Publikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 23 av 23
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bondemark, Anders
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Merkel, Axel
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Parking not included: The effect of paid residential parking on housing prices and its relationship with public transport proximity2023Ingår i: Regional Science and Urban Economics, ISSN 0166-0462, E-ISSN 1879-2308, Vol. 99, artikel-id 103877Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Under-priced street parking is widely considered to be a great urban policy failure and is partly what motivated Stockholm to expand its parking zones for both visitors and residents from 2016 onwards. In this paper we use a unique natural experiment to study the effect of priced parking on property prices in Stockholm suburbs. We find that apartment prices were negatively affected by the unexpected appeal and subsequent revocation of parking fees. This finding is interpreted to mean that the introduction of priced parking yielded benefits to apartment residents in the studied areas, which were capitalized in the price of housing. Based on our estimated results, we find that the implied benefits to residents amounted to the equivalent of approximately €2.5 per day. We investigate whether apartments were differentially impacted based on their distance to public transit but find no strong evidence to support this hypothesis. For single-family homes, no conclusions can be drawn as the standard errors are large in relation to the estimated effects.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Johansson, Magnus
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Merkel, Axel
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Vierth, Inge
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK. VTI.
    Sjötrafik i Vänern och Mälaren: transportkostnader, avgifter och transportmönster2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Sjöfartsverket analyseras hur känslig godstrafiken i Vänern och Mälaren är för avgiftsförändringar. Bakgrunden är att Sjöfartsverket 2018 introducerade ett nytt sätt att debitera farleds- och lotsavgifter samt att Sjöfartsverket, som stöd för en löpande översyn av och en eventuellt kommande revidering av avgiftssystemet, behöver en mer utförlig bild av hur trafiken i Vänern och Mälaren har utvecklats över tid och i synnerhet över perioden 2016 till 2019. I uppdraget ville Sjöfartsverket ha svar på ett antal specifika frågeställningar. I rapporten besvaras följande frågor: a) Hur stor del av den totala transportkostnaden för anlöp i Vänern och Mälaren utgörs av Sjöfartsverkets avgifter?, b) Hur ser uppdelningen ut i kostnaderna mellan farleds- och lotsavgifterna?, c) Hur har trafiken i Vänern och Mälaren förändrats mellan 2016 och 2019?, d) Mot bakgrund av de prisförändringar som gjorts under tidsperioden, har det skett överflyttning av gods från sjö till landtransporter?, e) Hur ser sammansättningen av godset som transporteras sjövägen ut, och har det förändrats under den aktuella tiden?, f) Hur ser priselasticiteten ut gällande överflyttning av olika typer av gods till andra transportslag?, g) Hur ser transportkostnadsförändringarna ut under tidsperioden för landtransporter kontra sjötransporter? Som metoder används analyser av Sjöfartsverkets avgiftsintäkter och Trafikanalys undersökning Sjötrafik, en litteraturgenomgång och kostnadsberäkningar för ett antal exempelrelationer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Kalantari, Joakim
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Merkel, Axel
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Kjellsdotter Ivert, Linea
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Wehner, Jessica
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Krzynski, Tomasz
    Sjöfartsverket.
    Anlöpsoptimering och energieffektivitet: skattning av maximal och realiserbar potential2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det finns skäl att ifrågasätta tidigare forskningslitteratur när det gäller skattningar av hur mycket anlöpsoptimering kan bidra till energieffektivisering. Specifikt, potentialen av åtgärden Virtual Arrival (VA), det vill säga ett upplägg där fartyg skulle ha möjlighet att sänka sin hastighet i samband med anlöp till hamn i syfte att minska, eller helt eliminera väntetid för ankers. I den här studien söker vi skatta den maximala tekniska potentialen av VA för den svenska trampsjöfarten. Operativa, affärsmässiga, kontraktuella eller andra omständigheter kan leda till att delar av den tekniska potentialen inte kan betraktas som realiserbar. Vi söker också att skatta den realiserbara energieffektiviseringspotentialen av VA. 

    Skattningen av den tekniska potentialen är baserad på empiriska data från 2019. För skattningen av den maximala tekniska potentialen har vi använt trafikdata från AIS-systemet, fartygsdata från IHS Markit, anlöpsdata från Sjöfartsverket och Eurostats avståndsmatris. Beräkningsmodellerna som underbygger skattningen är baserade på vedertagna modeller och de är kalibrerade med bättre underbyggda antaganden än i tidigare studier. Skattningen av den realiserbara potentialen är baserad på en Delphi-studie där experter från aktörsgrupperna redare, hamnar och skeppsmäklare har ingått. 

