Cycling in rural areas is different from cycling in urban areas in that speeds of motorised vehicles are usually higher, and the interactions with other traffic almost exclusively consist of encountering oncoming traffic or being overtaken at the discretion of other traffic. Most cycling related research and politics focus on urban areas and the acquired knowledge cannot always be transferred to rural areas. The aim of this report is to provide an overview of the literature focusing on cycling in rural areas mainly with respect to safety, comfort, adequacy for cycling, and barriers and enablers for cycling. Findings and results are presented and discussed by topic, followed by a higher-level discussion focusing on issues and possibilities for increased and safe cycling. This also includes an identification of knowledge gaps. 

Presently, cycling is marginalised as a mode of transportation in the public discourse, in policies, provision of infrastructure, financing and research, and this is even more distinct for cycling in rural areas. For cycling to increase substantially in modal share, it is not enough to increase the number of cycling trips made by people who already cycle today. It is necessary that also people who do not cycle must take up cycling, which means that provisions have to be made that cater to those people’s needs. While further research is necessary here, it is known that bikeable routes that are well connected are a basic precondition, which must be coupled with effective incentives to increase cycling. This requires a remaking of the transportation policy as a whole with a systematic prioritisation of sustainable travel, which incorporates the heterogeneity of current and prospective cyclists. Special care must be taken to also consider the conditions in rural areas, to make the most of the total potential for cycling.

Att cykla på landsbygd skiljer sig från att cykla i tätorter. Motorfordonens hastigheter är vanligtvis högre och samspelet med andra trafikanter utgörs nästan uteslutande av mötande trafik eller av omkörningar på den omkörandes villkor. Samtidigt fokuserar forskning och politik främst på cykling i tätort vilket inte alltid kan överföras till förhållandena på landsbygd. Syftet med denna rapport är därför att sammanställa kunskapsläget genom en litteraturöversikt med fokus på cykling på landsbygd avseende framför allt säkerhet, komfort, lämplighet och barriärer för cykling. Resultaten presenteras och diskuteras ämnesvis och följs sedan av en mer generell diskussion med fokus på frågeställningar kring ökad och säker cykling. Detta inkluderar även identifiering av kunskapsluckor. 

I dagsläget är cykling, framför allt på landsbygd, marginaliserat i den offentliga debatten, i politiken, vid tillhandahållande av infrastruktur, samt vid finansiering och forskning. För att få till stånd en markant ökning av cykling räcker det inte med att de som cyklar börjar cykla ännu mer. Människor som i dagsläget inte cyklar måste också börja cykla vilket innebär att åtgärder måsta vidtas för att tillgodose dessa människors behov. Även om ytterligare forskning är nödvändig vet vi redan att cykelvänliga och väl sammanlänkade vägar är en grundläggande förutsättning, vilket även bör kombineras med effektiva incitament för ökad cykling. Detta kräver en övergripande omdaning av transportpolitiken där hållbart resande, systematiskt måste prioriteras med hänsyn till heterogeniteten hos dagens så väl som framtidens cyklister. Skillnaderna mellan förhållandena i staden och på landsbygden måste i detta sammanhang särskilt beaktas för att tillvarata cyklingens fulla potential.