Stockholms stad har valt att implementera två distinkta miljözoner för att adressera och reglera luftkvaliteten och trafikflödet inom staden. Dessa miljözoner utgör en viktig del av stadens hållbarhetssträvan och strävan att skapa en renare och hälsosammare stadsmiljö. Den första miljözonen omfattar stadskärnan och tillämpas endast på tung trafik, medan den andra miljözonen omfattar Hornsgatan och sträcker sig till att inkludera även lätt trafik. Mot bakgrund av detta initiativ uppstod en önskan hos Stockholms stad att noggrant utvärdera och analysera hur införandet av miljözoner faktiskt påverkade både miljön och trafikmönstren längs Hornsgatan. För att uppnå detta genomfördes mätningar och insamling av data under loppet av år 2023.  

För att skapa en välgrundad och djupgående utvärdering av miljözonens påverkan valdes en metodik som kombinerade flera tekniker. En nyckelkomponent var användningen av ANPR-kameror (Automatic Number Plate Recognition) för att noggrant övervaka och analysera fordonsflödet längs Hornsgatan. Genom att analysera fordonsdata kopplad till registreringsnummer kunde man identifiera olika fordonskategorier och deras efterlevnad av de nya reglerna. För att få en bredare och mer komplett bild av luftkvaliteten och miljöförändringarna, användes även mikrosensorer som kunde mäta partikelhalter och andra miljöföroreningar i området.  

Den samlade datan och insikterna har kompilerats och visualiserats i form av en dashboard i en mjukvaruplattform. Denna plattform ger inte bara kommunen och dess beslutsfattare en realtidsöversikt över miljözons efterlevnad och dess påverkan på miljön, utan även medborgarna har möjlighet att aktivt följa utvecklingen och resultaten. Genom denna öppna och transparenta metodik ökar medvetenheten och engagemanget kring stadens hållbarhetsinitiativ. Det bör noteras att projektet är fortfarande i en pågående fas, och den insamlade datan har potential att avslöja mer långsiktiga trender och mönster med tiden.