsa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Hansson, Lisa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Ekonomiska styrmedel för en hållbar personbilstrafik: konsekvenser för tillgänglighet: en kunskapsöversikt2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att presentera en översikt av befintliga styrmedel i Norge och Sverige som avser att ge ekonomiska incitament för individer att förändra sin bilanvändning i hållbar riktning. Syftet är vidare att ge en kunskapsöversikt kring hur dessa styrmedel har behandlats i internationell tillgänglighetsforskning där frågor kring jämlikhet och fördelning av tillgänglighet mellan individer och grupper i samhället fokuseras. Rapporten inleds med en översikt av befintliga styrmedel som syftar till hållbar personbilstrafik i Norge och Sverige. Rapporten fortsätter med en introduktion av internationell tillgänglighetsforskning; hur tillgänglighet, jämlikhet och fördelning konceptualiseras och utforskas inom denna forskning och forskningens centrala resultat. Därefter redogörs för hur ekonomiska styrmedel som syftar till hållbar personbilstrafik behandlas i tillgänglighetslitteraturen samt vilka behov av vidare forskning som identifieras i denna litteratur. Rapporten avslutas med att presentera ett antal områden av relevans för fortsatt forskning i Sverige och Norge. I rapporten visas att ekonomiska styrmedel riktade mot personbilstrafik för att åstadkomma hållbara transporter har uppmärksammats alltmer i internationell tillgänglighetsforskning under senare år. I tillgänglighetslitteraturen behandlas och diskuteras dessa ekonomiska styrmedel utifrån forskningsresultat inom fältet kring ojämlika strukturella förhållanden när det gäller medborgares tillgång till transporter och dess sociala konsekvenser. Genomgående bedöms de ekonomiska styrmedlen leda till att transportrelaterad social ojämlikhet och utsatthet ökar. Styrmedlen förväntas försämra tillgängligheten för de medborgare som har svårt att bära ökade transportkostnader, men som samtidigt måste använda bil för att få tillgång till nödvändiga samhällsfunktioner såsom exempelvis arbete, baskonsumtion, utbildning, hälso- och sjukvård. I grunden hänger denna problematik samman med en bilanpassad samhällsbyggnad avseende lokaliseringsmönster och transportinfrastruktur som försvårar för människor att skapa tillgänglighet med andra transportmedel: gång-, cykel- och kollektivtrafik. De ekonomiska styrmedlen avvisas inte som sådana i litteraturen. Däremot riktas kritik mot att införandet av dessa inte åtföljs av förändrade lokaliseringsmönster samt satsningar på alternativ transportinfrastruktur som minskar medborgares bilberoende och som därmed skulle mildra negativa jämlikhets- och fördelningseffekter.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 38.
    Aretun, Åsa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Kolbenstvedt, Marika
    Transportøkonomisk institutt, TØI, Oslo.
    Policy för spridning av elbilar: några aktuella perspektiv och forskningsbehov: en förstudie2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport baseras på en förstudie som har haft särskilt fokus på att utforska policy för spridning av elbilar i Norge respektive Sverige. Elbilar utgör en av de fordonstekniker som står i centrum i förhållande till målsättningar om en fossiloberoende fordonsflotta, som antagits av länder som Sverige och Norge. Förstudien har haft som övergripande syfte att belysa vad som påverkar policyutformningen i respektive land samt hur policy förhåller sig till forskning och kunskap om spridning av miljötekniska innovationer. Detta för att belysa framtida kunskaps- och forskningsbehov kring spridning av elbilar specifikt och miljötekniska innovationer på fordonsområdet mer generellt. Förstudien innefattar en svensk och en norsk delstudie av nationell miljö- och transportpolicy med bäring på spridning av elbilar samt FoU-policy med anknytning till denna fordonsteknik. De båda delstudierna har på olika sätt använt och relaterat till internationell forskning och teoribildning kring spridning av miljötekniska innovationer i de analyser som har genomförts. Via delstudierna har kunskapsbehov kopplat till policyutveckling och tre tematiska områden för vidare forskning identifierats: Mång- och tvärvetenskaplig forskning om spridning av miljötekniska fordon- och transportinnovationer. Tema handlar om att inlemma spridningsfrågorna tydligare inom ramen för forskning och innovation på fordons- och transportområdet, Kunskapsbaserad policyforskning. Temat knyter an till föregående tema och handlar om att bedriva policyforskning i nära anslutning till kunskapsproduktionen kring spridning av miljötekniska innovationer inom fordons- och transportområdet i syfte att utveckla mer kunskapsbaserad policy, Policy som politisk process. Temat handlar om utforskning av olika aktörers makt och inflytande över policyprocesser och utfall, som beslutsfattare, tjänstemän, experter, industriaktörer, intresseorganisationer och miljöorganisationer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Aretun, Åsa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Nordbakke, Susanne
