Det finns sedan länge mål för jämställdhet inom transportsektorn vilket innebär att kvinnors och mäns transportbehov ska väga lika tungt i planeringen och att kvinnors och mäns erfarenheter, och attityder ska tillmätas lika vikt. Men hur står det till med att realisera dessa mål hos de olika svenska aktörer som är ansvariga för transportplaneringen på nationell, regional och lokal nivå? I en studie som gjorts av Trivector på uppdrag av Nätverket Jämställdhet inom Transportsektorn har dessa frågor besvarats genom en enkät riktad till Sveriges samtliga kommuner, 21 regionala kollektivtrafikmyndigheter, 21 länsplaneupprättare, samt sex ÅVS-planerare på Trafikverket. Svarsfrekvensen var knappt 36 procent. 

Svaren på denna enkät visar att fastän det finns en bra generell kunskap om könsskillnader när det gäller resvanor och attityder till resande omsätts denna kunskap sällan till åtgärder. Ofta saknas också uppgifter om kvinnors och mäns resande i den egna regionen och kommunen och ibland skulle sådana uppgifter lätt kunna tas fram utan att det görs. Detta leder till en könsblind planering där kvinnors erfarenheter, och attityder riskerar att förbises. Speciellt könsblind tycks planeringen vara när det kommer till barn då flickors och pojkars olika resvanor och attityder till resande i stort sett aldrig undersöks. En vanlig förenkling som används bland planerarna är antagandet om att kollektivtrafikåtgärder alltid främjar jämställdhet eftersom kvinnor oftare reser med kollektivtrafik. Svaren på enkäten visar också att det finns utmaningar med att förstå transportplaneringens roll för att bidra till de jämställdhetspolitiska delmålen som berör ekonomisk jämställdhet, jämställd hälsa och jämställd utbildning. Jämställdhet ses ofta som någonting utöver det ordinarie arbetet, som ska hanteras av andra förvaltningar eller är resurskrävande.

I undersökningen identifieras en rad åtgärder som olika aktörer kan ta till för att accelerera jämställdhetsarbetet inom transportsektorn. Aktörerna finns på nationell, regional och lokal nivå och åtgärderna innefattar information och fortbildning, riktade forskningsutlysningar samt att ekonomiskt möjliggöra lokala undersökningar av bägge könens resvanor och preferenser.