Knäskador är vanligt förekommande i trafik- och idrottsrelaterade olyckor. Skadorna är förknippade med trauman orsakade i såväl höga som låga våldsnivåer. Fast skadorna generellt har låg risk att bli livshotande, så ökar riskerna för efterföljande skador som artros, meniskskador och ytterligare ligamentrupturer. Dessa skador riskerar att orsaka invaliditet och kan därmed ha en långsiktig negativ effekt på individens livskvalitet, vilket i längden innebär stora kostnader även för samhället. Vid trafik- och idrottsrelaterade olyckor är främre och bakre korsbandsskador vanliga och leder till primära rekonstruktioner av knäligamenten. De fyra ligamenten som oftast omfattas vid knäligamentskador är de två korsbanden inuti knäleden; samt de två kollaterala ligamenten som är fästa på utsidan av knäleden.
En nyligen genomförd studie på amerikanska skadedata visade att fotgängare ofta råkar ut för knäligamentskador vid olyckor med motorfordon. Bland vuxna fotgängare som erhöll ligamentskador (utan närliggande frakturer) hade minst 38 % kollaterala ligamentskador, 31 % hade korsbandsskador och 31 % fick skador på båda ligamentgrupperna. Liknande statistik hittades också för ligamentskador som även involverar intilliggande frakturer runt knäleden. Dessa resultat indikerar att knäligamentskador är påtagliga problem vid kollisioner mellan fotgängare och fordon, och att den relativa belastningen av knäligamenten kan bero på kollisionsförhållanden, såsom den relativa stötfångarens höjd på knä-fordonet och knäorienteringen vid tidpunkten för kollisionen.
Genom en litteratursökning och analys av skadedata planerar vi att redovisa omfattningen av knäskador för de mest utsatta trafikanterna – med ett speciellt fokus på knäligamentskador. Syftet med studien är att införskaffa den kunskapen som behövs i arbetet mot skadeprediktion och skadeprevention. Målet är att:
Preliminära resultat från litteraturgenomgången har visat på att rekrytering av knäligamenten är starkt beroende av knäledens position vid tidpunkten för skadetillfället. Ligamenten är uppdelade i flera funktionella delar som bland annat skiljer sig i orientering relativt varandra och bidrar därmed till att ligamenten kan vara bärande i olika knäledsvinklar.