    Resultaten visar att tidigare skattningar överskattar potentialen av anlöpsoptimering för energieffektivisering av den svenska trampsjöfarten. Den maximala tekniska potentialen är betydligt lägre än det tidigare funnits skäl att tro. Det beror på flera faktorer som att en relativ liten andel av anlöpen (ca 15 %) har väntetid för ankers och av dessa seglar en stor andel (ca 40 %) redan så långsamt att minskad seglingshastighet inte skulle leda till en minskning av drivmedelsförbrukningen. Dessutom har modellantaganden i tidigare studier haft en tendens att mekaniskt överskatta den tekniska potentialen. Delphi-studien visar att cirka en femtedel av den maximala tekniska potentialen kan betraktas som realiserbar i en svensk kontext.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Kjellsdotter Ivert, Linea
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Merkel, Axel
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Kalantari, Joakim
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Santén, Vendela
    SSPA, Sweden.
    Svanberg, Martin
    SSPA, Sweden.
    Wieding, Sönke von
    SSPA, Sweden.
    Intressentanalys av Sveriges hamninfrastruktur2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En välutvecklad hamninfrastruktur är en förutsättning för svenskt näringsliv såväl som för ett hållbart transportsystem. Det saknas likafullt kunskap om hur dagens hamninfrastruktur tillfredsställer samhällets behov nu och i framtiden. Med detta som bakgrund kartläggs i denna förstudie olika intressenters behov och önskemål. Vidare analyseras trender och framtida transportefterfrågan i termer av hur dessa kan komma att påverka Sveriges hamnar. Mer specifikt har tjugofyra intervjuer med hamnar, varuägare, rederier, speditörer, terminaloperatörer, hamnnära myndigheter samt regioner och kommuner genomförts. Vi har också gjort en genomgång av orsaken till den starka godsutvecklingen för sjöfart i Trafikverkets prognoser över godsvolymer år 2040 genom att titta på nedbrutna utdata och se hur dessa fördelar sig på olika varugrupper och hamnar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Kjellsdotter Ivert, Linea
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Santén, Vendela
    RISE.
    Merkel, Axel
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Wide, Per
    RISE.
    Svenska hamnars roll i en cirkulär ekonomi2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För att Sverige ska kunna nå målet om att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer krävs en omställning till ett fossilfritt transportsystem såväl som till en cirkulär ekonomi. Sjöfart har potential att matcha de behov som en ökad cirkulär ekonomi ställer och är ett energieffektivt trafikslag. Syftet med rapporten är att förstå hur sjöfart kan nyttjas i ökad utsträckning för att transportera cirkulära produkter och material och hur hamnen kan skapa mervärde i utveckling av cirkulära logistiklösningar. Metoderna som använts är: litteraturstudier, workshops och fallstudier. 

