Projektets syfte var att öka kunskapen om hur ungdomar tycker och tänker kring resvanor, användande av skyddsutrustning, körkort och behov av mobilitet. Genom att förstå hur ungdomar tänker kring dessa frågor skapas bättre förutsättningar att utforma mobilitetslösningar, trafikmiljöer, fordon, informationsinsatser, trafikutbildningar m m som kan bidra till en säkrare trafik. Kvantitativ del - enkätundersökning, 1 026 svarande i åldern 15-24 år i Västra Götaland och Halland. Kvalitativ del - fokusgrupper, djupintervjuer och digitala uppgifter med deltagare i åldern 15-24 år i Västra Götaland och Halland.

Nästan 7 av 10 åker bil dagligen/flera gånger i veckan medan endast 4 av 10 ungdomar uppger att de åker kollektivt. I 18-årsåldern då många tar körkort blir det ännu tydligare att bilen föredras framför kollektivtrafik. Hur ofta man använder sig av ett färdmedel beror på var man bor. Unga i storstäder åker i mycket högre grad kollektivt medan de på landsbygden i högre grad väljer bil. Om de unga får välja så är det främst snabbhet, tillgänglighet och bekvämlighet som avgör vilket färdmedel de använder. Snabbhet är det som gör att bilen föredras. Tillgänglighet och bekvämlighet är också något som man i hög grad förknippar med att åka bil.

”Netflix-generationen” har en tydlig förväntan om att kunna färdas och planera sin resa spontant, d v s sömlöst, utan krångel och ”on demand”. Körkortsnormen är stark och körkortet är en näst intill självklar biljett in i vuxenlivet . Bilen har en stark ställning bland unga, som också blivit skjutsade av sina föräldrar under uppväxten som "baksätesbarn". Otrygghet begränsar och påverkar också resmönster och val av färdmedel. Cykel och kollektivtrafik väljs bort i vissa områden och vissa tider på dygnet.