Detta är den elfte utvärderingsrapporten i Vägverkets (VV:s) utvecklingsprogram alternativa 13 m-vägar, sedan 2002 benämnt "Uppföljning mötesfria vägar". Syftet med programmet är bl.a. att finna och klarlägga standard- och kostnadsnivåer för föreslagna åtgärder samt att klarlägga framkomlighets-, trafiksäkerhets och miljöeffekter. Vägverkets och VTI:s bedömning innan utvecklingsprogrammet startade var att i första hand mittseparering med räcke, s.k. mötesfri väg med mitträcke, och i andra hand sidoområdesåtgärder har en mycket stor trafiksäkerhetseffekt. Båda dessa åtgärder genomförs inom befintligt vägområde.

Effekterna av 2+1 med enbart vägmarkering var på förhand omstridda, från mycket positiva bedömningar i Tyskland till negativa i Norge. Vägverkets och VTI:s bedömning var på maximalt 10 % effekt. Programmet omfattade ursprungligen sex objekt med mittseparering med räcke, ett per VV-region förutom Stockholm. Vägverket beslöt våren 2000 att skyndsamt bygga om ett stort antal högklassiga 13 m-vägar, de flesta av dessa motortrafikleder, till 2+1-väg med räcke. Dessutom ingår i utvärderingen fem objekt som är 2+1-väg med enbart vägmarkering samt fyra objekt som är s.k. alternativ fyrfältsväg. Våren 2001 har VV också beslutat att ersätta ML och den vanliga 13 m-vägen med 2+1-väg med mitträcke (MML och MLV) som typsektion för nybyggnad och förbättring. Det fanns i december 2003 ca 950 km öppnade mötesfria vägar, se tabell på sidan 16, varav ca 435 km utgörs av MML-objekt och resterande 515 km av MLV-objekt. Av totalt ca 950 km väg ingår ca 625 km i uppföljningen i detta notat, 375 km med MML och 250 km med MLV.