    Rapporten identifierar cirkulära produkter och material med potential att lyfta sig i avfallstrappan och där det är lämpligt att nyttja sjöfart för transport i det cirkulära logistiksystemet. Det handlar om muddermassor, jordmassor, mineralavfall, träavfall, plastavfall, uttjänta däck, uttjänta textilier, sorterade och återvunna textilier, planglas, spillolja och flygaska. Hamnens roll vid hantering av cirkulära material studerades mer specifikt för massor, dissolvingmassa baserad på återvunna textilier, matrester och etanol. Det blev tydligt att hamnen kan skapa värde i form av lagring, konsolidering, lossning och lastning av containrar samt vara en logistiknod som erbjuder omlastningsmöjligheter mellan olika trafikslag. Hamnen känner till de lokala förutsättningarna för effektiva logistikupplägg och är en central kugge i nya aktörsnätverk. Rapporten redovisar även en beskrivning av två cirkulära logistiklösningar med involvering av sjöfart som utvecklats och utvärderats under projektet. Det handlar dels om en demonstration av en sjötransport med kalkstabiliserad lera, dels om framtagning av beslutsunderlag för investering av en tilltänkt sorteringsmaskin av planglas i vilket logistikupplägg från ett antal olika hamnar förslogs och miljöberäkningar genomfördes.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Merkel, Axel
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Bygger transportsektorns utsläppsmål på välgrundade antaganden om framtidens trafikarbete på väg?2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Växthusgasutsläppen från inrikes transporter exklusive flyg ska enligt Sveriges klimatmål vara 70 procent lägre år 2030 jämfört med 2010. Av dessa utsläpp står vägtransporter för mer än 90 procent. För att minska transporternas klimatavtryck krävs en kombination av åtgärder som syftar till att i) energieffektivisera fordonsparken, ii) gå över till en större del icke-fossila bränslen och iii) begränsa trafiktillväxten. I den här artikeln ligger fokus på det senare. I tidigare arbeten och utredningar som varit vägledande för Sveriges klimatambitioner på transportområdet har en minskad trafiktillväxt bedömts kunna utgöra en hörnsten i framtidsscenarier för transportsektorns klimatomställning. Frågan om huruvida den historiskt stabila tillväxttrenden i trafikarbete på svenska vägar kan brytas är svår och har inte tillräckligt adresserats. I den här artikeln görs en genomgång av de individuella åtgärdsområden som föreslagits för att minska framtidens person- och godstrafiktillväxt på väg. Syftet är att förstå hur det kan komma sig att dessa scenarier avviker så kraftigt från Trafikverkets basprognos, som med utgångspunkt i dagens beslutade politiska styrmedel förutser en fortsatt stark trafiktillväxt. Sammantaget visar genomgången att vissa av åtgärdsförslagen bygger på osannolika premisser eller överskattade effektsamband, att det är oklart huruvida de aviserade åtgärderna verkligen kan realiseras under tidsperioden som avses och att det föreligger risk för dubbelräkning av åtgärders effekter. Backcasting, det vill säga den typen av omvänt prognosarbete som ligger till grund för de studerade framtidsscenarierna, kan utgöra ett viktigt komplement till mer traditionella prognoser, särskilt när det rör sig om ett förestående trendbrott. Oaktat detta är det viktigt att göra noggranna och verklighetsbaserade bedömningar av föreslagna åtgärders sannolika effekter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Merkel, Axel
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Holmgren, Johan
    Molde University College.
    On track towards improved regional development?: Impacts of the Svealand rail line on labour earnings in the Mälaren region2020Ingår i: European Journal of Transport and Infrastructure Research, ISSN 1567-7133, E-ISSN 1567-7141, Vol. 20, nr 1, s. 17-33Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper studies the impacts on productivity following an investment in regional high-speed rail in the Mälaren region in Sweden. It uses wage earnings as a measure of productivity and proposes to capture agglomeration effects by measuring changes in effective labour force density induced by the transport improvement across municipalities in the region. This change in effective labour force density is then used as a continuous measure of treatment, in order to estimate the effect of the Svealand line introduction on labour earnings. While the transport improvement had a large impact on the connectivity and commuting patterns in affected municipalities, we find estimates of wage elasticities with respect to agglomeration that are in line with or smaller than average values from previous literature. The productivity effects, estimated over a ten-year time period, are shown to be rather modest and concentrated to the regions whose connectivity to the greater Stockholm area was directly affected. We also find that the main results do not materialize when a much shorter time period is used for analysis, indicating that a rather long adjustment time needs to occur before any effects can be seen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Merkel, Axel
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Johansson, Magnus
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Lindgren, Samuel
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Vierth, Inge
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK. Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI), Stockholm, Sweden.
    How (in)elastic is the demand for short-sea shipping?: A review of elasticities and application of different models to Swedish freight flows2021Ingår i: Transport reviews, ISSN 0144-1647, E-ISSN 1464-5327, s. 1-21Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Despite high ambitions, policies for a modal shift in Europe have largely been unsuccessful. Part of the explanation relates to the inelasticity of freight transport demand. Understanding the demand elasticity of freight transport is important to design and appraise policies for external cost reductions in the transport sector. There have been many studies focused on estimating the elasticity of demand for short-sea shipping, a mode which policy makers have often aimed to strengthen to facilitate a modal shift from road freight. The objective of this review is to build upon the available literature by presenting and comparing estimated elasticities and to demonstrate the state of evidence through the application of two methodological approaches. Our review shows that there is a surprising degree of variation in elasticity estimates, part of which can likely be explained by differing methodological approaches. Applying a deterministic cost-minimising freight transport model and a stochastic multinomial logit approach based on responses from the Swedish Cargo Flow Survey, we demonstrate the inelasticity of Swedish maritime freight flows and provide suggestions for future research and policy discussions. For future studies of maritime transport demand elasticities to arrive at reliable and policy-relevant results, we highlight the need for combined and pluralistic methodological approaches and an increased use of real-world data.

  • 9.
    Merkel, Axel
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Johansson, Magnus
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Vierth, Inge
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Lindgren, Samuel
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Björk, Lisa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK. VTI.
    Konsekvensanalyser av justerade farleds- och lotsavgifter: kunskapsunderlag till avgiftsförändringar från 20232021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sjöfartsverket belägger den kommersiella sjötrafiken i Sverige med farleds- och lotsavgifter. Intäkterna från dessa avgifter utgör över 70 procent av Sjöfartsverkets intäkter. Vart femte år genom-för Sjöfartsverket en översyn av modellen för uttag av avgifterna. Nästkommande översyn äger rum inför år 2023, då det är tänkt att en reviderad modell för farleds- och lotsavgifter ska vara på plats den 1 januari. På längre sikt planerar Sjöfartsverket ett mer helhetsomgripande omtag av avgiftsuttaget, vilket väntas kunna träda i kraft år 2028. VTI genomför i samarbete med Sjöfartsverket och Sveriges hamnar forskningsprojektet ”Avgiftsmodell 2028 – hur skapar vi en konkurrenskraftig och hållbar sjöfart?”, som syftar till att leverera kunskapsunderlag både inför en justering år 2023 och en helt ny avgiftsmodell år 2028. Denna rapport utgör en delstudie i forskningsprojektet. 

