Poliser behöver inte alltid följa gällande trafikregler utan beroende på omständigheten och arbetsuppgiftens prioritet får undantag från trafikregler göras. Att göra undantag innebär dock en ökad risk och kan leda till olyckor, inte minst vid påkallandet av fri väg där det krävs att andra trafikanter är extra uppmärksamma. Syftet med denna studie är därför att öka kunskapen om vilken typ av trafikolyckor som skett under polisers utryckningskörningar, vad som kännetecknar de förare av polisfordon som varit inblandade i trafikolyckorna och vilken roll den mänskliga faktorn haft. 

Studien består av tre delstudier: i) en databasstudie med data från Kammarkollegiet och Polismyndigheten, ii) en enkätstudie som besvarats av 386 poliser i yttre tjänst och iii) en intervjustudie med sex poliser som varit inblandade i minst en olycka under brådskande ärende eller trängande fall. 

Utifrån resultaten rekommenderar vi: i) att Polismyndigheten internt jämför siffror i denna studie med exempelvis regions-, köns-, och åldersfördelningen hos poliserna i yttre tjänst för att kunna identifiera skadedrabbade grupper; ii) att kategoriseringen av olyckor hos Kammarkollegiet ses över för att möjliggöra relevant uppföljning, särskilt när det gäller typ av framförande och orsak till olyckan, och iii) att Polismyndigheten internt samlar in den typ av information som behövs för att kunna identifiera orsaker till trafikolyckor och därmed hitta rätt åtgärder. 

Vi rekommenderar även att Polismyndigheten ser över i) kraven på erfarenhet av bilkörning innan poliser tillåts köra i brådskande ärenden och trängande fall, ii) kvalitén på utbildningen till utryckningsförare, iii) kontinuiteten av fort-/vidareutbildningen inom utryckningskörning och iv) möjligheten till mentorskap för nyutexaminerade poliser.

Police officers do not always have to follow the traffic rules. Depending on the circumstances and the priority of the task, exceptions from traffic rules may be made. Making exceptions, however, entails an increased risk and can lead to accidents, especially when they must yield the right of way requiring other road users to respond. The purpose of this study is therefore to increase our understanding about the type of traffic accidents that occurred during police emergency driving, what characterizes the drivers of police vehicles who were involved in traffic accidents during emergency driving and what role the human factor played. 

The study consists of three sub-studies: i) a database study including data from the Legal, Financial and Administrative Services Agency and the Police Authority, ii) a survey completed by 386 police officers who worked in the field, and iii) an interview study with six police officers who were involved in at least one accident during emergency driving. 

Based on the results, we recommend: i) that the Police Authority compares the results of this study with, for example, that of the region, gender and age distribution of those police officers working in the field in order to identify overrepresented groups, ii) that the categorization of accidents at the Legal, Financial and Administrative Services Agency is reviewed to enable relevant follow-up studies, especially with regard to the type of driving and cause of the accident, and iii) that the Police Authority internally collects the type of information needed to identify causes of traffic accidents to find the right action. 

We also recommend that the Police Authority review the need for i) some form of minimum driver experience before they are allowed to drive in an emergency, ii) further improvement to the quality of driver training, iii) more regular advanced driver training, and iv) the possibility of mentoring for newly graduated police officers.