    TØI, Oslo.
    Developments in driver’s licence holding among young people: potential explanations, implications and trends2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This literature review examines the factors that influence the development in the driver’s licence rate among young people in different age groups, socioeconomic groups and geographical contexts, as well as the impact on the welfare of young people of holding or not holding a driver’s licence. The review also includes research on trends, prognoses and evaluations of developments in driver’s licence holding, and knowledge on any links between changes in driver licensing and falling car usage among young people. The review shows that several factors appear to explain and influence the driver licensing trend among young people, while, at the same time, there is a great difference in driver’s licence holding among different groups. More research is needed to investigate the extent to which the declining driver licensing rates is a general trend and/or opposite trends between different groups of young people, and with different welfare impacts.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Aretun, Åsa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Robertson, Kerstin
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Ökad cykling: professionella utmaningar och hinder i den lokala transportplaneringen2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med rapporten är att belysa orsaker till varför inte policymål om en ökad andel cykling uppnås i den praktiska planeringen på kommunal nivå, samt bidra med kunskap om hur detta implementeringsunderskott kan minskas. Rapporten baseras på forskningsresultat kring implementering av policymål för ökad cykling i fyra större kommuner. Resultaten visar att implementeringsunderskott delvis är en konsekvens av så kallat stigberoende. Mål om ökad cykling hanterats inom ramen för en implementeringsstruktur, organisering – kunskap – åtgärder, där professionella grupper präglas av kunskaper och färdigheter som konventionellt varit inriktade mot att optimera framkomlighet för biltrafik. Denna inriktning tjänar som modell för operativa problembilder och lösningar i planeringen för ökad cykling. Fokus har legat på funktionell uppbyggnad av cykelnät, förbättrad vägutformning och andra cykelinfrastrukturåtgärder. Framkomlighet för cykel har ökat över åren, men effekter i form av ökad andel cykling har uteblivit. Brist på måluppfyllelse har inte lett till någon omprövning av exiterande angreppssätt och metoder. Tjänstemännen är istället orienterade mot att upprätthålla professionella gränser avseende kompetenser och val av åtgärder. Konkret betyder det att tillgänglighetsvillkor för cykel inte säkerställs, vilket vidare medför risker för att effekter av framkomlighetsåtgärder, och andra åtgärder av kompletterande karaktär, blir små eller uteblir. För att förändra denna situation krävs att trafikprofessionerna utvecklas. I rapporten skisseras tre möjliga angreppssätt kring hur det kan ske: utveckling av planeringsstöd kring tillgänglighetsvillkor för cykel av nationella myndigheter som ska stödja kommunerna i sin planering; större fokus och systematik kring att utreda lokala problembilder för ökad cykling, vilket blir styrande för valet av åtgärder; en starkare styrning av tvärsektoriellt arbete i den praktiska planeringen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 41.
    Bagdadi, Omar
    et al.
    Transportstyrelsen.
    Wallen Warner, Henriette
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Fyrhjulingars köregenskaper och förarnas kunskap om dessa egenskaper2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att köra fyrhjuling skiljer sig på många sätt ifrån att köra bil och det är inte alltid som föraren är medveten om svårigheterna att behålla kontrollen över ett fordon som man inte är utbildad och tränad att köra. En av de stora skillnaderna mot att köra bil är att en fyrhjuling har en mer eller mindre tendens att välta vid skarpa svängar. Syftet med studien är att jämföra både statiska fordonsegenskaper och dynamiska köregenskaper hos motorcykelregistrerade fyrhjulingar av olika modeller för att identifiera eventuella svårigheter som kan uppstå då fyrhjulingar framförs i vägtrafik. Syftet är vidare att studera hur förarnas körstil påverkar fyrhjulingarnas dynamiska köregenskaper samt kartlägga förarnas kunskap om köregenskaperna.