    Syftet med rapporten består av två delar. För det första är syftet att ta fram och redogöra för kunskap avseende de effekter som farleds- och lotsavgifter har på den avgiftspliktiga sjöfartens trafikering i svenska hamnar. För det andra är syftet med rapporten att beskriva de effekter som kan förväntas följa av möjliga justeringar i avgiftssystemet. I rapporten genomförs därför en rad konsekvensanalyser av hypotetiska justeringar av avgiftsmodellen. Syftet med dessa analyser är att beskriva de effekter som kan förväntas följa av olika justeringsförslag. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Merkel, Axel
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Kalantari, Joakim
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Mubder, Abdalla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Port call optimization and CO2-emissions savings: Estimating feasible potential in tramp shipping2022Ingår i: Maritime Transport Research, ISSN 2666-822X, Vol. 3, artikel-id 100054Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The promise of Port Call Optimization (PCO) measures such as Virtual Arrival (VA) for increased fuel efficiency in shipping is emphasized in the literature and professional ranks alike. Despite their envisioned benefits and feasibility, the implementation of such measures has largely remained lacking. Recent studies indicate that the potential of VA on fuel efficiency might be overestimated. In this paper we propose a new approach to estimate the fuel efficiency potential of VA based on traffic data from the Swedish tramp shipping sector. Our results indicate that the feasible fuel efficiency potential of VA is significantly smaller than what has previously been reported with no discernible benefit to large cohorts of voyages. We conclude that further empirical analyses are required for increased accuracy of the estimation of the potential of PCO for increased fuel efficiency in shipping and that more measured approaches in implementation and evaluation of PCO are called for.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Merkel, Axel
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Lindgren, Samuel
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Effects of fairway dues on the deployment and utilization of vessels: lessons from a regression discontinuity design2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The objective of this paper is to provide empirical insights into how shipowners’ fleet deployment decisions are affected by changes in vessel-specific voyage costs. Voyage cost components which are fixed with respect to sailed distance, e.g., port charges or other infrastructure fees, may significantly influence the competitiveness of a maritime transport service, for instance if the level of such costs necessitate a very high degree of capacity utilization. We investigate empirically the effect of charges on the deployment and utilization of vessels in short-sea shipping by using the most recent reform of the Swedish fairway dues system as a natural experiment. Exploiting a stepwise differentiation of fees with respect to size, we utilize a regression discontinuity approach to elicit plausibly causal effects of increased fees on the deployment and utilization of vessels. The results show that increased voyage costs in the form of raised charges lead to affected vessels being deployed on fewer calls but with a slightly higher degree of capacity utilization. Heterogeneity analyses reveal estimates for port calls are larger for small shipowners and for vessels in high-frequency traffic. Overall, the results of the study highlight that charges levied on ships affect the supply structure of short-sea shipping by inducing shipowners to mitigate increased costs through adjusted deployment strategies.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Merkel, Axel
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Lindgren, Samuel
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Effects of fairway dues on the deployment and utilization of vessels: Lessons from a regression discontinuity design2022Ingår i: Transport Policy, ISSN 0967-070X, E-ISSN 1879-310X, Vol. 126, s. 204-214Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The objective of this paper is to provide empirical insights into how shipowners’ fleet deployment decisions are affected by changes in vessel-specific voyage costs. Voyage cost components which are fixed with respect to sailed distance, e.g., port charges or other infrastructure fees, may significantly influence the competitiveness of a maritime transport service, for instance if the level of such costs necessitate a very high degree of capacity utilization. We investigate empirically the effect of charges on the deployment and utilization of vessels in short-sea shipping by using the most recent reform of the Swedish fairway dues system as a natural experiment. Exploiting a stepwise differentiation of fees with respect to size, we utilize a regression discontinuity approach to elicit plausibly causal effects of increased fees on the deployment and utilization of vessels. The results show that increased voyage costs in the form of raised charges lead to affected vessels being deployed on fewer calls but with a slightly higher degree of capacity utilization. Heterogeneity analyses reveal estimates for port calls are larger for small shipowners and for vessels in high-frequency traffic. Overall, the results of the study highlight that charges levied on ships affect the supply structure of short-sea shipping by inducing shipowners to mitigate increased costs through adjusted deployment strategies.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Merkel, Axel
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Munin, Ziaul Haque
    University of South-Eastern Norway, Norway.
    Regulation and Finance in the Norwegian Port Sector2022Ingår i: Regulation and Finance in the Port Industry: Lessons from Worldwide Experiences / [ed] Claudio Ferrari, Hercules Haralambides, Sergio Prete, Alessio Tei, Palgrave Macmillan, 2022, s. 283-298Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Despite being located in the periphery of major trade lanes, Norway houses a large shipping sector with a highly international profile. Norway’s regulatory framework for port governance and development conforms mostly to a style of governance with high degrees of autonomy and financial self-sufficiency seen in other northern European countries. However, there are also clear instances of public intervention aimed to minimize the external costs of transport, such as a significant support scheme for investments in shore power. Identified challenges for the Norwegian port system going forward include the issue of how to take advantage of economies of scale while serving a relatively small and regionally dispersed economy and attracting private participation in port operations, where such participation can be deemed beneficial.

