Södertälje har i ett samarbetsprojekt med region Stockholm och Nobina formulerat höga ambitioner för framtidens kollektivtrafik. Målet är över 80 % nöjda kunder, en halverad restid inom tätorten och att kollektivtrafikens marknadsandel ökar till 30%. En viktig del i kommunens arbete är att utveckla en BRT-linje genom Södertälje. Linjen infördes i december 2022 och under 2023 beviljades stadsmiljöavtal för framkomlighetsåtgärder för linjen. Kritiskt för projektet har varit att möjliggöra genomförandet av åtgärderna utan att det ska påverka bussens framkomlighet under byggtiden. I underlagen för ansökan användes innovativa teknikstöd för att analysera optimal längd för kollektivtrafikkörfälten och därmed kunde en effektivare utformning säkerställas som minskade anläggningskostnaden avsevärt.

I syfte att minska framkomlighetsproblem för BRT-busslinjen i högtrafik föreslogs separata kollektivtrafikkörfält längs en relativt lång sträcka. Detta innebar att vägen behövde breddas från ett till två körfält i vardera riktning, en omfattande och kostsam framkomlighetsåtgärd. För att få en tydligare uppfattning om köbildningens omfattning valde Södertälje kommun att göra en analys av framkomlighetsproblematiken utifrån busstrafikens kördata. Som analysunderlag användes högupplöst och bearbetad GPS-data från tusentals fordon som illustrerar körvägen indelad i sekvenser på 25 meter. 

Tack vare att realtidsinsamlingen snabbt skapar ett stort dataunderlag var det möjligt att säkerställa ett gott kvantitativt dataset, trots att endast 1,5–2 månaders realtidsdata hade hunnit samlas in sedan linjens införande. Utifrån denna data analyserades den så kallade restidsspridningen, som syftar på att det tar olika lång tid att köra samma sträcka och avgång under olika dagar. Restidsspridningen beskriver på så sätt hur robust en körtid är. Genom att utgå ifrån restidsspridningen var det möjligt att på 25-metersnivå utläsa precis var och hur ofta kollektivtrafiken upplevde framkomlighetsproblem och därmed anpassa längder för kollektivtrafikkörfälten.

Med GPS-data som underlag blev det tydligt att det var ytterst få turer som hade behov av ett så långt kollektivtrafikkörfält som hade föreslagits, kollektivtrafikkörfältet var helt enkelt onödigt långt. Analysen utgjorde på så sätt ett bra diskussionsunderlag och skapade en förståelse för behovet av ett kollektivtrafikkörfält under olika tidpunkter. Utifrån det kunde Södertälje kommun göra en bedömning för optimal längd på kollektivtrafikkörfältet.