To meet international and national climate goals and reduce carbon dioxide (CO₂) generated from logistics, the use of fossil-free fuels in freight transport is necessary. While research concerning the technical implementation of fossil-free fuels has made progress, research pertaining to the impact fossil-free fuel use will have of logistics stakeholders has not been researched at length. Logistics stakeholders are organizations that provide, complete or purchase logistics services. This doctoral thesis explores how the use of biomethane as a fossil-free fuel in road freight affects logistics stakeholders and their relationships with each other. While electrification presently dominates green logistics research, biomethane remains underrepresented despite its range, similarities to diesel, local production and encouragement to a more circular economy. The purpose of the doctoral kappa is to increase understanding of how using biomethane in road freight affects logistics stakeholders and their relationships.

To fulfill the purpose, three research questions were posed. The first, What roles do logistics stakeholders take when utilizing biomethane in road freight?, resulted in findings revealing that logistics stakeholders assumed dynamic roles based upon activity and influence. Activity pertains to the operations undertaken by logistics stakeholders in completing the road freight transport, such as coordination or driving of vehicles. Influence pertains to logistics stakeholders’ ability to either directly or indirectly impact the operations of another logistics stakeholder.

The second research question, Which drivers and barriers do logistics stakeholders experience when utilizing biomethane in road freight?, resulted in the identification of drivers and barriers experienced by the logistics stakeholders within the dimensions of technology, customer, organizational culture, costs, society and policy. Organizational culture was revealed to be experienced as the most telling driver for the use of biomethane in road freight. An involved and encouraging management eased the transition to biomethane. The cost dimension, however, proved to not be a large barrier for logistics stakeholders as expected from green logistics literature.

The last research question, How do logistics stakeholders engage with one another when biomethane is utilized in road freight?, resulted in identification of engagement approaches to understand interactions amongst logistics stakeholders when using biomethane in road freight. A logistics stakeholder’s engagement was determined by their role and experiences of drivers and barriers. The identified engagement approaches included collaboration, consultation, dissemination, assess and submit. For example, Haulier took submit as an engagement approach on the use of biomethane in road freight building off its role and experience of drivers and barriers. This kappa expands the use of stakeholder engagement by realizing a connection between engagement approach and expected response.

Empirical data were collected through a systematic literature review, two case studies, interview studies, and document analysis within the Swedish context, focusing on logistics stakeholders’ use of biomethane in road freight.

För att nå internationella och nationella klimatmål och minska det koldioxidutsläpp (CO₂) som genereras av logistik, är användningen av fossilfria bränslen inom godstransporter nödvändig. Även om forskning kring den tekniska implementeringen av fossilfria bränslen har gjort framsteg, har forskningen kring vilka påverkan användningen av fossilfria bränslen har på logistikaktörer ännu inte studerats i samma omfattning. Logistikaktörer är organisationer som koordinerar, utför eller köper logistiktjänster. Denna doktorsavhandling utforskar hur användningen av biogas som fossilfritt bränsle i vägtransporter påverkar logistikaktörer och deras relationer med varandra. Trots att elektrifiering för närvarande dominerar forskningen om grön logistik, är biogas fortfarande underrepresenterat trots dess räckvidd, likheter med diesel, lokala produktion och främjande av en mer cirkulär ekonomi. Syftet med denna kappatext är att öka förståelsen för hur användningen av biogas i vägtransporter påverkar logistikaktörer och deras relationer.

För att uppnå syftet formulerades tre forskningsfrågor. Den första, Vilka roller tar logistikaktörer när de använder biogas i vägtransporter?, resulterade i fynd som visar att logistikaktörer antar dynamiska roller baserat på aktivitet och inflytande. Aktivitet avser de operationer som utförs av logistikaktörer i genomförandet av vägtransporter, såsom koordinering eller framförande av fordon. Inflytande avser logistikaktörernas förmåga att direkt eller indirekt påverka en annan logistikaktörs operationer.

Den andra forskningsfrågan, Vilka drivkrafter och hinder upplever logistikaktörer när de använder biogas i vägtransporter?, ledde till identifiering av drivkrafter och hinder som logistikaktörer upplever inom dimensionerna teknik, kund, organisationskultur, kostnader, samhälle och policy. Organisationskultur visade sig vara den mest avgörande drivkraften för användning av biogas i vägtransport. Ett engagerat och uppmuntrande ledarskap underlättade övergången till biogas. Kostnadsdimensionen visade sig däremot inte utgöra ett så stort hinder för logistikaktörer som förväntat utifrån litteraturen om grön logistik.

Den tredje forskningsfrågan, Hur engagerar sig logistikaktörer med varandra när biogas används i vägtransporter?, resulterade i identifiering av engagement approach för att förstå interaktionerna mellan logistikaktörer vid användning av biogas i vägtransport. En logistikaktörs engagemang bestämdes av dess roll och upplevelser av drivkrafter och hinder. De identifierade engagement approach inkluderade collaboration, consultation, dissemination, assess och submit. Till exempel använde åkeri submit som engagemangsmetod för användningen av biogas i vägtransporter, baserat på deras roll och erfarenheter av drivkrafter och hinder. Denna kappa utvecklar förståelsen för stakeholder engagement genom att skapa en koppling mellan engagemangsmetod och förväntad respons.

Empiriska data samlades in genom en systematisk litteraturöversikt, två fallstudier, intervjustudier och dokumentanalys i svensk kontext, med fokus på logistikaktörers användning av biometan i vägtransporter.