Sediments in ports, marinas and waterways around the world are often contaminated with metals arising from anthropogenic activities. Regular dredging is needed to achieve an appropriate water depth and reduce the environmental impact of pollutants. The aim of this study was to develop an integrated assessment method for comparing various management strategies for dredged sediments at six case study sites in Sweden. Short- and long-term environmental impacts were investigated for different management approaches, including landfilling, deep-sea disposal, metal extraction in combination with the two aforementioned, and natural recovery (no dredging). The potential value of metals in the sediments was estimated using sediment metal contents and current metal prices. Additionally, an assessment of how metal extraction could result in lower management costs was carried out. The cost of the different management approaches was calculated and evaluated together with the corresponding environmental impacts. This study shows that there is a monetary value in dredged materials, in terms of metal content, and that the materials can potentially be used for metal extraction. Metal extraction may also help to reduce the management costs, as cleaner materials are cheaper to handle. The choice of metal recovery method is important in both monetary and environmental terms, potentially contributing to a circular economy. In the future, metal recovery may become more profitable, as technologies are improved, and due to probable increases in metal prices and landfill costs.

The use of maritime transport is associated with external costs such as those related to greenhouse gas emissions and air pollution. If corrective taxes, fees or regulations are levied on the production of maritime transport services, these costs become internal and decision-makers will take into account the full social cost of transport. Shipping is subject to less incentive-based regulation than e.g. road transport, but Sweden represents a relatively unique regulatory case with its national system of fairway dues, which are differentiated according the environmental performance of ships. The central question posed in this paper is whether Sweden's internalizing national transport policy measures are in proportion to the societal costs generated by maritime traffic in Swedish waters. Using a dataset comprising all vessel movements in Swedish territorial waters during a year, we estimate the marginal external and infrastructure costs of maritime traffic and find that, depending on the set of unit values applied, the degree of internalization ranges between around 53% and 90%. We also evaluate the effects of a recent re-appraisal of CO2 in the Swedish official guidelines for cost benefit analysis and show that under the new recommendation the degree of internalization is significantly lower: 23–28%. Because the degree of internalization varies significantly between different shipping segments, a uniform increase of the charges currently in place is not recommended. Instead, we highlight that other, more appropriate instruments for internalization may be needed. © 2020 The Authors

Konkurrensytan mellan sjöfart och de landbaserade trafikslagen för godstransporter undersöks med hjälp av olika metoder. Tidigare elasticitetsberäkningar gjorda med den nationella svenska godstransportmodellen Samgods uppdateras. Elasticitetsberäkningarna gjorda med den senaste modellversionen indikerar något lägre egenpriselasticiteter för sjöfartens efterfrågan jämfört med egenpriselasticiteten som beräknades tidigare.

Som komplement görs parametriska skattningar av sjötransportefterfrågans egenpris- och korspriselasticitet med data från Varuflödesundersökningen (VFU) 2016. Elasticitetsskattningarna baserade på VFU-data ger upphov till något högre egenpriselasticiteter. En systematisk översikt av studier som behandlar godstransporters elasticitet för egenpris, korspris och tid visar att projektets modellberäknade elasticiteter får betraktas som låga i en internationell kontext.

Undersökningen om vilken överflyttningspotential som finns handlar i första hand om att analysera i vilken mån det går att flytta godstransportarbete från väg till sjö. En dekomponering av godstransportarbetets utveckling och fördelning över trafikslagen på varugruppsnivå visar att sjöfarten under perioden 2011 till 2016 förlorade marknadsandelar i konkurrens med framförallt lastbilstrafiken.

Shipping can be regarded as a high-risk domain with a large complexity in operations. Accidents and incidents may involve serious danger for seafarers and passengers, as well as for the environment and society at large. Education and training play a crucial role for the safe conduct of ships. While technical skills have been at the core of a mariner’s skillset, non-technical skills (NTS) have become increasingly important for the safe conduct of merchant vessels. Therefore, knowledge in NTS has become a mandatory requirement for officers serving on board. This knowledge is normally taught in courses labelled Bridge Resource Management, Engine room Resource Management, or Maritime Resource Management. While the number of courses in the industry is steadily increasing, research focused on NTS training and its relation to safety in operation seems sparse. This review article aims to provide an overview of scientific literature focused on training NTS for maritime operations published between 2000 and 2018. Based on the reviewed literature the article identifies and discusses current research gaps, trends and potential future directions to improve maritime resource management training.

