Målsättningen i detta projekt har varit att utveckla tillståndsförändringsmodeller för initiering av belastningsbetingade sprickor i och omedelbart utanför hjulspåren samt modeller som beskriver med vilken hastighet dessa sprickor därefter propagerar. De modeller som tagits fram i projektet är avsedda att användas i så kallade PM-system (Pavement Management) eller system för under- hållsplanering på ren svenska. Informationen om hur våra vägar är uppbyggda, vilka material som använts, materialens egenskaper etc är mycket knapphändig och kan därför inte utgöra indata i modeller av detta slag. All data som utgör underlag för modellutvecklingen har hämtats från det svenska nationella LTPP-projektet (Long Term Pavement Performance) som VTI har drivit på uppdrag av Vägverket under många år. Det är helt avgörande att modeller av detta slag utvecklas med hjälp av högkvalitativa och representativa data. Sveriges medverkan i PARIS-projektet (Performance Analysis of Road Infrastructure, European Commission 1998) har visat att data från det svenska LTPP-projektet håller hög kvalitet.

Indata till de sprickinitieringsmodeller som har utvecklats i projektet är antingen Surface Curvature Index 300 (SCI300) eller töjningen i underkant av asfaltlagren (STRAIN) samt antalet ekvivalenta standardaxlar (N100) per år. SCI300 respektive STRAIN beräknas utifrån fallvikts- data.

Indata till de sprickpropageringsmodeller som utvecklats är antingen antalet ackumulerade ekvivalenta standardaxlar (N100) eller ackumulerat antal år sedan senaste beläggningsåtgärd vid besiktningstillfället samt sprickindex vid aktuellt besiktningstillfälle.