  • 14.
    Merkel, Axel
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Nyberg, Erik
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Ek, Karin
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Sjöstrand, Henrik
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Economics of shore power for non-liner shipping: socioeconomic appraisal under different access pricing2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The provision of shore power to ships at berth is recognized as an effective measure to reduce the external costs of maritime transport. However, the deployment and uptake of shore power technology is subject to barriers, part of which have to do with insufficient economic incentives for providers and users. Regulatory proposals in the EU have targeted liner shipping segments to be covered by a shore power mandate. There is much less discussion and research focused on other segments of shipping, though these represent a significant share of at-berth emissions. This study uses maritime traffic data and a relatively simple modelling framework to analyse whether public investments in shore power deployment, coupled with added incentives to shipowners, could be socio-economically beneficial. The analysis is focused on maritime traffic in the Swedish port network, but the main findings can likely be generalized beyond this context. We find that investing in (or mandating) the provision of shore power in ports can be socio-economically beneficial also when aimed at segments typically classified as non-liner (or “tramp”). The results do not however indicate that network-wide deployment of shore power is justifiable, but rather that care must be taken to determine the cost-efficient size of the network as well as to design the network of shore power deployment in ports so as to reap benefits of network effects. We also find that the pricing of shore power access has a major impact on expected uptake and consequently on whether or not shore power investments yield benefits in proportion to costs. Crucially, we find that unregulated profit-maximizing pricing by ports leads to significant welfare losses by suppressing take-up among shipowners.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Merkel, Axel
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Nyberg, Erik
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Ek, Karin
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Sjöstrand, Henrik
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Economics of shore power under different access pricing2023Ingår i: Research in Transportation Economics, ISSN 0739-8859, E-ISSN 1875-7979, Vol. 101, artikel-id 101330Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Providing shore power to ships at berth is recognized as an effective measure to reduce external costs of maritime transport. However, shore power technology is subject to barriers, part of which relate to insufficient incentives for providers and users. Regulatory proposals in the EU have targeted liner shipping segments to be covered by a shore power mandate. There is much less research focused on non-liner segments of shipping, though these represent a significant share of at-berth emissions. This study uses a relatively simple modelling framework to analyze whether public investments in shore power deployment could be socio-economically beneficial. We find that investing in the provision of shore power in ports can be socio-economically beneficial also when aimed at bulk carriers, tankers and general cargo ships. We also find that the pricing of access affects expected uptake and consequently whether or not shore power investments yield benefits in proportion to costs.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Merkel, Axel
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Vierth, Inge
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Granskning av förslag till modell för farledsavgifter2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sjöfartsverket har gett VTI i uppdrag att granska ett förslag till ny modell för uttag av farledsavgifter, ett förslag som Sjöfartsverket tagit fram och som ska gälla från den 1 januari 2023. Förslaget förutsätts vara intäktsneutralt, det vill säga att tarifferna i det nya förslaget ska generera lika stora intäkter som de totala intäkterna ur det nuvarande systemet. I uppdraget ingår inte att studera några effekter av förändrade lotsavgifter. Uppdraget består av två delmål: 

    1) VTI ska genomföra en oberoende konsekvensanalys av förslaget till reviderade farledsavgifter. Mot bakgrund av resultaten i Merkel m.fl. (2021) ska de samlade förändringar som Sjöfartsverket föreslår testas, med betoning på Sjöfartsverkets intäktsmassa och farledsavgifternas fördelning mellan handelssjöfartens olika segment. 