This study presents a survey that has been conducted as part of a larger research project focused on crew resource management in the maritime domain. As research focused on this type of training is currently limited, the Ship Management Attitude Questionnaire (SMAQ) developed by a Swedish marine insurance company, has been adopted to explore NTS knowledge of fourth year students in a maritime education program. Thirty-one students within the maritime academy’s Nautical Science (n = 21) and Marine Engineering (n = 10) programs participated in the survey. The age of the participants ranged between 22 and 46 years (M = 26.6, SD = 5.79). The results show that the questionnaire as is, is maladapted to explore NTS. It is also indicated that practices trained are not always encountered in the work onboard. The article concludes with a discussion on how to potentially improve the evaluation and assessment of NTS in maritime degree programs.

Denna rapport är en del i projektet Morötter och Piskor, vilket har som huvudsakliga syfte att analysera vilka styrmedel och åtgärder som mest kostnadseffektivt kan bidra till att minska utsläpp till luft från sjöfarten i Sverige. Denna rapport syftar till att ge en översikt av nuläget inom sjöfarten i Sverige samt att estimera ”business-as-usual” (BAU)-scenarier för den framtida utvecklingen av utsläpp till luft. Baserat på AIS (Automatic Identification System)-data från 2015 estimerar denna rapport, med hjälp av en ”botten-upp”-metod, utsläpp till luft från sjöfarten. Vidare undersöker rapporten hur de estimerade utsläppen bidrar till uppfyllandet av svenska miljökvalitetsmål.

De miljökvalitetsmål som är relevanta vid analyser av utsläpp från sjöfart inom detta projekt är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Denna rapport fokuserar därför på utvecklingen av utsläpp till luft relaterat till dessa fyra mål, vilka inkluderar utsläpp av koldioxid (CO2), svaveldioxid (SO2), luftburna partiklar (PM) och kväveoxider (NOX).

Metoden som används i den officiella statistiken för att estimera utsläpp till luft från sjöfarten har nyligen (december 2019) modifierats avsevärt. Den tidigare officiella estimeringsmetoden innebar osäkerheter relaterade till datainsamlingen, vilket är den främsta anledningen till att metoden modifierades. På grund av dessa osäkerheter använder denna rapport en alternativ metod för att estimera utsläpp. De främsta fördelarna med metoden som används i denna rapport jämfört med den officiella metoden är att den ger möjlighet att klassificera utsläppen på trafiktyperna inrikes, utrikes och transit, samt att den omfattar utsläpp från ett specifikt geografiskt område kring Sverige, vilket ger mer information om var utsläppen har gjorts. Vidare används nyligen publicerade emissionsfaktorer som tar hänsyn till existerande och beslutade styrmedel. Datasetet ger även möjlighet att separera vilka utsläpp som har gjorts i hamn och till havs, vilket kan underlätta analysen av vilken effekt potentiella styrmedel kan förväntas ha på utsläppsminskningar.

The service crew is a vital part of the customer experience on board passenger ships, but also has important duties in the safety organization in case of emergencies. Yet, they are not always recognized as seafarers and have received less attention in research that addresses occupational safety and health in the maritime domain.

This study explores the occupational safety and health for the service crew working on Swedish passenger ships.The purpose is to analyze causes of work-related ill-health, investigate and identify important aspects of the physical, organizational and social working conditions. The study has adopted a mixed methods approach, including survey questionnaires, register data on reported long-term sick leave, and field visits on board.

Key findings show that service crew on passenger ships report the highest levels of perceived exertion. They also have the highest rates of long-term sick leave lasting 60 days or more. Most diagnoses are related to musculoskeletal and psychological disorders. Important factors in the shipboard work environment include high physical load and strenuous working postures, poor workplace design, long working hours, limited time for recovery, and the perceived mental and emotional load that comes with unclear boundaries between work and recreation and the social interaction with customers and colleagues. The most prominent health promotive factors to reduce the perceived exertion are appropriate manning, time to rest, working with managers that attend to problems and experiencing good working relations with other departments on board.

