Geofencing can be used for governing connected vehicles, for instance in terms of speed or use of fuel, within a digital geographic zone. The overall aim of this project was to examine the potential of speed-limiting geofencing with respect to measurable effects on traffic safety, health, and the environment.

The project consisted of a literature review, a test track study, and a traffic simulation study. The literature review aimed to examine studies on effects of geofencing and revealed that studies on speed-limiting geofencing are few. The test track study evaluated the effects of geofencing on a single vehicle. Two scenarios with a relevant application in the real world were chosen, i.e., speed-limiting in connection with a school and a hospital, respectively. Three different driving patterns were used, based on data from real traffic, and speed, pollutant emissions and noise were measured.

The test track study showed that there is a potential for increased traffic safety in these types of traffic environments, especially for pedestrians and cyclists, without negative effects on the environment. The traffic simulation study aimed to estimate the effects of geofencing implemented on a larger scale by simulating a whole vehicle fleet, with various percentages of geofenced vehicles. The hospital scenario was chosen for traffic simulation, and it was concluded that a high percentage of vehicles with geofencing implemented is needed for most vehicles to respect the posted speed limit. In addition, the total effect of geofencing parts of a vehicle fleet might not be a decrease in emissions.

The overall results from the project indicate that geofencing vehicle speed could lead to increased traffic safety without negative consequences for health in terms of pollutant emissions and noise. There is however a need to follow up the effects on a vehicle fleet in real traffic environments.

Geostaket (geofencing) kan användas för att styra uppkopplade fordon, exempelvis gällande hastighet eller val av bränsle, inom ett digitalt avgränsat geografiskt område. Huvudsyftet med detta projekt var att undersöka potentialen av hastighetsbegränsande geostaket med avseende på mätbara effekter på trafiksäkerhet, hälsa och miljö. Detta görs genom att studera ett fåtal enskilda fall där användande av geostaket skulle kunna vara en tänkbar åtgärd för att öka hastighetsefterlevnaden.

Inom projektet genomfördes en litteraturstudie, en studie på testbana och en trafiksimuleringsstudie. Litteraturstudiens syfte var att undersöka tidigare studier om effekter av geostaket och den visade att det endast finns ett fåtal studier om hastighetsbegränsande geostaket. Testbanestudien utvärderade effekterna av geostaket på ett enskilt fordon. Två scenarier med en relevant tillämpning i verkligheten valdes ut, nämligen hastighetsbegränsning vid en skola respektive vid ett sjukhus. Tre olika körmönster användes, baserade på data från verklig trafik. Hastighet, avgasemissioner och buller mättes på testbanan för dessa körmönster.

Testbanestudien visade att det finns potential för ökad trafiksäkerhet i dessa typer av trafikmiljöer, särskilt för fotgängare och cyklister, utan negativa miljöeffekter. Trafiksimuleringsstudiens syfte var att uppskatta effekter av användning av geostaket i större skala genom att simulera en hel fordonsflotta, där andelen fordon med geostakettillämpning varierade. Sjukhusscenariot användes vid trafiksimuleringen och slutsatsen var att en hög andel fordon med geostakettillämpning behövs för att de flesta fordon ska respektera hastighetsgränsen. Dessutom visade resultaten att totaleffekten av att inhägna delar av en fordonsflotta inte nödvändigtvis är minskade avgasemissioner.

Sammanfattningsvis indikerade resultaten från projektet att tillämpning av geostaket för fordonshastighet kan leda till ökad trafiksäkerhet utan negativa konsekvenser för hälsa i form av avgasemissioner och buller. Det finns dock ett behov av att följa upp effekterna på en fordonsflotta i verklig trafikmiljö.