Detta notat redovisar en förstudie av vägmarkeringars funktion i de fem nordiska länderna. Funktionskontrollen har inneburit mätning av vägmarkeringarnas retroreflexion, dvs. synbarhet i fordonsbelysning, på slumpmässigt valda vägsträckor. Resultaten har givit möjlighet till jämförelser av vägmarkeringskvalitén såväl inom som mellan länderna. Resultaten visar en variation i vägmarkeringarnas retroreflexion, både inom och mellan länderna. Således har man en stark tendens till att vägmarkeringarna i respektive lands huvudstadsområde är sämre än de är på landsbygden. Vid en jämförelse mellan länderna finns en stark indikation på att vägmarkeringarna i Finland, Sverige och Island har högre retroreflexion än de i Danmark och Norge. Emellertid finns inga stora skillnader i synbarhet, eftersom vägmarkeringsytan på många vägar är större i de sistnämnda länderna (t.ex. används heldragna kantlinjer i stor utsträckning). Resultaten är osäkra eftersom datamaterialet i denna pilotstudie är relativt begränsat. Emellertid har ett viktigt syfte varit att testa metoder och rutiner, vilket har uppnåtts. Speciellt har man fått en uppfattning om variansen i datamaterialet, vilket kan ligga till underlag för eventuellt kommande studiers omfattning.