    Studien består av tre delar där de två första handlar om fyrhjulingens köregenskaper som studerades genom att utföra en serie statiska och dynamiska tester på fordonen. De statiska testerna bestod av att mäta vid vilken vinkel som fordonen välter åt sidorna med hjälp av ett hydrauliskt tiltbord. De dynamiska testerna bestod av att utföra en serie körningar på olika testbanor för att studera hur fyrhjulingarna betedde sig i olika situationer. Den tredje delen handlade om hur kunskapsläget ser ut hos de som har behörighet att köra fyrhjuling. Den frågeställningen besvarades med hjälp av fokusgruppsintervjuer med personer med olika erfarenhet av fyrhjulingskörning samt olika körkortsbehörighet.

    Resultaten av de statiska testerna visade att fyrhjulingars vältningsbenägenhet påverkas mycket av om det sitter en person på eller ej. Detta beror på att föraren påverkar ekipagets tyngdpunkt förhållandevis mycket eftersom fyrhjulingar är relativt sett lätta fordon. Resultaten från de dynamiska testerna bekräftar att vältrisken med fyrhjulingar är påverkningsbar av föraren så till vida att en mer aktiv körstil ökar chansen att klara en viss manöver jämfört med en passiv körstil. Fokusgruppsintervjuerna som genomfördes visar att de flesta personer som intervjuades anser att man behöver använda en aktiv körstil för att köra säkert men också att det saknas erforderlig utbildning i den befintliga körkortsutbildningen för B-behörighet som ger behörighet att framföra en mc-registrerad fyrhjuling på väg.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Balkmar, Dag
    et al.
    Örebro Universitet.
    Summerton, Jane
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Contested mobilities: politics, strategies and visions in Swedish bicycle activism2017Inngår i: Applied Mobilities, ISSN 2380-0127, Vol. 2, nr 2, s. 151-165Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Cycling is currently the focus of considerable political and public attention in many urban areas. As more and more cyclists claim space on the roads, new forms of political engagement in cycling issues beyond traditional bicycle advocacy have also emerged. Beyond focusing on cyclists' perspectives and rights, these expressions of bicycle activism show the ways in which bicycles - as potential vehicles for sociopolitical change - are contested political and cultural symbols.

    The purpose of this paper is to describe and analyse the ways in which bicycle activists and advocates in Sweden construct their politics and practices. Empirically the paper addresses three expressions of contemporary bicycling activism and advocacy: the well-established Swedish national cycling advocacy organization Cykelfrämjandet (Cycling Sweden), the ad-hoc Ghost Bike Sweden, and the online-based Bike Maffia-initiative. The empirical material of the paper consists of qualitative interviews with the leading representatives from each organization or initiative, as well as written and video materials. As arenas for cultural politics, the organizations or initiatives are diverse, exemplifying highly different views concerning conflicts in urban space, strategies for addressing these conflicts, and views of cyclists as subjects of bicycle politics.

