I översiktsplanen för Göteborgs stad anges tre strategier för att nå målet om en hållbar stad - att planera för en nära, sammanhållen och robust stad. Det innebär bl.a. att service och handel i så stor utsträckning som möjligt ska planeras i närhet till bostäder och arbetsplatser. Tillgången till handel och service är ojämn i staden och skillnaderna behöver minska för att nå översiktsplanens målsättningar. För att visa var ny bebyggelse och service kan planeras så att det stödjer utvecklingen av fungerande servicenoder, har en analys gjorts där Göteborgs tillgänglighetsmått använts. Tillgänglighetsmåtten beskriver ett områdes tillgänglighet till målpunkter, såsom arbetsplatser, service, fritidsaktiviteter m.m., med hållbara färdmedel. Tillgänglighetsmåttens utformning tar avstamp i forskning som är gjord inom området och dess definitioner och avgränsningar är kopplade till stadens styrande dokument. Tillgänglighetsverktyget utvecklades då det fanns ett behov av att förstå vilka tillgänglighetsförutsättningarna är i olika delar av staden med olika färdsätt. Tillgänglighetsmåtten presenteras i ett kartbaserat verktyg som färdigställdes 2022.

Utgångspunkten för tillgänglighetsmåtten är ett finmaskigt rutnät som består av cirka 12 000 hexagoner. Till hexagonerna kopplas demografiska data som beskriver befolkningen som bor inom respektive område vilket, för aktuell studie, har kompletterats med förväntad befolkningsutveckling fram till 2050 samt socioekonomiska data och bilinnehav. Restiderna har beräknats mellan hexagonerna och de utpekade målpunktstyperna. En metod har utvecklats för att hantera och betygsätta stora mängder geografiska data, och kan användas för olika typer av färdsätt som bil, cykel, gång och kollektivtrafik. Kombinationen av restid och utbudet av målpunkter resulterar i ett tillgänglighetsbetyg från 0 och 5, där betyget 0 är en bristfällig och betyget 5 representerar en väldigt god tillgänglighet. Betyget 3 representerar en acceptabel tillgänglighet i förhållande till uppsatta mål inom stadens styrande dokument. Metoden har använts för att utvärdera tillgängligheten med hållbara färdsätt inom två kilometer från sju utpekade tätorter eller potentiella servicenoder i Göteborgs ytterstad. De målpunkter som studerats är förskola, grundskola, vårdcentral, livsmedelsbutik, kultur, idrott och motion samt rekreation. Servicenoderna har jämförts med sju andra utpekade områden i de något mer centrala delarna av staden, den så kallade mellanstaden, för att utvärdera skillnader i tillgänglighet till de olika målpunkterna, samt jämföra vilket befolkningsunderlag som krävs för att utveckla servicen.

Resultatet visar att det finns stora olikheter i tillgänglighet mellan områdena. I många fall är tillgängligheten sämre i ytterstaden än i mellanstaden. Skillnaderna mellan områdena i ytterstaden är dock stora och vissa av servicenoderna uppvisar en tillgänglighet som är i paritet med servicenoderna i mellanstaden. Tre servicenoder, Kärra centrum, Torslanda Torg och Nya Hovås, har god tillgänglighet till de flesta målpunktstyperna. Innan utredningen lämnar förslag på i vilka servicenoder som bebyggelseutveckling främst bör ske skall hänsyn även tas till socioekonomiska förutsättningar. Servicenodernas möjlighet till förtätning och möjligheten att utveckla servicen på platsen skall också granskas.

Genom att använda tillgänglighetsmåtten för att identifiera potentiella servicenoder i ytterstaden skapas ett bättre underlag för var en hållbar stadsutveckling av ytterstaden bör ske. Underlaget som tas fram kommer användas för en komplettering av stadens översiktsplan.