Syftet med projektet ”Morötter och piskor” är att identifiera styrmedel och åtgärder som kan minska sjöfartens utsläpp till luft och därmed bidra till uppfyllandet av de nationella svenska miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning på ett kostnadseffektivt sätt. Klimatmålet har kvantifierade mål för 2030 och 2045, EU och den internationella sjöfartsorganisationen IMO har också satt upp kvantifierade klimatmål.

De mest relevanta styrmedel identifieras baserade på en global översyn av befintliga och planerade policys och tillgängliga konsekvensanalyser (ex ante och ex post) och potentialanalyser. Det visar att de flesta styrmedel för att minska sjöfartens emissioner till luft har implementerats i Norra Europa och Nordamerika.

De specifika förutsättningarna för Sverige studeras. Ett fåtal färjor står för ungefär två tredjedelar av anloppen och orsakar ungefär hälften av emissionerna medan en tredjedel av fartygen kommer mer sällan än en gång om året. Andelen internationella transporter är stor och ökar, vilket understryker vikten av att arbeta inom IMO och EU och att samarbeta med grannländerna för att minska sjöfartens emissioner.

Sjötransporternas emissioner av svaveldioxid (SO2), kväveoxider (NOX), partiklar (PM) och växthusgaser till luft i och nära Sverige 2015 beräknas med hjälp av AIS-data (Automatic Identification System) och andra källor. Fyra BAU-scenarier (business as usual) utvecklas för 2030 och 2045. De omfattar olika antaganden om utvecklingen av transportefterfrågan, förbättringen av energieffektiviteten och bränslemixen. De beräknade emissionsvolymerna är störst när de svenska myndigheternas antaganden används; det rekommenderas att beakta antaganden från flera olika källor i kommande svenska prognoser och scenarier.

Crowding in public transportation is increasingly perceived as a problem in large cities. Public transport authorities strive to develop policies that manage demand and reduce crowding in the best way. This paper reviews studies of policy instruments aimed at crowding and demand management of public transportation, mainly quantitative studies. The most observed policies are adjustments of fare (including differentiation), frequency, capacity, bus size and in some cases road tolls. The reviewed studies either implicitly represent crowding by the willingness to pay for less crowding or by reduction of occupancy levels. We subdivide papers into studies that model transport scenarios and studies that observe passenger demand, often real-world cases. We use social welfare optimization as reference point for analysis of the study contributions. Studies that observe passenger demand present results limited to the effects on overall demand and generally not in terms of social welfare. Some studies report on price differentiating policies that succeed in reducing peak demand, reductions ranging from 1.2 to 10 percent. Most modelling studies find it optimal for occupancy to decrease, however, some studies find that higher occupancy rates are welfare optimal. Few of the reviewed studies present the costs and benefits directly associated with decreasing occupancy. Few studies present both spatio-temporal distributions of occupancy and include a policy for the reduction of crowding. This suggests that a clearer picture of the severity of on-board crowding, together with a policy to manage crowding would be useful.

Denna sammanfattning innehåller framför allt resultat från tre rapporter som har tagits fram inom projektet ”Morötter och piskor”. Dessa rapporter har skrivits parallellt och de bygger delvis på varandra. Nedan sammanfattas de viktigaste resultaten och slutsatserna från dessa tre rapporter och det formuleras gemensamma rekommendationer. Projektets samtliga leveranser är sammanställda i bilagan

Sammanfattningen är strukturerad enligt följande: Detta avsnitt fortsätter genom att beskriva syftet och målet med projektet ”Morötter och piskor”; vidare beskrivs innehållet mer detaljerat.

Avsnitt 2 ger en översikt av utsläpp till luft från sjöfarten i Östersjön, Kattegatt och Skagerack från 2015 samt från ”business-as-usual”(BAU)-scenarier till 2030 och 2045.

Avsnitt 3 beskriver hur utsläppsminskningar och kostnader för olika åtgärder för att minska utsläppen till luft från sjöfarten har beräknats.

Avsnitt 4 innehåller den sista och sammanfattande rapporten som studerar styrmedel i hela världen och de specifika förutsättningarna i Sverige; förenklade samhällsekonomiska analyser genomförs och rekommendationer för svenska beslutsfattare tas fram.