    The paper addresses these issues in a specific Swedish context, also exploring the implications for understanding how political activism is shaped more generally. It is argued that bicycle activism can be viewed as a way of practising cycling citizenship, a perspective that provides a conceptual linkage between new social movement theory and activism more generally.

  • 43.
    Barfod, Michael Bruhn
    et al.
    Technical University of Denmark.
    Leleur, Steen
    Technical University of Denmark.
    Gudmundsson, Henrik
    CONCITO.
    Hedegaard Sørensen, Claus
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Greve, Carsten
    Copenhagen Business School.
    Promoting sustainability through national transport planning2018Inngår i: European Journal of Transport and Infrastructure Research, ISSN 1567-7133, E-ISSN 1567-7141, Vol. 18, nr 3, s. 250-261Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This following special issue of the European Journal of Transport Infrastructure Research (EJTIR) containing 4 scientific papers is the result of the work conducted under the research project 'National Transport Planning - Sustainability, Institutions and Tools' (SUSTAIN) (20122017) financed by the Danish Innovation Fund. SUSTAIN was coordinated by first the Department of Transport of the Technical University of Denmark (DTU Transport) and later as the result of a reorganisation of the transport research at DTU by the Department of Management Engineering (DTU Management Engineering). The project was carried out in cooperation with several Danish and international partners. In SUSTAIN the following definition of national sustainable transport planning (NSTP) was adopted: deliberate, knowledge-based, and strategic endeavours to integrate sustainability principles, criteria and goals in the development, management, regulation and assessment of nationally significant transport systems and services. This paper presents the research outcome by reviewing some of the major findings and seeing these collectively as a basis for promoting sustainability through the formulated research topic of NSTP. This basis includes defining criteria and indicators for use in NSTP combining evidence-based and performance oriented planning approaches. Furthermore, it contains a flexible evaluation framework that includes a decision support model that when informed by criteria and indicators can structure and assist an NSTP practice. This practice can support a planning process aiming at realising a sustainable transport development. Finally, the basis comprises a review of the complex political and administrative fabric in which NSTP is embedded, and thereby it can condition the ability to promote sustainability in practice.

  • 44.
    Barnard, Yvonne
    et al.
    ITS, University of Leeds.
    Lai, Frank
    ITS, University of Leeds.
    Carsten, Oliver
    ITS, University of Leeds.
    Merat, Natasha
    ITS, University of Leeds.
    Hjälmdahl, Magnus
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Dukic, Tania
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Wallén Warner, Henriette
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Enjalbert, Simon
    UNIVAL.
    Pichon, Marianne
    UNIVAL.
    Vanderhaegen, Frederic
    UNIVAL.
    Specification of test procedures for the simulator experiments2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In Deliverable 3.1 of Workpackage 3, we discuss the methodology developed and applied in the European ITERATEproject (IT for Error Remediation And Trapping Emergencies). This methodology has as its objective to design experiments that will provide data to seed the ITERATE model. In the ITERATE project a high-level theoretical model of vehicle operator behaviour has been developed in Workpackage 1, specifying the factors that play a role in the influence of innovative support systems on vehicle operation in potentially dangerous situations. Themodel isapplicable for different surface transport modes: road vehicles, rail transport and ships. Themodel will be calibrated by experiments investigating how the different factors interact. One hundred and sixty car drivers and 160 train drivers in five countries will drive with a static driving simulator, and 64 drivers (both train and car) with full motion simulators. Finally an executable simulation model will be constructed with the aim to predict the effects of support systems on operator behaviour and risk.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Bell, Daniel
    et al.
    FACTUM Chaloupka & Risser OHG .
    Pokriefke, Eike
    FACTUM Chaloupka & Risser OHG .
    Risser, Ralf
    FACTUM Chaloupka & Risser OHG .
    Biler, Stanislav
    CDV Centrum Dopravního Výzkumu (Transport Research Centre).
    Šenk, Petr
    CDV Centrum Dopravního Výzkumu (Transport Research Centre).
    Parkes, Andrew
    TRL Limited Transport Research Laboratory.
    Stannard, Jenny
    TRL Limited Transport Research Laboratory.
    Armoogum, Jimmy
    IFSTTAR - French institute of science and technology for transport, development and networks.
    Marin-Lamellet, Claude
    IFSTTAR - French institute of science and technology for transport, development and networks.
    Gabaude, Cathrine
    IFSTTAR - French institute of science and technology for transport, development and networks.
    Madre, Jean-Loupe
    IFSTTAR - French institute of science and technology for transport, development and networks.
    Alauzet, Aline
    IFSTTAR - French institute of science and technology for transport, development and networks.
    Monterde-i-Bort, Hector
    Universitat de Valencia- Estudi General.
    Henriksson, Per
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Mobility Patterns in the Ageing Populations: Work package 2 - Summary Report2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Berg, Jessica
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    En studie om effektiva och innovativa lösningar för kollektivtrafik på landsbygd: slutrapport av regeringsuppdrag2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) fick i budgetpropositionen för 2016 i uppdrag att genomföra en studie om effektiva och innovativa lösningar som kan öka medborgarnas vilja och möjlighet att utnyttja kollektivtrafiken på landsbygd. I uppdraget ingår att genomföra en omvärldsanalys och beskriva nuläget. I detta ingår att lyfta upp goda exempel på effektiva och innovativa lösningar inom kollektivtrafikområdet, såväl nationellt som internationellt. I uppdraget ska också olika landsbygders speciella förutsättningar samt kvinnors och mäns möjligheter att resa med kollektivtrafik beaktas. Vidare bör nya möjligheter att hantera öppna data och digitalisering belysas.