    2) VTI ska analysera förslaget ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Mot bakgrund av de studier som VTI genomfört rörande effekter av avgiftsförändringar på sjöfartens trafikering i svenska hamnar ska eventuella effekter på anlöp (trafikeringseffekter) och trafikslagsval för godstransporter (överflyttningseffekter) redovisas. Därtill ska VTI analysera vilka övriga fördelningseffekter som väntas orsakas av förslaget, inklusive effekter på inlandshamnar och olika näringsgrenar. 

    Tillvägagångssättet för konsekvensanalysen beskriven i delmål 1 bygger vidare på det arbete med konsekvensanalyser som tidigare gjorts av VTI, där en beräkningsmodell konstruerats för att följa upp förväntade effekter av avgiftsförändringar. Tillvägagångssättet för att analysera effekter på trafikering, eventuella överflyttningseffekter och fördelningseffekter i delmål 2 är att sammanställa relevanta resultat från tidigare studier och tillämpa dessa på Sjöfartsverkets förslag till reviderad avgiftsmodell.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Merkel, Axel
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Vierth, Inge
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Johansson, Magnus
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Gonzales-Aregall, Marta
    University of Gothenburg.
    Christodoulou, Anastasia
    University of Gothenburg.
    Cullinane, Kevin
    University of Gothenburg.
    Size, specialization and flexibility: the role of ports in a sustainable transport system2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In moving towards a sustainable transport system, the Swedish government has stated that policy actions related to electrification and increasing the share of renewable fuels must be complemented with a modal shift of freight transport from road to rail and sea. The question addressed in this report is whether policies aimed specifically at improving the attractiveness of small ports in Sweden can contribute to an increased use of maritime transport by enabling more competitive services. Small ports are typically considered to be at a disadvantage due to not being able to achieve economies of scale and their lack of connectivity to large trade routes. There are significant economies of scale in port operations but increasing the competitiveness of small and peripheral ports may be key to achieving a modal shift. This study sets out to investigate broadly what would be required for maritime transport services utilizing small ports to be competitive vis-à-vis competing land-based services.

    Swedish small ports are at a structural disadvantage in several respects. For several small ports, users face higher costs of pilotage due to long and time-consuming navigational approaches. The current structure of fairway dues is not set up to incentivize maritime services consolidating/de-consolidating cargo at several small ports. The sum of port-related costs is high in general, which incentivizes a reduction in the number of port calls and favours a rationalization of avoidable visits at small ports.

    In order to investigate the potential for small ports to contribute to a modal shift, we simulate the effect of four policy scenarios aimed to improve the competitiveness of maritime freight transport as a modal alternative or to improve the competitiveness of small ports specifically. These scenarios are 1) reducing maritime transport costs, 2) increasing road transport costs, 3) reducing the costs of cargo handling at small Swedish ports and 4) reducing cargo handling times at small Swedish ports.

    The results show that all simulated scenarios would lead to an increase in the modal share of maritime freight transport. However, the effect of the policies that either reduce maritime transport costs overall or increase road transport costs have a greater effect on the modal split than the policies aimed specifically at small ports. The interesting finding is made that most of the increased maritime tonnage that would follow as a result of more competitive maritime freight services would be absorbed by small ports in the system. The study shows that in order to enact a successful modal shift strategy, small and peripheral ports need be considered as part of the solution. If extending the sea legs of intermodal freight trips is an objective, it is crucial to maintain a geographically diverse and highly functioning port system in order to serve the needs of shippers and cargo owners. We highlight the need for future research to more comprehensively assess how underutilized potential in the entire port system can be used to promote competitive short-sea services as a modal alternative to road.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Merkel, Axel
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Vierth, Inge
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Jändel, Simon
    KTH - student.
    Kvarnefalk, Albin
    KTH - student.
    Kartläggning av hamnarnas avgifter: framtagen inom projektet ”Avgiftsmodell 2028”2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna PM är att kartlägga huruvida och på vilket sätt allmänna hamnar i Sverige miljödifferentierar sina avgifter. Detta görs för att bättre förstå dagens situation samt att undersöka vilken eller vilka delar av avgiften som är differentierad och vilken innebörd detta kan ha för redare som uppfyller respektive inte uppfyller ställda krav på fartygs miljöprestanda. 

    Kartläggningen visar att majoriteten av de allmänna hamnarna i Sverige tillämpar någon form av miljödifferentiering i bestämmandet av avgifter och taxor för anlöpande trafik. Miljödifferentieringen hamnarna emellan är dock inte samordnad. Som bas för miljödifferentieringen används en rad olika index och kriterier kopplade till fartygs miljöprestanda. Även rabattnivåerna som kan erhållas skiljer sig åt, även om många hamnar har valt att ha liknande nivåer. På grund av den bristande samordningen är det svårt att jämföra de olika hamnarna med varandra. 

