Syftet med denna rapport är att identifiera och sammanställa styrmedel som syftar till minskad klimatpåverkan av transporter i Sverige och genomförda utvärderingar av dessa klimatstyrmedel. Rapportens målsättning är att öka kunskapen om vilka klimatstyrmedel som har utvärderats, utvärderingarnas metodansats och om resultaten från utvärderingarna visar att styrmedlen har varit effektiva i att minska klimatpåverkan av transporter i Sverige. Sådan kunskap är viktigt för att beslutsfattare ska kunna ta välinformerade beslut om framtida styrmedel, reformer och åtgärder som syftar till minskad klimatpåverkan av transport. 

I rapporten har 40 offentliga klimatstyrmedel och 69 utvärderingar identifierats. Majoriteten av de identifierade klimatstyrmedlen är aktiva idag och är transportområdesövergripande. Utvärderingarna är övervägande ex-ante, i form av (enklare) konsekvensanalys och använder sig av en kvantitativ metodansats med beräkningar baserade på deskriptiva analyser och statistik. Överlag tyder resultaten på att styrmedlen bidrar, eller förväntas bidra, till att uppnå deras syfte om minskad klimatpåverkan från transport (med några undantag), dock med varierande grad av effektstorlek och kostnadseffektivitet. Flertalet utvärderingar är inte tillförlitliga på grund av bristfällig transparens och beskrivning av metod/dataunderlag, otillräckliga analyser av översiktliga och enklare slag samt bristfälliga data av olika skäl. Analys av samhällsekonomiska effekter saknas också i flertalet utvärderingar. 

Sammanställningen i denna rapport visar ett tydligt behov av ett mer systematiskt förhållningssätt till, samt planering och genomförande av, utvärdering och uppföljning av klimatstyrmedels effektivitet att nå satta klimat- och transportmål. Utöver detta tydliggörs även bristen av skattning av kausala orsaks-verkan-samband. Förslag till framtida studier inom området är: ex-post-utvärderingar av de befintliga klimatstyrmedel som det saknas utvärderingar av eller där utvärderingens resultat är otillräckliga; ex-post-utvärderingar av klimatstyrmedel som har utvärderats ex-ante och gör jämförelser mellan de två för att öka kunskapen om hur framtida ex-ante-studier bör designas; och en sammanställning av ex-ante- och ex-post-utvärderingar av liknande klimatstyrmedel som införts i andra länder.

The purpose of this report is to identify and review public policy instruments that aim to reduce climate change caused by transport in Sweden as well as evaluations of these policy instruments. The aim of the report is to increase the knowledge about to what degree these environmental policy instruments have been systematically evaluated. The aim is also to describe the design of these evaluations and whether their results indicate that the policy instruments have been effective in reducing climate impacts of transport. Such knowledge is important for decision-makers to make well-informed decisions about future policy instruments and reforms. 

40 public environmental policy instruments and 69 evaluations have been identified in the report. The majority of the identified policy instruments are active today and applies to both passenger and freight transport. The evaluations are predominantly ex-ante impact analyses using quantitative approaches based on descriptive statistics. Overall, the evaluation results indicate that the policy instruments (are expected to) reduce climate impacts of transport, although of varying magnitude and cost-effectiveness. However, the results are often not reliable due to limitations such as lack of transparency and sufficient description of method and data sources, use of over-simplified methodology, and/or data limitations. Moreover, many evaluations do not include socio-economic analysis. 

The review in this report shows a clear need for a more systematic approach to, as well as planning and implementation of, evaluations on the effectiveness of public environmental policy instruments to achieve climate and transport goals. Moreover, there is a lack of knowledge about causal impacts of environmental policy instruments in the transport sector. Suggestions for future studies: ex-post evaluations of existing environmental policy instruments, ex-post evaluations of environmental policy instruments that have been evaluated ex-ante and make comparisons; review of ex-ante and ex-post evaluations of environmental policy instruments implemented in other countries.