    Uppdraget avrapporteras i november 2017. Uppdraget resulterade i fyra olika delstudier som finns dokumenterade i fyra publikationer. Föreliggande slutrapport presenterar en sammanställning av uppdragets viktigaste resultat.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Berg, Jessica
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP. Linköpings Universitet.
    Everyday mobility and travel activities during the first years of retirement2016Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Mobility is central to living an independent life, to participating in society, and to maintaining well-being in later life. The point of departure in this thesis is that retirement implies changes in time-space use and interruption in routines, which influence demands and preconditions for mobility in different ways.  The aim of this thesis is to explore mobility strategies and changes in mobility upon retirement and how mobility develops during the first years of retirement. A further aim is to provide knowledge of the extent to which newly retired people maintain a desired mobility based on their needs and preconditions. The thesis is empirically based on travel diaries kept by newly retired people, and qualitative interviews with the same persons, and follow-up interviews three and a half years later. The results show that mobility is a way of forming a structure in the new everyday life as retirees by getting out of the house, either just for a walk or to do errands. Many patterns of everyday life remain the same upon retirement, but the informants also merge new responsibilities and seek new social arenas and activities. As a result, the importance of the car have not changed, but it is used for other reasons than before. After leaving paid work, new space-time constraints are created which influences demands for mobility. The study further shows that “third places” become important, especially among those who live alone, as they give an opportunity to being part of a social context and a reason for getting out of the house. The follow-up interviews revealed that declining health changes the preconditions for mobility. Daily walks had to be made shorter, and the car had to be used for most errands to where they previously could walk or cycle. However, mobility can also be maintained despite a serious illness and a long period of rehabilitation.

    Delarbeid
    1. Time to spare: Everyday activities among newly retired people in a middle-sized city
    Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Time to spare: Everyday activities among newly retired people in a middle-sized city
    2016 (engelsk)Manuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Retirement has recently been studied as a complex process that affects people’s lives in many different ways (Teuscher 2010; Grenier 2011; Halleröd, Örestig and Stattin 2013). Retirement implies changes in time-space use, interruption in routines and changed social patterns. Leisure activities, shopping, errands and rest are no longer determined by the working life rhythm. New time-space constraints might at the same time occur that limit the individual’s actions, such as reduced income, new or increased commitments towards children and grandchildren, involvement in associations or part-time work (Kleiber and Nimrod, 2009; Szinovacz et al., 2001; Van den Bogaard et al., 2013).

