I många regioner ställs nu kollektivtrafikmyndigheterna inför sparkrav som framtvingar nedskärningar i utbudet. Vid dessa nedskärningar ställs man också inför ett principiellt vägval, där man antingen kan välja att göra generella nedskärningar genom att ta bort enstaka turer med svagt resande på många olika linjer (traditionell metod) eller göra mer radikala nedskärningar på enstaka linjer och bibehålla eller till och med förbättra utbudet i den övriga trafiken (offensiv metod). De två alternativen kan utformas så att de på kort sikt har likvärdiga effekter på resandeutveckling och trafikekonomi, men de långsiktiga effekterna är inte lika uppenbara. Syftet med denna studie har därför varit att försöka tydliggöra de långsiktiga effekterna av de två alternativa huvudprinciperna som kan tillämpas vid nedskärningar i kollektivtrafiken.

Studien baseras på resultatet av fyra fallstudier, där de långsiktiga effekterna av ett heltäckande turutbud har studerats. Slutsatserna av dessa fallstudier har här tillämpats på ett scenario med två typiska regionala busslinjer, den ena med stort resande och förhållandevis välutbyggt turutbud, den andra med svagt resande och endast ett fåtal turer per dag. De två alternativa principerna för nedskärningar har konkretiserats för de två busslinjerna och sedan har effekterna på kort och lång sikt beräknats med hjälp av vedertagna trafikekonomiska nyckeltal och utbudselasticiteter.

Resultaten visar att det finns risk för att den initiala kostnadsbesparingen med nedskärningar enligt traditionell metod på sikt äts upp av förlorade biljettintäkter. Trots att de turer som tagits bort hade svagt resande blir den långsiktiga effekten påtaglig eftersom de borttagna turerna lämnar hål i tidtabellen efter sig. Om nedskärningarna i stället koncentreras till den svagare linjen samtidigt som utbudet förbättras något på den starkare linjen kan den långsiktiga effekten bli den omvända, med totalt sett ökat resande efter något år. Det första året efter nedskärningarna är effekterna av de båda alternativen likvärdiga, men på längre sikt syns betydande skillnader.