    Genomgången visar att drygt hälften av de allmänna hamnar som tillämpar miljödifferentierade avgifter använder sig av indexen Clean Shipping Index (CSI) eller Environmental Ship Index (ESI). Andra förekommande varianter är att hamnar utgår från äldre certifikatsystem för kväveoxid- och svaveloxidreduktion. Vissa hamnar ger rabatt om fartygen använder LNG för framdrift och/eller tillhandahåller miljödifferentierade fartygsavgifter och gör det billigare för redare om de kopplar upp fartyg till landansluten el. Det förekommer även investeringsstöd som åtgärd för att ge incitament för fartygen att ställa om, förutsatt att fartyget fortsätter att trafikera hamnen. 

    Sammanfattningsvis pekar kartläggningen på att viss likriktning råder i hur avgifter miljödifferentieras, framför allt i de stora allmänna hamnarna. Det råder dock fortfarande en brist på koordinering, vilket visas av att många av de hamnar som tillämpar miljödifferentiering gör detta med olika baser för beräkning av rabatter. Dessutom tillämpar långt ifrån alla hamnar ett system som är kompatibelt med rabattsystemet för de statliga farledsavgifterna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Sjöstrand, Henrik
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Merkel, Axel
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Vierth, Inge
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK. VTI.
    Hållbar inlandssjöfart i Sverige: offentlig upphandling som effektivt styrmedel?2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med rapporten är att utgöra ett kunskapsunderlag för att bättre förstå förutsättningarna för att bedriva inlandssjöfart i Sverige, samt att bidra till kunskap om hur offentliga upphandlingar kan utformas för att bättre ta hänsyn till inlandssjöfartens transportmöjligheter. Syftet är också att analysera nyttor och kostnader som kan uppstå i fall där lösningar för inlandssjöfart upphandlas i stället för vägtransporter. 

    Inlandssjöfarten utgör en mycket liten del av det totala godstransportarbetet i Sverige jämfört med i många andra europeiska länder. Detta kan, enligt den litteratur vi refererar till, förklaras av att Sverige, till skillnad från övriga Europa, inte medger några särskilda lättnader när det kommer till avgifter, bemanning, behörigheter eller krav på lots. Samtidigt tyder tidigare analyser på att potentialen för inlandssjöfart i Sverige generellt sett är liten, och nyttan med riktade lättnader och stödåtgärder kan därför ifrågasättas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Sjöstrand, Henrik
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Merkel, Axel
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Vierth, Inge
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK. VTI.
    Inlandssjöfart – offentlig upphandling och regelverk i Sverige och Europa: delrapport i projektet Hållbar inlandssjöfart – offentlig upphandling som katalysator2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta är en delrapport i Projektet Hållbar inlandssjöfart – offentlig upphandling som katalysator. En utgångspunkt för projektet är regeringens nationella godstransportstrategi där det framgår att en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart ska främjas. Syftet med delrapporten är att utgöra ett kunskapsunderlag för att bättre förstå förutsättningarna för att bedriva inlandssjöfart i Sverige. Vi beskriver hur arbetet med inlandssjöfarten organiseras i Sverige och vilken roll offentlig upphandling och regelverk spelar för inlandssjöfartens konkurrenssituation. Praktiska erfarenheter vid offentliga upphandlingar i Stockholmsområdet med koppling till inlandssjöfart redovisas också. Jämförelser görs med Nederländerna, Tyskland, Belgien och Frankrike, länder med en betydligt högre andel inlandssjöfart av det totala transportarbetet jämfört med Sverige. I den huvudrapport som kommer publiceras under våren 2021 studeras även samhällsekonomiska effekter av att använda inre vattenvägar istället för vägar vid godstransporter i olika relevanta transportscenarier. Huvudrapporten kommer också innehålla förslag på riktlinjer för hur offentlig upphandling kan ta hänsyn till inlandssjöfarten som ett transportalternativ.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Vierth, Inge
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Johansson, Magnus
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Merkel, Axel
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Lindgren, Samuel
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Karlsson, Rune
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Sjöstrand, Henrik
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK. VTI.
    Konkurrensyta land - sjö: vilken potential finns för överflyttning till sjöfart?2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Konkurrensytan mellan sjöfart och de landbaserade trafikslagen för godstransporter undersöks med hjälp av olika metoder. Tidigare elasticitetsberäkningar gjorda med den nationella svenska godstransportmodellen Samgods uppdateras. Elasticitetsberäkningarna gjorda med den senaste modellversionen indikerar något lägre egenpriselasticiteter för sjöfartens efterfrågan jämfört med egenpriselasticiteten som beräknades tidigare.

