Uppsala kommun har under ett tiotal år arbetat med att främja hållbara transportlösningar i exploateringsprojekt för att på så sätt nå de högt ställda målen om klimatneutralitet 2030. Den kunskap som byggts upp i organisationen genom olika testprojekt har lett fram till att arbetet med hållbar mobilitet i exploateringsprojekt systematiserats i linjen. Nya metoder, samarbetsformer och digitala verktyg har implementerats för att kvalitetssäkra arbetet över tid. I detta har även uppföljning av respektive mobiltetsåtgärdseffekter följts upp på fastighets- och områdesnivå för att säkerställa att kommunens kravställningar ger förväntad effekt när det gäller minskat bilinnehav och ökad andel hållbart resande. Resultatet visar att bilinnehavet är så lågt som 0,27bilar/hushåll, vilket kan jämföras med 0,54 bilar/hushåll i den övriga tätorten.
Innovationsarbetet med att utveckla nya metoder och verktyg har skett via:
Utvecklingsarbetet i Uppsala har lett till att frågor om hållbar mobilitet integrerats i den redan befintliga samhällsbyggnadsprocessen, vilket är relativt unikt, då andra kommuner valt att utveckla nya parallella processer för mobilitetsfrågor, med en nya verksamheter och avtalsstrukturer. Fördelen med Uppsalamodellen är att frågorna integrerats i redan befintliga processer, som alla bekanta med, både tjänstepersoner och byggaktörer och det finns redan ett jurdiskt lagrum att fånga upp frågorna inom. Detta har dock krävt en kompetenshöjning och ett ansvarstagande hos alla som arbetar med samhällsutveckling och exploatering. Målet har varit att få hållbar mobilitet att tillsammans med andra hållbarhetsfrågor genomsyra allt arbete, genom hela linjen - inte vid sidan om. Tack vare detta har man fått in frågorna på ett långsiktigt sätt som håller över tid.