Syftet med föreliggande studie var att studera effekten av körhastighet på auditiv reaktionstid under långkörning med bil. Försöket gjordes på motorväg med hastighetsbegränsning 110 km/h. Körsträckan var ca 20 mil. Jämförelse gjordes mellan tre hastighetsnivåer, 70 km/h, 90 km/h samt 110 km/h. Det visade sig att reaktionstiden var något längre vid 70 km/h än vid 110 km/h.

Upplevelsemått studerades även. Tre faktorer ingick; dels två faktorer angående sinnesstämning (energi samt stress), dels en vakenhetsfaktor. Det framkom att man angav ett lägre värde för energifaktorn (dvs upplevde sig som mindre "energisk"') mot slutet av bilkörningen när man körde med 70 km/h jämfört med 110 km/h. Ingen liknande effekt kunde påvisas för övriga två faktorer. Vid rangordning mellan de tre hastighetsnivåerna framgick att man upplevt sig som sömnigare/ tröttare vid den lägsta hastigheten jämfört med den högsta. Inga eftereffekter kunde påvisas för de tre upplevelsemåtten.

The aim of the study was to analyse the effects of driving speed on subsidiary auditory reaction time performance in long-term car driving on a motorway with a speed limit of 110 km/h. Driving distance was about 200 km. Comparisons were made between 70 km/h, 90 km/h and 110 km/h. It was found that reaction time performance was slightly inferior at the lowest speed compared to the highest speed.

Effects on mood and alertness were also studied. It was found that the drivers rated themselves as less "energetic" towards the end of the journey when driving at the slowest speed compared to the fastest speed. No similar effects were demonstrated for the other two factors studied (stress, alertness). When asked to rank the different speed conditions with respect to experienced sleepiness/ tiredness, it was found that the drivers ranked the slowest speed as more sleepiness/tiredness-provoking compared to the fastest speed. No after-effects were demonstrated for the three factors studied.