    Som komplement görs parametriska skattningar av sjötransportefterfrågans egenpris- och korspriselasticitet med data från Varuflödesundersökningen (VFU) 2016. Elasticitetsskattningarna baserade på VFU-data ger upphov till något högre egenpriselasticiteter. En systematisk översikt av studier som behandlar godstransporters elasticitet för egenpris, korspris och tid visar att projektets modellberäknade elasticiteter får betraktas som låga i en internationell kontext.

    Undersökningen om vilken överflyttningspotential som finns handlar i första hand om att analysera i vilken mån det går att flytta godstransportarbete från väg till sjö. En dekomponering av godstransportarbetets utveckling och fördelning över trafikslagen på varugruppsnivå visar att sjöfarten under perioden 2011 till 2016 förlorade marknadsandelar i konkurrens med framförallt lastbilstrafiken.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Vierth, Inge
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Lind, Joar
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Merkel, Axel
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    From, Emma
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Ek, Karin
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Effekter av Fit for 55 på sjötransporter: kostnader för svensk godstrafik2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    EU:s färdplan ”Fit for 55” innehåller fyra delar som påverkar sjötransporter 1) utvidgningen av utsläppshandelssystemet (EU ETS) till sjöfarten, 2) det förändrade energiskattedirektivet (ETD) som innebär ett slut på skattefrihet för sjöfartsbränsle, 3) ”FuelEU Maritime” som innebär en växthusgasintensitetsstandard för sjöfartsbränsle och 4) krav om tillhandahållande av infrastruktur för bunkring av alternativa bränslen och el. Effekterna av 1) och 2) på kostnader för svenska godstransporter uppskattas, utgående från huvudscenariot (EU-kommissionens förslag) och tre scenarier med alternativa utformningar av EU ETS och ETD. Scenarierna utgår ifrån ett statiskt tidsperspektiv. De sannolika effekterna av 3) och 4) redovisas utifrån befintliga konsekvensanalyser. 

    EU-kommissionens förslag att inkludera fartyg med en bruttodräktighet på minst 5 000 i EU ETS beräknas täcka enbart 78 procent av koldioxidutsläppen. Problemet ökar om aktörer får incitament att i högre grad använda sig av fartyg med en bruttodräktighet under 5 000. En rekommendation är därför, åtminstone på sikt, att även fartyg med mindre bruttodräktighet bör inkluderas i EU ETS. De beräknade bränslekostnadsökningarna till följd av EU ETS varierar mellan fartygssegmenten (11–42 procent inom det Europeiska Samarbetsområdet EES). Bränslekostnadsökningarna är lägre för ETD (sex procent i alla fartygssegment). De samlade bränslekostnadsökningarna till följd av EU ETS och ETD beräknas ligga i intervallet 17–48 procent för trafikering inom EES och 5–21 procent till/från EES. 

    Modelleringar med den svenska nationella godstransportmodellen Samgods indikerar att de beräknade bränslekostnadsökningarna för sjötransporter enbart leder till små överflyttningar till de landbaserade trafikslagen. Det visas att EU ETS-tröskelvärden på minst 5 000 respektive minst 400 bruttodräktighet leder till olika anpassningar när det gäller val av fartyg. De högre bränslekostnaderna för sjötransporter beräknas inte påverka företagens samlade logistikkostnader i stor utsträckning eftersom bränslekostnadsökningarna är små relativt andra kostnadskomponenter och att anpassningar till högre kostnader leder till att kostnadseffekten dämpas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Vierth, Inge
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Merkel, Axel
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Internalization of external and infrastructure costs related to maritime transport in Sweden2020Ingår i: Research in Transportation Business and Management (RTBM), ISSN 2210-5395, E-ISSN 2210-5409, artikel-id 100580Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The use of maritime transport is associated with external costs such as those related to greenhouse gas emissions and air pollution. If corrective taxes, fees or regulations are levied on the production of maritime transport services, these costs become internal and decision-makers will take into account the full social cost of transport. Shipping is subject to less incentive-based regulation than e.g. road transport, but Sweden represents a relatively unique regulatory case with its national system of fairway dues, which are differentiated according the environmental performance of ships. The central question posed in this paper is whether Sweden's internalizing national transport policy measures are in proportion to the societal costs generated by maritime traffic in Swedish waters. Using a dataset comprising all vessel movements in Swedish territorial waters during a year, we estimate the marginal external and infrastructure costs of maritime traffic and find that, depending on the set of unit values applied, the degree of internalization ranges between around 53% and 90%. We also evaluate the effects of a recent re-appraisal of CO2 in the Swedish official guidelines for cost benefit analysis and show that under the new recommendation the degree of internalization is significantly lower: 23–28%. Because the degree of internalization varies significantly between different shipping segments, a uniform increase of the charges currently in place is not recommended. Instead, we highlight that other, more appropriate instruments for internalization may be needed. © 2020 The Authors

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 23 av 23
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf