Två frågor motiverar studier av ekonomiska bilstyrmedel i städer. Den första är att en övergången till elbilar skulle innebära ett skatter på fossilbränslen som idag bidrar till internalisering av biltrafikens externa effekter blir verkningslösa och skulle behöva ersättas och kompletteras i städer. Men hur? Den andra är föreställningen att Sverige kan bygga bort kapacitetsbrister i transportinfrastrukturen. Sådana ambitioner skulle leda till enorma kostnader. Trots det modelleras sällan styrmedel i kommuner och regioner för att skapa ett effektivare utnyttjande av befintlig kapacitet. Forskningsfrågan är därför hur olika ekonomiska styrmedel fungerar och vilket som ger störst nettonytta? Detta görs genom en analys av tre olika ekonomiska styrmedel: kilometerskatt, trängselskatt och parkeringsavgift i en modell som tillämpas på Malmö och Uppsala.
Städerna modelleras med data så nära 2017 som möjligt. Malmös befolkning är ungefär dubbelt så stor som Uppsalas. Färdmedelsandelarna i det modellerade utgångsläget är ungefär lika i städerna. Den största delen av initiala externaliteter utgörs av beräknade trängselfördröjningar.
I projektet har BUPOV-modellen använts och vidareutvecklats. Modellen har tidigare använts för att modellera trängselskatter och parkeringsavgifter i Uppsala liksom kollektivtrafik i Uppsala. Styrmedlen analyseras på två nivåer en där de sätts till för att enbart optimeras för att internalisera biltrafikens externa effekter och en där de utöver det förutsätts bidra till stadens skatteintäkter. Trängselskatten optimeras för inpassering i innerstaden, kilometerskatten optimeras för alla bilresor i innerstaden och parkeringsavgifterna i innerstaden optimeras.
När styrmedlen optimeras för internalisering är effekterna av de tre styrmedlen ungefär lika stora i Uppsala, medan de kilometerskatten och parkeringsavgifterna ger avsevärt större effekter på bilanvändning i Malmö. Detta indikerar att resor inom innerstaden utgör en större andel av det totala antalet bilresor i Malmö.
När styrmedlen optimeras för även bidra till skatteintäkterna förändras resultaten. Nivåerna för styrmedlen blir då mestadels högre än i de rena internaliseringsfallet. I Malmö minskar biltrafiken med 20% istället för 15%. Oavsett motiven för skattenivåerna ger styrmedlen betydande offentliga intäkter men också betydande bördeökningar för bilanvändare.