Avsnitt 5 sammanfattar slutsatser och ger rekommendationer baserat på projektet.

In moving towards a sustainable transport system, the Swedish government has stated that policy actions related to electrification and increasing the share of renewable fuels must be complemented with a modal shift of freight transport from road to rail and sea. The question addressed in this report is whether policies aimed specifically at improving the attractiveness of small ports in Sweden can contribute to an increased use of maritime transport by enabling more competitive services. Small ports are typically considered to be at a disadvantage due to not being able to achieve economies of scale and their lack of connectivity to large trade routes. There are significant economies of scale in port operations but increasing the competitiveness of small and peripheral ports may be key to achieving a modal shift. This study sets out to investigate broadly what would be required for maritime transport services utilizing small ports to be competitive vis-à-vis competing land-based services.

Swedish small ports are at a structural disadvantage in several respects. For several small ports, users face higher costs of pilotage due to long and time-consuming navigational approaches. The current structure of fairway dues is not set up to incentivize maritime services consolidating/de-consolidating cargo at several small ports. The sum of port-related costs is high in general, which incentivizes a reduction in the number of port calls and favours a rationalization of avoidable visits at small ports.

In order to investigate the potential for small ports to contribute to a modal shift, we simulate the effect of four policy scenarios aimed to improve the competitiveness of maritime freight transport as a modal alternative or to improve the competitiveness of small ports specifically. These scenarios are 1) reducing maritime transport costs, 2) increasing road transport costs, 3) reducing the costs of cargo handling at small Swedish ports and 4) reducing cargo handling times at small Swedish ports.

The results show that all simulated scenarios would lead to an increase in the modal share of maritime freight transport. However, the effect of the policies that either reduce maritime transport costs overall or increase road transport costs have a greater effect on the modal split than the policies aimed specifically at small ports. The interesting finding is made that most of the increased maritime tonnage that would follow as a result of more competitive maritime freight services would be absorbed by small ports in the system. The study shows that in order to enact a successful modal shift strategy, small and peripheral ports need be considered as part of the solution. If extending the sea legs of intermodal freight trips is an objective, it is crucial to maintain a geographically diverse and highly functioning port system in order to serve the needs of shippers and cargo owners. We highlight the need for future research to more comprehensively assess how underutilized potential in the entire port system can be used to promote competitive short-sea services as a modal alternative to road.

På uppdrag av Sjöfartsverket analyseras hur känslig godstrafiken i Vänern och Mälaren är för avgiftsförändringar. Bakgrunden är att Sjöfartsverket 2018 introducerade ett nytt sätt att debitera farleds- och lotsavgifter samt att Sjöfartsverket, som stöd för en löpande översyn av och en eventuellt kommande revidering av avgiftssystemet, behöver en mer utförlig bild av hur trafiken i Vänern och Mälaren har utvecklats över tid och i synnerhet över perioden 2016 till 2019. I uppdraget ville Sjöfartsverket ha svar på ett antal specifika frågeställningar. I rapporten besvaras följande frågor: a) Hur stor del av den totala transportkostnaden för anlöp i Vänern och Mälaren utgörs av Sjöfartsverkets avgifter?, b) Hur ser uppdelningen ut i kostnaderna mellan farleds- och lotsavgifterna?, c) Hur har trafiken i Vänern och Mälaren förändrats mellan 2016 och 2019?, d) Mot bakgrund av de prisförändringar som gjorts under tidsperioden, har det skett överflyttning av gods från sjö till landtransporter?, e) Hur ser sammansättningen av godset som transporteras sjövägen ut, och har det förändrats under den aktuella tiden?, f) Hur ser priselasticiteten ut gällande överflyttning av olika typer av gods till andra transportslag?, g) Hur ser transportkostnadsförändringarna ut under tidsperioden för landtransporter kontra sjötransporter? Som metoder används analyser av Sjöfartsverkets avgiftsintäkter och Trafikanalys undersökning Sjötrafik, en litteraturgenomgång och kostnadsberäkningar för ett antal exempelrelationer.

