I syfte att undersöka om så kallade FIVÖ-system (Förstärkt Information Vid Övergångsställen) i viss mån kan ersätta traditionella fysiska farthinder har försök gjorts på en huvudgata i närheten av en skola i Arlöv. Två olika aktiveringsmetoder har ingått, tryckknapp och automatisk detektering. Metoden för att utvärdera försöken har inkluderat trafikmätningar (fem tillfällen), beteendestudier på plats (fem tillfällen) samt enkäter med elever och bussförare som passerar platsen (tre tillfällen). Analysen visar att motorfordonens hastigheter minskar och att deras väjning gentemot fotgängare ökar med båda typer av anläggning. Eleverna upplevde dock endast att motorfordonen stannade oftare när anläggningen med tryckknapp var i drift. Bussförarna upplevde att de oftare stannade för gående oavsett vilken FIVÖ-anläggning som var på plats, men hur lätt de kunde upptäcka oskyddade trafikanter eller hur ofta de stannade för cyklister var olika för olika typ av anläggning och ljusförhållanden. Slutsatserna av studien är att den faktiska trafiksäkerheten, mätt i hastigheter och andel väjande fordon vid passagen, ökar med båda typerna av installerade anläggningar, trots att eleverna upplever en försämrad situation vid passagen. Anläggningen med detektor ger något bättre resultat än anläggningen med tryckknapp eftersom automatiken ökar andelen passager med aktiverad blinkande skylt. Denna anläggning ger likvärdiga resultat på såväl kort som lång sikt. Resultaten för anläggningen med tryckknapp är däremot alltför spretiga för att någon slutsats om effekten ur olika tidsperspektiv ska kunna dras.