I Asien har nybyggandet av järnväg förändrats under flera årtionden genom en ökande andel brobyggnation. De nyaste banorna i Japan och Indien består bara av ca 2% bankkonstruktioner och 98% byggs med broar och tunnlar. Denna byggmetod medför ökade möjligheter till systematisering och industrialisering i både planeringsskedet och under byggnation. Trafikverkets projekt Funktionell gestaltning i samarbete med bland annat Norrbotniabanan utvecklar byggprodukter och metoder för att introducera konceptet med landbroar även i Sverige. Nyckeln till landbroar är att systematisera och standardisera både projektering och produktion för en ny anläggningstyp. Detta ger en produktionsoptimerad, kostnadseffektiv anläggning som möjliggör att broar kan byggas till en kostnad som är konkurrenskraftig mot traditionella byggmetoder.

Konceptet innebär att långa broar byggs ihop av olika längder av konstruktionsfärdiga byggbitar vars optimerade dimensionering ger en minskad materialåtgång. Produktionen är uppbyggt enligt löpandebandsprincipen och blir därmed kalkylerbar och lätt att planera och riskerna minskar. 

Detta sätt att planera, projektera och bygga broar kan användas för att bland annat öka genomsläppligheten i landskapet för människor, maskiner och fauna, minska påverkan på hydrologin och avvattning samtidigt som kostnaden i projekten kan hållas nere. Följden blir att även byggherrekostnaden sjunker när förutsägbarheten ökar. Landbroar möjliggör också att järnvägen kan byggas med en jämnare och styvare underbyggnad och färre underhållskrävande övergångszoner. Detta medför både lägre underhållskostnader, särskilt på banor för högre hastigheter (>200 km/h). Den styvare grunden för spåret möjliggör också implementering av ballastfritt spårsystem för en lägre livscykelkostnad.

Introducerandet av landbroar i Sverige medför påverkan på hela järnvägsinfrastruktur-branschen, från tidig planering ner till entreprenörernas underleverantörer. Redan i planeringsskedet bestäms sträckning och anläggningstyper, vilket medför att planeringen redan i tidigt skede behöver anpassas.