Längs det lågtrafikerade vägnätet är det vanligt förekommande med långsträckta byar, även kallat randbebyggelse. Dessa områden präglas ofta av att vägen har flera anspråk och används av olika typer av trafikanter, bland annat oskyddade trafikanter, tunga fordon samt fritids- och pendlingstrafik. Då olika trafikanter ska samsas kring det begränsade utrymmet uppstår utmaningar, bland annat gällande trafiksäkerheten samt att vissa trafikantgruppers behov upplevs åsidosatta. Teknikutvecklingen och digitaliseringen av fordonsflottorna har skapat fler möjligheter till att åtgärda problem som det tidigare inte fanns samhällsekonomiskt lönsamma lösningar för.

Målet med projektet var att utvärdera möjligheterna till förbättrad trafikmiljö och ökad trafiksäkerhet längs vägnätet med randbebyggelse med hjälp av digital teknik. Projektet har utrett geostaket (Scania Zone) som ett hastighetsbegränsande förarstöd som en möjlig åtgärd. Genomförandet har skett i samarbete mellan Trafikverket, SCA Skog samt fyra åkerier. Under projektets gång har förare och åkeriägare fått testat teknikens funktion i det vardagliga arbetet under olika årstider. Resultatet har baserats på intervjuer, enkätsvar samt analys av data från förarnas körbeteende längs fyra olika sträckor med varierande karaktär.

Framförallt visar resultatat på en högre hastighetsefterlevand hos de förare som har haft systemet installerat jämfört med den generella hastigheten för samtliga tunga fordon som passerar mätpunkterna. Trots vissa utmaningar med att analysera efterlevnaden av systemet ger intervjuer och enkätsvar positiva indikationer på att systemet generellt sett används inom de tilltänkta zonerna och 75% av förarna kan tänka sig att fortsätta nyttja systemet efter att projektet avslutats.

Denna erfarenhet har resulterat i många lärdomar, inte bara kring själva användningen av systemet utan även gällande arbetssätt och rutiner hos företagen. De slutsatser som kan dras är att förare generellt sett välkomnar implementeringen av digitala hastighetshinder.