Stockholms stad arbetar för att förbättra laddmöjligheterna för laddningsbara fordon i staden. I samverkan med olika laddinfrastrukturaktörer har en mängd laddpunkter satts upp under de senaste åren i kommunen. I detta föredrag presenteras en analys av hur olika publika laddstationer i Stockholm använts under framförallt år 2023 och jämförelser görs med data från 2017 och framåt. Syftet med sammanställningen att samla kunskap som kan vara användbar i den fortsatta utbyggnaden av laddinfrastruktur. Bland annat har följande parametrar analyserats: Tid på dygnet när laddning påbörjas Fördelning av laddsessioner över veckodagar och månader Energiöverföring och laddtid Generella platsskillnader Skillnader mellan olika kategorier av laddare.

Laddningsdata från tio aktörer som driver publika laddstationer i Stockholm har anonymiserats och analyserats. Dessa aktörer är Stockholm Parkering, E.ON, Recharge, Mer, Vattenfall, Milepost, Chargey, VCG, JB Charge och Qwello. Data från nästan 7 000 laddpunkter om cirka 770 000 laddsessioner har hämtats från aktörerna för år 2023 och ingår i analyserna.

Av det totala antalet laddsessioner som registrerats står normalladdning i parkeringshus för 48 procent, normalladdning på gatumark för 37 procent och snabbladdning på gatumark för 15 procent. Användningsmönstret mellan vardag och helg varierar, både i starttid och i hur länge man står och laddar (5,2 timmar i snitt för normalladdning gatumark, 10,2 timmar för normalladdning i parkeringshus och 0,6 timmar för snabbladdning). Majoriteten av alla laddsessioner för samtliga laddkategorier sker på dagtid under vardagar. Att en majoritet av laddsessionerna sker på dagtid och inom ramarna för etablerade tidsbegränsningar tyder på att den publika laddinfrastrukturen till stor del används för destinationsladdning. Normalladdning i parkeringshus fortsätter vara viktigt för de som laddar medan de är på jobbet, med en beläggningstopp mitt på dagen. Beläggningen för normalladdning på gatumark följer samma mönster som tidigare år, där fler använder laddinfrastrukturen från sen eftermiddag till in på natten, vilket indikerade hemmaladdning.

Redovisningen utgör ett kunskapsunderlag gällande publik laddning och riktar sig till städer/kommuner, myndigheter, laddoperatörer, organisationer och journalister.