Hur transportsystemet används beror i hög grad på de skatter och avgifter som möter användarna. Prissättningen har därför större påverkan på tillgängligheten och den samhällsekonomiska effektiviteten än exempelvis vad investeringar i ny infrastruktur har. Detta visar nationalekonomerna Maria Börjesson och Jacob Lundberg i SNS-rapporten Skatter på transporter – smartare styrning för effektivare transportsystem.

Rapporten analyserar hur skatter och avgifter i transportsektorn kan utformas för att bättre spegla de kostnader som transporter ger upphov till. Den täcker de viktigaste skatterna och avgifterna – drivmedelsskatter, fordonsskatter, trängselskatter, banavgifter, farledsavgifter, parkeringsavgifter, moms och förmånsbilsbeskattning – och sätter dem i ett bredare institutionellt och nationalekonomiskt sammanhang, med hänsyn till EU-rättsliga ramar. Rapporten presenterar 18 konkreta reformförslag som sammantaget bedöms ge ett nettotillskott till statskassan på 10–20 miljarder kronor per år.

Den bärande principen är att skatter och avgifter i första hand bör motsvara de externa kostnader som trafiken orsakar – trängsel, buller, utsläpp, olyckor och slitage – varken mer eller mindre. Analysen bygger på en genomgång av vetenskaplig litteratur samt offentlig statistik över transporter, skatteintäkter och offentliga utgifter.