    A vast amount of research from different fields has focused on the implications of retirement for wellbeing (Bender 2012; Wang 2007), adjustment (Van Solinge and Henkens 2008), identity (Teucher 2010), volunteering (Van den Bogaard et.al., 2013) and physical activity (Lahti et al. 2011). So far, only a few studies have investigated everyday activities and timespace use among older people in general and the post-World War II generation in particular (Chatzitheochari and Arber 2011; Gauthier and Smeeding 2003). In many studies of  time-space use, the aim has been to illuminate the juggling of everyday activities that occurs and to deal with the balance between work, leisure and family (Schwanen and de Jong 2008; Kwan 2000; Scholten, Friberg and Sanden 2012). Naturally, retired people have not been included in those studies, although many older people play an important role in the lives of families with small children (Schwanen 2008) and seek supporting and leading roles as citizens (cf. Gagliardi, et al. 2007; Leinonen 2011; Liechty, Yarnal and Kerstetter 2012; McCormack et al. 2008; Nimrod and Adoni 2006; Sperazza and Banerjee 2010). Little is known about the expectations this generation has on retirement and its demands for activities. The aim of this study is therefore to explore newly retired peoples everyday activities. What activities do they take part in and where are these activities carried out? In what respect, and for what reasons, do activities change or stay the same upon retirement?

    The remaining of this paper begins with a discussion of the implications of retirement on everyday activities in accordance to previous research. The time-geographical perspective and concepts used here for studying activities is then presented. That is followed by a description of methods, data and analysis, before the empirical analysis of travel diaries and qualitative interviews is given. The paper ends with a discussion of the results in relation to previous research.

    Emneord
    Mobility, Old people, Change, Travel mode, Interview, Travel survey, Motivation
    HSV kategori
    Forskningsprogram
    10 Road: Transport, society, policy and planning, 11 Road: Personal transport
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:vti:diva-10169 (URN)
    Tilgjengelig fra: 2016-02-09 Laget: 2016-03-21 Sist oppdatert: 2016-04-11bibliografisk kontrollert
    2. Mobility in the transition to retirement: the intertwining of transportation and everyday projects
    Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Mobility in the transition to retirement: the intertwining of transportation and everyday projects
    2014 (engelsk)Inngår i: Journal of Transport Geography, ISSN 0966-6923, E-ISSN 1873-1236, nr 38, s. 48-54Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
    Abstract [en]

    Through travel diaries and interviews with newly retired urban residents in Sweden our aim was to explore (1) mobility patterns in the transition to retirement, (2) the influence of space-time restrictions and resources on mobility and (3) the meaning and embodied experience of mobility. This time-geographic study contributes with knowledge on how mobility is influenced by individual, social and geographical contexts. Illustrated by four cases, our result show that retirement changes the preconditions for mobility and creates new space-time restrictions. To spend more time on projects that were previously carried out outside working time, such as caring for grandchildren, volunteer work and household responsibilities, influenced the informants' demands for mobility and choice of transport mode. However, the informants have resources that can be seen as strategies to overcome space-time restrictions. Most of the informants found it important to structure the day, to some it was vital to have something to do during the day while others enjoyed the possibility to take each day as it comes. Everyday mobility was a way of forming a structure by getting out of the house, either just for a walk or for making errands. The informants' embodied experiences of mobility influenced their choice to walk and cycle for transport for the reasons of comfort, get fresh air, or simply to get out of the house. The daily mobility pattern that was established was a result of individual preferences and resources as well as negotiations with family members. We conclude that the transition to retirement is a period when new mobility patterns are considered, evaluated and practiced.

