Attraktiv kollektivtrafik är en viktig pusselbit i omställningen mot ett mer hållbart samhälle. För att kollektivtrafiken ska vara attraktiv krävs korta restider och hög punktlighet. Det finns bara ett sätt att skapa både hög punktlighet och snabba restider och det handlar om att erbjuda kollektivtrafiken riktigt hög framkomlighet. Framkomlighetsbrister kostar samhället idag ca 1 miljard kronor. Görs inget åt framkomlighetsproblemen så kommer de att öka i takt med att övrig motortrafik ökar. Ökade framkomlighetsproblem skapar en negativ spiral. För när framkomlighetsbristerna ökar så blir restiden längre och då krävs det fler fordon för att trafikera linjen. Det leder till färre avgångar alternativt högre trafikeringskostnader. Färre avgångar och längre restider leder till färre resenärer som i sin tur ger lägre intäkter och fler bilar vilket försämrar framkomligheten ytterligare. Syftet med studien är att belysa allvaret i situation men också visa goda exempel på hur framkomligheten kan öka och därigenom vända sprialen uppåt. För kortare restid ger utrymme till mer trafik. Mer trafik och snabbare restider ger fler resenärer som ger mer intäkter och färre bilar i systemet vilket ger högre framkomlighet.

Vi har kvantifierat kostnaderna för framkomlighetsbristerna i Sverige genom att analysera all GPS-data på alla unika delsträckor (sträckan mellan alla hållplatser) i nästan hela Sveriges kollektivtrafiksystemet. Datan är kvalitetsgranskad och samanställd på så vis att det är möjligt att utläsa restidsvariationen på respektive sträcka samt möjligt att jämföra olika percentiler med varandra. Baserat på restidsvariationen över dygnet och hur restiden påverkar antalet resenärer kan vi identifiera förbättringspotential så väl som försämringspotentialen. Detta har gjorts för alla regioner som lämnar sin GPS-data till Trafiklab (12/21 RKM:er) för att på så vis kunna urskilja regionala skillnader. För de regioner som inte lämnar GPS-data till trafiklab har vi antagit att framkomligheten är jämförbar med en region som har liknande fördelning mellan landsbygd och stad samt städer i jämförelsebar storlek. Länstrafikbolagets omsättning har använts för att definiera trafikens omfattning i de regioner som vi saknar data för.