I denna rapport sammanställs resultat från långtidsuppföljning av 47 tankbeläggningar utförda mellan 2003 och 2024. De tankbeläggningar som har studerats består av ytbehandlingar (Y1B, Y2B och Racked-in) och indränkt makadam (IM, IMT, JIM och JIMT). Syftet är att öka kunskapen om hur olika typer av tankbeläggningar presterar över tid, och att ge rekommendationer för framtida kravställning.  

Tillståndsutveckling för uppföljda objekt har analyserats utifrån längsgående ojämnhet (IRI), makrotextur (MPD) och spårdjup. Resultaten visar att IRI- och spårdjupsutvecklingen generellt varierar lite mellan beläggningstyperna, medan utvecklingen av makrotexturen uppvisar stora skillnader. Y1B har hög initial textur som minskar snabbt de första åren, medan Racked-in ger lägre initial textur och når lägre nivåer snabbare, vilket ger bättre energieffektivitet med avseende på bränsleförbrukning. Indränkt makadam har lägst initial textur och en minskande texturutveckling som är långsammare än ytbehandlingarnas. Mätdata jämförd med prognosvärden från kontrollgrupper har inte en tydlig överensstämmelse och vissa objekt frångår prognosvärdena med stora marginaler, både på grund av bättre och sämre utveckling än prognos.

Kravställningen för ytbehandlingar är mer utförlig jämfört med indränkt makadam, som saknar krav på maximalt tillåtna defekter och makrotextur. Det föreslås att homogenisera kraven mellan olika tankbeläggningar för att säkerställa liknande kvalitet, antingen genom att utöka kraven på indränkt makadam eller genom att ställa olika krav på tankbeläggningar baserat på vägens ÅDT. 

Rapporten diskuterar vikten av bättre dokumentation av utförande och hur materialvalet påverkar beläggningens livslängd. Exempel från två ytbeläggningar illustrerar hur skillnader i stenmaterial, läggningstidpunkt och typ av trafikflöde påverkar resultatet kraftigt. 

Tankbeläggningar har potential att bidra till minskad klimatpåverkan, men mer detaljerad forskning kring olika komponenters utsläppsbidrag och framtagande av uppdaterade emissionssiffror behövs för att avgöra hur olika beläggningar står sig mot varandra och hur processen kan optimeras. Vidare forskning behövs även för att förstå vilka förhållanden under läggning som ger tankbeläggningar med god beständighet.