    Emneord
    Old people, Mobility (pers), Journey, Behaviour, Walking, Cycling, Health, Interview, Man, Woman
    HSV kategori
    Forskningsprogram
    10 Road: Transport, society, policy and planning, 11 Road: Personal transport; 10 Road: Transport, society, policy and planning
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:vti:diva-8289 (URN)10.1016/j.jtrangeo.2014.05.014 (DOI)000340319900005 ()2-s2.0-84902504909 (Scopus ID)
    Tilgjengelig fra: 2016-01-28 Laget: 2016-01-28 Sist oppdatert: 2022-10-24bibliografisk kontrollert
    3. "I want complete freedom": car use and everyday mobility among the newly retired
    Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>"I want complete freedom": car use and everyday mobility among the newly retired
    2015 (engelsk)Inngår i: European Transport Research Review, ISSN 1867-0717, E-ISSN 1866-8887, Vol. 7, nr 4, artikkel-id 31Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
    Abstract [en]

    The purpose was to investigate car use among newly retired people, to explore to what extent car transport is used for everyday mobility and how it is valued in comparison to other transport modes.

    The data consists of travel diaries and qualitative interviews with 24 individuals, aged between 61 and 67, living in a middle-sized Swedish city. The informants filled in a travel diary during 1 week that were analysed by VISUAL-TimePAcTS, an application for visualising and exploring activity diary data. The semi-structured qualitative interviews were analysed using a qualitative content analysis.

    The car was used for several trips daily and often for short trips. The informants had a lot of everyday projects that they would not be able to perform if they did not have access to a car. The informant’s social context implies new space-time constraints. Commitments to family members, engagement in associations and spouses’ occupations affect how much and when they use the car, and their overall mobility.

    In contrast to much research on older people’s mobility that has studied slightly older people, this study have focused on a specific group that are relatively healthy, well-off, and have the possibility to choose between different modes of transport. By combining travel diaries and qualitative interviews, we have explored how newly retired people reason as regard their travel behaviour but also how they actually travel.

    Emneord
    Old person, Mobility (pers), Journey, Behaviour, Transport mode
    HSV kategori
    Forskningsprogram
    10 Road: Transport, society, policy and planning, 11 Road: Personal transport
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:vti:diva-8288 (URN)10.1007/s12544-015-0180-6 (DOI)2-s2.0-8494194569 (Scopus ID)
    Eksternt samarbeid:
    Tilgjengelig fra: 2016-01-28 Laget: 2016-01-28 Sist oppdatert: 2022-10-24bibliografisk kontrollert
    4. Mobility changes during the first years of retirement
    Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Mobility changes during the first years of retirement
    2016 (engelsk)Inngår i: Quality in Ageing and Older Adults, ISSN 1471-7794, Vol. 17, nr 2, s. 131-140Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
    Abstract [en]

    Mobility is an important aspect of well-being, activity and participation. Retiring from paid work is a transition in later life when people need to adjust to a new daily structure and fill the day with activities other than work. Life-course transitions influence demands for mobility and choice of travel mode as people adapt to new circumstances and learning processes.

    The purpose of this paper is to explore how mobility strategies develop during the first years of retirement. A qualitative analysis based on initial interviews with a total of 27 retired people during their first year of retirement and again, about three years later.

    Important changes during the first years of retirement included illness or a decline in physical health. Mobility had become a means of achieving certain goals after an illness, such as learning to walk, being able to drive or enjoying the time that was left. While some enjoyed not having commitments, others experienced difficulties in filling the day. The results indicate four dimensions of mobility: means of carrying out activities which are needed and desired; resources for creating activities; a leisure activity in itself; and subordinate to staying at home.

