Även om många menar att det idag saknas visioner för en omställning av transportsystemet finns en växande diskussion om att visioner kan sätta ingång välbehövliga omställningsprocesser. I denna rapport undersöks glappet mellan efterfrågan på visioner och kunskapen om visioners innehåll och funktion i transportsektorn. Detta görs genom en genomgång av visioners plats i svenska planeringsprocesser, genom en analys av forskning där visioner används som verktyg i omställningsprocesser och genom en analys av svenska policydokument där visioner om transportsystemet har formulerats. Syftet med rapporten är att fördjupa kunskapen om hur visioner 1) används i forskning om omställning av transportsystemet och 2) formuleras i processer relaterat till förändring och omställning av transportsystem. Två analytiska ramverk har kombinerats. Kulturgeografen Josefina Syssners ramverk syftar till att analysera visioners innehåll genom ett fokus på dess stipulationer (beskrivningar), normer (värderingar) och preskriptioner (handlingar) och hur aktörer förhåller sig till visioners roll. För att förtydliga kopplingen till transportområdet, används ASI-ramverket, som vuxit fram ur forskning om transportomställning och plockats upp bland annat av FN, som medbegreppen undvik, förändra eller förbättra som synliggör vad olika policyåtgärder syftar till att åstadkomma för typ av förändring. Rapportens övergripande slutsats är att kunskapen om transportvisioner och deras betydelse i förhållande till hållbar omställning är relativt liten och tämligen okritisk. Litteraturgenomgången visar att forskning om visionsbaserade omställningsprocesser ärinitierade och drivna av forskare, medan forskning om visionsprocesser som andra aktörer lett är ovanliga. Detta visar även på ett glapp mellan planeringsforskning och transportforskning. Slutsatserna från de forskningsdrivna processerna pekar på att transportvisioner kan vara värdefulla eftersom de möjliggör för olika grupper att engagera sig i hur transporter, resande kan och bör te sig i framtiden.