The Swedish system for determining fairway dues at the national level is acknowledged as being unique in attempting to consider the environmental performance of vessels. Between 1998 and 2014, vessels could get a SOX discount and between 1998 and 2017 a NOx discount, both based on certificates. In 2018, the Swedish government initiated a new system comprising more environmental impacts requiring operators that want to benefit from it, to register their vessels for a score in the Clean Shipping Index (CSI). The CSI covers performance in five categories: NOX, CO2, SOX/PM, Chemicals and Waste. Based on received scores, vessels can get 10%, 30% or 90% discount. In this paper, the short-term outcome of the new system is analysed and compared to the old NOX-based system. The comparison is based on revealed preferences of the involved vessel operators. Vessel specific data about the discounts and scores are analysed as well as the regional distribution of discounts and impacts on different vessel types. The paper shows that the Swedish Maritime Administration has succeeded in creating a system that attracts more vessel types and encompasses more environmental categories, but that the incentives to reduce NOX emissions have been reduced. Ex-post cost-benefit analyses of the earlier certificate-based systems have proven them beneficial to society. However, it is unclear how the outcome of the new system will be. The paper suggests that there are efficiency gains in harmonising the system SMA has introduced with the different systems for environmentally differentiated port fees in Sweden.

This article presents findings from an ongoing research project aiming to study the future of shipping operations with a specific focus on issues related to human roles, responsibilities and the organization of work. A focus group with representatives for the Swedish shipping cluster (n = 6) and academia (n = 2) has been conducted to explore potential strengths, weaknesses, opportunities and threats (SWOT) with the developments towards autonomous shipping. The results show an overall concern for how to realize the transition between today’s maritime traffic and a future setting where vessels may be operated from shore. Technology to automate navigational tasks and increase the degree of autonomy in shipping are developing, but more attention needs to be paid to the transition of work that may accompany the ongoing developments. Clear roles, responsibili- ties and a definition of potential operator competences need to be formulated to ensure a human-centered development for safer shipping.

Sjöfartsverket har gett VTI i uppdrag att analysera effekterna av de strukturella förändringar som gjorts i systemen för farleds- respektive lotsavgifter mellan 2017 och 2018. För att studera effekterna av förändringen i avgiftssystemet görs jämförelser mellan avgiftsuttaget 2018 med ett avgiftsuttag 2017 som räknats upp för att generera samma totala intäktsnivå som 2018. Det som simuleras är alltså ett alternativ där Sjöfartsverket hade höjt avgiftsuttaget med tidigare avgiftssystem intakt. Att jämföra utfallen på detta sätt tydliggör på vilket sätt avgiftsuttaget från olika fartygssegment och fartygsstorlekar påverkats av själva systemförändringen. När det totala avgiftsuttaget från farledsavgifter jämförs enligt beskrivningen ovan är det i segmenten tank- och bulklastfartyg som avgiftsuttaget blir lägre 2018. Detta indikerar att dessa segment gynnats av förändringen i avgiftssystemet. De segment som missgynnats är containerfartyg, roro-fartyg och torrlastfartyg. I genomsnitt har systemet 2018 gett lägre miljöincitament per fartyg än systemet 2017. Incitamentsbeloppet ökade dock 2019. Förändringen i hur lotsavgifterna tas ut ger störst effekt för segmenten ”Ro-ro-fartyg” och ”Torrlastfartyg”. För torrlastfartygen ger förändringen ett ökat avgiftsuttag på i genomsnitt cirka 1 500 kronor per lotsning och för Ro-ro-fartygen beräknas förändringen i avgiftssystemet ge lägre genomsnittlig lotsavgift per lotsning på cirka 2 600 kronor.

För att översiktligt bedöma hur känslig sjöfarten kan vara för förändringar i farleds- och lotsavgifter har kostnader för ett antal transportupplägg mellan ett antal exempelrelationer studerats. Generellt gäller att farleds- och lotsavgifterna utgör en liten del av den totala transportkostnaden i de upplägg som studerats. Enkla kostnadsjämförelser likt de som presenteras i rapporten kan i första hand sägas tydliggöra sjöfartens och järnvägens skalfördelar. För att studera konkurrensytan krävs även bedömningar av andra logistiska faktorer som lager, sändningsfrekvenser, flexibilitet etc.