    Emneord
    Old people, Mobility (pers), Interview, Follow up study, Travel
    HSV kategori
    Forskningsprogram
    10 Road: Transport, society, policy and planning, 11 Road: Personal transport
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:vti:diva-10956 (URN)10.1108/QAOA-11-2015-0052 (DOI)000381937300006 ()2-s2.0-84971318140 (Scopus ID)
    Tilgjengelig fra: 2016-09-30 Laget: 2016-09-30 Sist oppdatert: 2023-06-13bibliografisk kontrollert
    Fulltekst (pdf)
    Kappa
  • 48.
    Berg, Jessica
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Mobility changes during the first years of retirement2016Inngår i: Quality in Ageing and Older Adults, ISSN 1471-7794, Vol. 17, nr 2, s. 131-140Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Mobility is an important aspect of well-being, activity and participation. Retiring from paid work is a transition in later life when people need to adjust to a new daily structure and fill the day with activities other than work. Life-course transitions influence demands for mobility and choice of travel mode as people adapt to new circumstances and learning processes.

    The purpose of this paper is to explore how mobility strategies develop during the first years of retirement. A qualitative analysis based on initial interviews with a total of 27 retired people during their first year of retirement and again, about three years later.

    Important changes during the first years of retirement included illness or a decline in physical health. Mobility had become a means of achieving certain goals after an illness, such as learning to walk, being able to drive or enjoying the time that was left. While some enjoyed not having commitments, others experienced difficulties in filling the day. The results indicate four dimensions of mobility: means of carrying out activities which are needed and desired; resources for creating activities; a leisure activity in itself; and subordinate to staying at home.

  • 49.
    Berg, Jessica
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Mobility in the transition to retirement: the intertwining of everyday transportation and physical activity2012Inngår i: TRANSED 2012: 13th international conference on mobility and transport for elderly and disabled persons, New Delhi: Svayam , 2012, , s. 9s. 1-9Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    To retire from work has potential consequences for patterns of everyday mobility in numerous ways. People born during the 1940s and are now retiring are more heterogeneous than earlier cohorts of retirees. They experience more years with good health after retirement, engage more in leisure-time activities and make more trips and errands. Therefore, their transportation behavior and mobility patterns can be expected to differ from previous generations. This paper is part of a study where the aim is to explore older people’s mobility in connection to the transition from working life to retirement, and their perspectives, resources and experiences in the shaping of their mobility. In this paper, parts of the results are presented, namely how everyday mobility is combined, intertwined, and planned according to the individual project of physical activity. The data constitutes of qualitative interviews with 24 men and women. The results show that being physically active by walking or bicycling is important after retirement and that it often determines where to shop and make errands and when other projects are carried out. Restrictions to combine physical activity and transportations is physical disabilities and illnesses, long distances to shopping- and service facilities and activities as well as poor walking- and bicycling paths. Resources that enables walking and bicycling are time, earlier walking- and bicycle habits and social networks. The study suggests that walking and bicycling are important modes of transportation among the “40s” why there is a potential to promote and increase transportation without the car among present and future retirees.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Berg, Jessica
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    SEVS for autonomous drive: Final report of the pre-study2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This pre-study has used a set of tools within the process The SEVS Way to identify potential effects from autonomous drive concepts in relation to the Swedish transport political goals. The SEVS Way, which is a workshop based process, has earlier shown to be a powerful tool for multi-disciplinary teams to work cross- boarders in a structural way, but also a powerful communication tool that facilitates the inclusion of new stakeholders along the journey. The work within the pre-study has been performed through a number of work packages focusing on:

    • A driving force model, which is a very useful tool to find the mechanisms and driving forces which determine how AD influences the society.
    • A scenario methodology, with further developed scenarios that consider an AD-environment.
    • Use cases that describe the daily agendas and movements of actors and goods. The use cases should identify barriers and opportunities with autonomous vehicles (stage 4 and 5) in order for the actors to carry out the daily activities, and for the goods to be transported, delivered and picked up.
    • Methods for measuring and estimating effects related to AD, and how such concepts contribute to the fulfillment of the Swedish transport political goals.
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 of 534
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf