Projektets huvudsakliga syfte har varit att ta fram en aktuell och teknisk detaljerad metodöversikt för in-situ övertäckning av förorenade sediment. Ytterligare ett syfte med projektet har varit att ta fram flera understödjande publikationer för att förklara hur och varför en sådan översikt är viktig och relevant för ett stort antal svenska aktörer. In-situ övertäckning, en aktuell översikt. Som framgår av denna publikation är övertäckning på plats (in-situ) en internationellt accepterad teknik för hantering av förorenade sediment. Metoden innebär att rena massor läggs över de förorenade sedimenten för att skapa en ny botten och för att uppfylla specificerade mål. Övertäckning har både fördelar och begränsningar i likhet med andra åtgärdstekniker som muddring eller naturlig återhämtning. Två olika slags övertäckningstekniker finns – isolationsövertäckning respektive tunnskiktsövertäckning – och de skiljer sig åt på flera sätt men främst med avseende på specifika prestandamål. Olika naturliga och antropogena material används för isolationsövertäckning och tunnskiktsövertäckning, vilket inbegriper traditionella (icke-reaktiva) och reaktiva (t.ex. adsorptiva) material. Ett stort antal faktorer behöver beaktas och utvärderas när man väljer och designar en övertäckning som är mest lämplig för att möta plats- och projektspecifika mål. När väl övertäckningen är utformad bör den konstrueras på ett kontrollerat och geotekniskt stabilt sätt och med hänsyn till minimal uppgrumling. En övertäckning under vatten kan konstrueras med hjälp av olika slags utrustning och metoder. Övervakning bör ske både under konstruktion (för att försäkra sig om att övertäckningen är konstruerad som den är utformad för) och långt efter det att övertäckningen är slutförd (för att bekräfta att övertäckningen fungerar som den ska över en längre tidsperiod).