transportstyrelsen har tagit fram en rapport som ger en överblick av utvecklingen på den svenska och europeiska järnvägsmarknaden och vilka behov som finns för utvecklingen av kapacitetstilldelningen, det vill säga hur järnvägens användare får tillgång till infrastrukturen. Bakgrunden är dels pågående europeiskt arbete med ny lagstiftning, dels de problem som Trafikverket har stött på i den nuvarande tilldelningsprocessen.

Denna rapport ger ett kunskapsunderlag på väg mot en ändamålsenlig framtida kapacitetstilldelning. Den ger en uppdaterad bild av hur den hittillsvarande svenska tilldelningsmodellen har format den svenska järnvägsmarknadens utveckling, hur utvecklingen ser ut för järnvägsmarknadens olika delsegment i Sverige och Europa och vilka utmaningar som den nuvarande kapacitetstilldelningen står inför.

Den svenska järnvägsmarknadens utveckling har präglats av att initiativet över användningen av järnvägen har lagts hos järnvägsföretag och andra sökande. Denna ansats har troligen varit gynnsam i att stimulera innovation och entreprenörskap och genomföra omvandlingen från statligt monopol till konkurrensutsatt marknad med många aktörer, där den starkaste utvecklingen har skett inom den upphandlade persontrafiken. Efter genomförandet av fjärde järnvägspaketet står de flesta europeiska länder inför en liknande situation, med ett antal olika vägval och mönster. 

Den svenska järnvägsmarknadens utveckling har präglats av att initiativet över användningen av järnvägen har lagts hos järnvägsföretag och andra sökande. Denna ansats har troligen varit gynnsam i att stimulera innovation och entreprenörskap och genomföra omvandlingen från statligt monopol till konkurrensutsatt marknad med många aktörer, där den starkaste utvecklingen har skett inom den upphandlade persontrafiken. Efter genomförandet av fjärde järnvägspaketet står de flesta europeiska länder inför en liknande situation, med ett antal olika vägval och mönster. 

Transportstyrelsen anser att det kan vara gynnsamt för Sverige att lämna dagens tilldelningsmodell och öka inslagen av förplanering; att planeringen även fortsättningsvis bör ha målsättningen om ett samhällsekonomiskt effektivt utnyttjande; att den kommersiella persontrafikens roll kan behöva stärkas eller omdefinieras; att det behövs ytterligare åtgärder om godstrafiken ska kunna utvecklas; samt att det krävs en betydligt högre grad av EU-gemensamma regler, arbetssätt och IT-system än idag för att den gränsöverskridande trafiken ska fungera tillfredsställande.