Det är en stor utmaning att planera större banarbeten, så kallade trafikpåverkande åtgärder (TPÅ), för det nationella järnvägssystemet. Idag sker denna planering med grov kännedom om hur trafiken påverkas. Samverkanseffekter hanteras i huvudsak på ett manuellt sätt och det finns behov av välunderbyggda metoder i detta planeringsarbete. En inledande modellstudie genomfördes i forskningsprojektet SATT, vilket bestod av en inventering av forskningsläget, en kravanalys, samt en undersökning av olika modellansatser. En metod baserad på en tvådelad optimeringsmodell för planering av enstaka produktionsår föreslogs och provades på enkla schematiska exempel.

Forskningsprojektet SATT-BP (Samplanering av trafikpåverkande åtgärder och trafikflöden –banarbetsplanering) har vidareutvecklat och testat denna metod. Först har en ordentligare forskningsprogramvara implementerats med översättning och bearbetning av nationellt data för infrastruktur, trafik och planerade arbeten. Sedan har två fallstudier genomförts, dels för alla större planerade arbeten under 2024 på stomnätstriangeln Göteborg-Hallsberg-Lund med kringliggande sidobanor, dels för ett antal fördefinierade avstängningsscenarier kopplade till ett stort kontaktledningsbyte norr om Bräcke där hela Norrlandstrafiken har analyserats för en typvecka under 2026.

I bägge fallstudierna har detaljerade trafikflöden för alla linjerelationer som berör de aktuella områdena beaktats. Trafikanpassningarna för alla dygn med kapacitetsreduktioner har beräknats. Detta ger både en överblick av den samlade trafikpåverkan, och en möjlighet att studera inverkan på enskilda trafikrelationer eller kapacitetsutnyttjandet på specifika länkar över tid.

Projektet har visat att verktygen, med acceptable lösningsprestanda, kan producera planer som är rimliga och av god kvalitet. Projekt och avstängningar placeras till tidpunkter med låg trafikpåverkan och de matchas på ett sätt som ger god samordning, vilket kommer att demonstreras i presentationen. Dessa resultat kommer att publiceras som en VTI-publikation under hösten 2023.

Styrkan med dessa verktyg är att de kan hantera en stor mängd projekt och trafikrelationer på ett stort geografiskt nätverk, men samtidigt ge en hög detaljeringsgrad vad gäller både schemaläggning och trafikflöden. Systemet stödjer också en uppdelning i olika tåg- eller trafiktyper, enligt principerna om segmentering och kapacitetsplanering i TTR. Detta ger ett bättre och mer exakt beslutsstöd än de metoder som Trafikverket använder idag.