Transporttidsvinster (TTS) och minskad transporttidsvariation (TTV) för gods-och passagerartrafik är viktiga nyttoposter i de samhällsekonomiska kalkylerna inom transportsektorn. Ett av antagandena som behöver göras är den monetära värderingen av TTS och TTV – VTTS och VTTV. Resenärers värderingar av dessa mått baseras oftastpå SP-studier (Stated Preference). VTTS för godstrafik baseras på kostnaden för kapitalbindningen i, och därmed värdet av, godset. I nuläget antas VTTV vara lika med det dubbla VTTS. Transportörers nyttor av minskad transporttid och transporttidsvariation beräknas som en del av transportkostnaderna (i andra poster i kalkylen). Detta projekt fokuserar på VTTV för godstransporter.

Den här rapporten består av två delar. Kapitel 2, som är skrivet av WSP, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet och Logistics Landscapers, beskriver WP 4 som handlar om vilket mått som ska användas för transporttidens variation, vilka delar VTTV består av samt härleder en matematisk modell för att beräkna VTTV.

Syftet med WP 4 var ursprungligen att kartlägga och utvärdera olika mått för transporttidsvariationen (TTV). Med mått menas enheten som används för att kvantifiera variationen, som exempelvis standardavvikelsen eller den genomsnittliga förseningen. En litteraturstudie har genomförts där använda mått i 22 tidigare samhällsekonomiska studier i Sverige ochutomlands listas. En slutsats av litteraturstudien är att många olika mått använts, vilka kan kategoriseras under

• Standardavvikelse
• Spridning (ofta i form av skillnad mellan percentiler)
• Andel av sändningar som är försenade
• Genomsnittlig försening (om försenad)

Fördelar och nackdelar med de olika måtten diskuteras. En annan slutsats är att valet av mått sällan diskuteras i de genomgångna studierna, utan man verkar ha valt ett mått som passar undersökningsmetoden. Vidare har det undersökts om det används mått inom logistikbranschen som skulle kunna passa TTV inom samhällsekonomin. Slutsatsen är att dessa mått (eller indikatorer) är framtagna med andra syften och för användning på mikronivå (företag eller enskilda transportkedjor) vilket gör det svårt att tillämpa dem på makronivå. Dock finns ett behov av mått på en mesonivå som gör det möjligt att analysera förändringar i transportsystemet ur båda perspektiv – samhällets och enskilda aktörers.