Det finns mycket starka motiv för att vidta de effektivaste åtgärderna som leder till att fossila drivmedel fasas ut från transportsystemet; i första hand givetvis de accelererande klimatförändringarna, men även för att minska den stora sårbarhet transportförsörjningens oljeberoende medför. Trots detta har det politiska systemet hittills tvekat inför beslut om de styrmedel som har störst potential att reducera fossilbränsleanvändningen. Transportsektorns oljeanvändning och klimatpåverkan är större nu jämfört med för fem år sedan. Jag beskriver översiktligt hur dessa styrmedel har hanterats i Sverige de senaste 20 åren.