Betydelsen av cykling och dess positiva effekter är väl dokumenterat. Studier visar att för personer med funktionsnedsättning kan cykling motverka en negativ utveckling av fysisk hälsa samt öka självständighet och socialt deltagande. Personer med funktionsnedsättning cyklar dock i betydligt mindre omfattning än personer utan funktionsnedsättning. Detta indikerar att det finns barriärer för personer med funktionsnedsättning avseende förutsättningar för att cykla.

Syftet med denna studie var att kartlägga och sammanställa kunskapsläget om förutsättningar (möjligheter och hinder) för personer med funktionsnedsättning att cykla. Syftet var även att ge förslag på vidare forskning. Studien har genomförts i form av en kunskapsöversikt – en scoping review. Fokus har inte varit på specifik funktionsnedsättning.

Resultaten visar att förutsättningar för personer med funktionsnedsättning att cykla begränsas eller hindras av en rad olika barriärer. Cykelinfrastrukturen är exempelvis inte alltid utformad så att cyklister med funktionsnedsättning kan framföra anpassade cyklar. Det saknas också oftast parkeringsmöjligheter för cyklister med funktionsnedsättning. Detta innebär ett problem ur ett ”hela-resan-perspektiv”, varför universell utformning är av stor betydelse. Kostnad är ytterligare en barriär, då anpassade cyklar är dyrare än standardiserade cyklar. Vidare har många personer med funktionsnedsättning inte fått lära sig att cykla, och i de fall som cykelutbildning/träning för personer med funktionsnedsättning erbjuds är det vanligt att deltagarna inte cyklar självständigt i trafiken efter utbildningen. Träning/utbildning behöver utvecklas och kombineras med flera insatser som ökar möjligheten att cykla efter genomgången utbildning. En slutsats är också att cyklister med funktionsnedsättning är underrepresenterade i transportsystemet, policydokument, forskning och cykeldebatt. Detta kan innebära att personer med funktionsnedsättning inte ser sig själva som cyklister, eller potentiella cyklister.

The importance of cycling and its positive effects is well documented, and studies show that for people with disabilities, cycling can counteract a negative development of physical health, and increase independence and social participation. However, people with disability make significantly fewer trips by bicycle, compared to people without disability. This indicates that there are barriers for people with disabilities regarding conditions for cycling.

The aim of this study was to map the state of knowledge regarding the conditions (opportunities and obstacles) for people with disabilities to cycle. Further, the aim was to suggest further research. The study has been carried out based on a scoping review. The focus has not been on specific disability.

The results show that the conditions to cycle for people with disabilities are limited or hindered by several barriers. Existing bicycle infrastructure, for example, is not always designed for cyclists with adapted cycles. There is also usually a lack of parking facilities for disabled cyclists. This shows a problem from a "whole-journey perspective". Thus, universal design becomes of great importance. Another barrier concerns costs, as adapted bicycles are more expensive than standard ones. Furthermore, several people with disabilities have not learned to cycle, and even if cycling education and training for people with disabilities exist, these can have shortcomings, for example that they do not lead to independently cycling in traffic. Also, one conclusion is that cyclists with disabilities are underrepresented in transport systems, policy documents and in research and cycling debate. Thus, people with disabilities might not see themselves as cyclists, or potential cyclists.