I takt med att bemannade och obemannade luftfartyg alltmer börjar etablera sig i det undre luftrummet så innebär det en genomgripande förändring av transportsystemet. Drönartekniken skapar nya förutsättningar och resurser för en lång rad branscher som normalt inte bedriver luftfart. De praktiska utmaningarna är många men möjligheterna är betydande. rapporten beskriver utvecklingen med särskild inriktning mot innovativ luftmobilitet. 

Teknikutvecklingen går snabbt och Transportstyrelsen och andra myndigheter behöver arbeta proaktivt för att skapa goda förutsättningar att möta den nya tekniken och utveckla de krav och regler som kommer att fordras med den. Syftet är att få kunskap om utvecklingen samt utreda vad som krävs av myndigheter och andra aktörer för att kunna möjliggöra innovativ luftmobilitet i Sverige. 

Frågeställningarna är följande:

• Hur ser utvecklingen av IAM-landskapet ut? Vad pågår, var och varför, i Sverige såväl som inom Europa och EU? Detta inkluderar såväl regelverk som marknad.
• Hur kan utvecklingen av IAM bidra till att uppfylla de transportpolitiska målen och där med bidra till utvecklingen av hållbara transporter?
• Hur har andra länder i Europa och EU gjort för att möjliggöra en innovativ luftmobilitet, såväl organisatoriskt som strategiskt?

Rapporten baseras i huvudsak på litteraturstudier av rapporter samt nyhetsoch forskningsartiklar. Författare till dessa är såväl offentliga aktörer som bransch och media. Vidare har ett frågeformulär ställts till medlemmar i NAARIC (National Aviation Authorities Regulation Implementation Coordination). NAARIC består av en grupp UAS-experter från europeiska nationella luftfartsmyndigheter.

IAM-landskapet och dess möjliggörande kan därför sägas vila på fyra centrala fundament: regelverk, infrastruktur, teknikutveckling & innovation, samt allmänhetens acceptans. Samspelet och mognaden av dessa utgör förutsättningarna för att IAM ska bli ett transportsätt att räkna med i framtiden.