Tillkomsten, och den mer eller mindre generella tillgängligheten, av höghastighetsprofilometrar har givit dramatiskt ökade möjligheter att närmare analysera ofullkomligheter hos vägprofiler och -ytor och dessas konsekvenser för trafikanten. Matematiska representationer av longitudinella vägprofiler kan sålunda användas som insignaler till matematiska fordonsmodeller avsedda för studier i tidsplanet av fordons köregenskaper, av vibrationsmiljön inuti fordonet eller för styrning av fordonssimulatorer.

Med tillgång till den longitudinella vägprofilen kan dess amplitud/våglängdsinnehåll beräknas och representeras t.ex. i form av profilens Power Spectral Density (PSD), effektspektrum på svenska, som under antagandet av lineära egenskaper hos fordon användas som insignal vid matematiska simuleringar i frekvensplanet syftande till att t.ex. beräkna påkänningar i olika fordonskomponenter eller undersöka vibrationsmiljön inuti fordon

Det vanligaste motivet för insamling av vägprofildata torde dock vara att skapa underlag för den analys av vägarnas jämnhet som ett rationellt vägunderhåll erfordrar. För att möjliggöra en sådan analys måste dock de enorma datamängder som den moderna insamlingstekniken medger reduceras till hanterbara dimensioner. Detta sker normalt genom fortlöpande lagring av någon form av jämnhetsmedelvärde som beräknas och över någon vald väglängd. Det jämnhetsvärde som används i Sverige är IRI (International Roughness Index). Detta mätetal ansågs vara någorlunda väl represenativt för komfortupplevelsen i en personbil men lämnar i övrigt föga utrymme för analyser av andra för trafikanten påverkande vägyteberoende effekter. Sådana analyser erfordrar en mera ingående kännedom om i profilen förekommande våglängder och tillhörande amplituder. Föreliggande rapport redovisar de alternativa sådana beskrivningar som påträffats vid en litteratursökning inom området.