Publications
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Återvinning av termoplastisk vägmarkering
Swedish National Road and Transport Research Institute, Infrastructure, Pavement Technology.ORCID iD: 0000-0002-5225-7786
Swedish National Road and Transport Research Institute, Society, environment and transport, Environment.ORCID iD: 0000-0003-4815-8299
Svevia, Sverige.
Svevia, Sverige.
Show others and affiliations
2026 (Swedish)Report (Other academic)Alternative title
Recycling of thermoplastic road markings (English)
Abstract [sv]

Termoplastiska vägmarkeringar är viktiga för trafiksäkerheten men produktionen av dem orsakar stor miljöpåverkan, särskilt genom komponenter vars produktion är energiintensiv som pigment, bindemedel och glaspärlor. I takt med ökad resursmedvetenhet och ny kunskap om vägmarkeringars klimatpåverkan har behovet av hållbarare användning av vägmarkering ökat. Samtidigt tas större mängder termoplastiska vägmarkeringar bort i samband med underhållsåtgärder, vilket väcker frågan om återvinning kan vara ett möjligt alternativ för minskad resursförbrukning, minskad klimatpåverkan och minskade kostnader. Systematisk återvinning förekommer inte i dagsläget och kunskapsläget kring återvinning av termoplastiska vägmarkeringar är mycket begränsat. 

Detta pilotprojekt har till syfte att undersöka om det är möjligt att återvinna termoplastiska vägmarkeringar, från borttagning på vägen via separation av föroreningar till utvärdering av återvunna komponenter och slutligen funktionstester i verklig trafikmiljö. Två borttagningsmetoder analyseras: mekanisk fräsning och vattenblästring med högt tryck. Fräsning ger grövre bitar av vägmarkering men med stora mängder föreningar i form av asfalt och grus, medan vattenblästring ger finkorniga material med stora mängder föroreningar i form av lera och bitumen. 

Efter sortering, tvättning och smältning användes det återvunna materialet i nya termoplastformuleringar med 10–30 % återvunnet innehåll. Laboratorieanalyser visar stora variationer mellan materialen, särskilt för bindemedels-, pigment- och premixhalter (inblandningsglas och olika fyllnadsmedel), vilket understryker behovet av noggrann kvalitetskontroll och anpassade återvinningsprocesser. Tre av de mest lovande formuleringarna applicerades hösten 2024 på NordicCerts provfält i Norge. 

Projektet visar att återvinning av termoplastiska vägmarkeringar är tekniskt möjlig, men att effektiv och bra separation av föroreningar och vägmarkeringsmaterial är en utmaning. Resultaten indikerar också att återvunnet material kan användas i nya vägmarkeringsprodukter, men att fortsatt utveckling krävs för processoptimering, kvalitetskontroll och bedömning av långtidsprestanda. Fortsatt utvärdering på provfältet under de kommande åren är avgörande för att fastställa om vägmarkeringar med återvunna komponenter kan uppfylla krav på funktion och hållbarhet i nordiskt klimat.

Abstract [en]

Thermoplastic road markings are essential for traffic safety, but their production has a significant environmental impact, particularly due to components that require energy-intensive production, such as pigments, binders, and glass beads. As resource awareness increases and new knowledge emerges about the climate impact of road markings, the need for more sustainable use of road marking materials has grown. At the same time, larger quantities of thermoplastic road markings are removed during maintenance operations, raising the question of whether recycling could be a viable alternative to decrease resource use, decrease climate impact and lower costs. Systematic recycling is not currently practiced, and the level of knowledge regarding the recycling of thermoplastic road markings is very limited. 

This pilot project aims to investigate whether it is possible to recycle thermoplastic road markings: from road removal and contaminant separation to evaluation of recovered components and functional testing in real traffic environments. Two removal methods were analyzed: mechanical milling and high-pressure water blasting. Milling produced coarser pieces of marking material but with large amounts of contaminants such as asphalt and gravel, while water blasting produced fine-grained material with significant contamination in the form of clay and bitumen.

After sorting, washing, and re-melting, the recycled material was used in new thermoplastic formulations containing 10–30 % recycled content. Laboratory analyses show large variations between the materials, particularly in binder, pigment, and premix content, highlighting the need for careful quality control and well-adapted recycling processes. Three of the most promising formulations were applied in autumn 2024 on NordicCert’s test site in Norway. 

The project shows that recycling thermoplastic road markings is technically feasible, but that effective and proper separation of contaminants from the marking material is a challenge. The results also indicate that recycled material can be used in new road marking products, but further development is required for process optimization, quality assurance, and assessment of long-term performance. Continued evaluation at the test field over the coming years is essential to determine whether road markings containing recycled components can meet functional and durability requirements in Nordic climates. 

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2026. , p. 33
Series
VTI resultat, ISSN 3035-9805 ; 2026:11
Keywords [en]
Thermoplastic road markings, recycling, mechanical milling, water blasting, circular economy, traffic safety
Keywords [sv]
Termoplastiska vägmarkeringar, återvinning, mekanisk fräsning, vattenblästring, cirkulär ekonomi, trafiksäkerhet
National Category
Infrastructure Engineering
Identifiers
URN: urn:nbn:se:vti:diva-22653DOI: 10.65151/vti429570OAI: oai:DiVA.org:vti-22653DiVA, id: diva2:2065761
Note

Forskningsfinansiering av InfraSweden samt medfinansiering av Svevia AB och Stripe Hog Scandinavia AB. 

Available from: 2026-06-04 Created: 2026-06-04 Last updated: 2026-06-04Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(5135 kB)21 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 5135 kBChecksum SHA-512
6e7c9f6f20989f2dbbe537815ded4fe7e3e045451773fd339040c9dd73b39a67b5f33b7616aad846c19ba35f0b60e3f398d341666543da007b88b549b482568e
Type fulltextMimetype application/pdf

Other links

Publisher's full text

Authority records

Fager, HannaJärlskog, Ida

Search in DiVA

By author/editor
Fager, HannaJärlskog, Ida
By organisation
Pavement TechnologyEnvironment
Infrastructure Engineering

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

doi
urn-nbn

Altmetric score

doi
urn-nbn
Total: 185 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf