The deployment of long combination vehicles (LCVs) is currently in progress in Sweden. LCV refers to heavy vehicles that are longer than 25.25 m, which is the conventional length limit in Swedish regulations. LCVs reduce operational costs, improve fuel efficiency and reduce CO2 emission per ton-km. Despite their numerous advantages, a question that still revolves around these vehicles is how they perform on the road. Although this question has been answered using simulations, an analysis using real traffic data is still missing. 

This thesis assesses the performance of LCVs using naturalistic driving data (NDD). The performance assessment is done using Performance-based standards (PBS) measures. PBS is a regulatory scheme for heavy vehicles, such as LCVs, that includes performance measures with a quantified required level of performance. The main PBS measures used in this thesis are rearward amplification, low-speed swept path, high-speed transient offtracking, and high-speed steady-state offtracking. Rearward amplification represents the amplification of motions in the rear end of a vehicle combination, which relates to its stability, and the remaining three are indicative of the space that the vehicles occupy in different scenarios. The steering reversal rate is also employed to compute the cognitive workload of the drivers in low-speed scenarios. 

Two LCV combinations are considered for analysis, namely an A-double composed of a tractor-semitrailer-dolly-semitrailer/tractor-semitrailer-full trailer and a DuoCAT composed of a truck hauling two centre-axle trailers. Four scenarios are of interest to this thesis: lane changes, manoeuvring through roundabouts, turning in intersections and negotiating tight curves. The thesis presents three contributions outlining the analysis methodologies, followed by a discussion of the results obtained from the analysis. 

Introduceringen av långa fordonskombinationer (LCV) pågår för närvarande i Sverige vilket ger en möjlighet att minska driftskostnader samtidigt som bränsleeffektiviteten förbättras och koldioxidutsläppen per ton-km reduceras. LCV avser tunga fordon som är längre än 25,25 meter, vilket är den konventionella längdgränsen enligt svenska regler. Trots fördelarna är en fråga hur dessa fordon presterar på väg. Den här avhandlingen studerar och analyserar den frågan med hjälp av naturalistisk kördata (NDD) från experiment med LCV.

Prestandabedömningen görs med hjälp av prestandabaserade standarder (PBS). PBS är ett regleringssystem för tunga fordon, såsom LCV, som kvantifierar och kravställer fordonets beteende. De huvudsakliga PBS-måtten som används i denna avhandling är bakåtförstärkning, spåravvikelse och svept area i låg hastighet. Bakåtförstärkning representerar förstärkningen av rörelser från den främre till den bakre delen av en fordonskombination, vilket relaterar till dess stabilitet, och de två återstående indikerar det utrymme som fordonen upp-tar i olika scenarier. Dessutom används styråtervändningshastigheten (SRR) för att beräkna förarnas kognitiva arbetsbelastning vid låga hastigheter, exempelvis vid körning i rondeller och korsningar.

Två LCV varianter studeras i denna avhandling, en A-dubbel bestående av dragbil-påhängsvagn-dolly-påhängsvagn/dragbil-påhängsvagn-släpvagn samt en Duo-kärra bestående av en lastbil som drar två släpvagnar med centrerade ax-lar. Fyra scenarier är av intresse för denna avhandling: filbyten, manövrering genom rondeller, svängning i korsningar och körning i snäva kurvor. Avhandlingen presenterar tre bidrag som beskriver analysmetoderna och efterföljande resultatdiskussioner.