Under 2024 infördes en så kallad stadsmiljözon i Gamla stan i Stockholm. Initiativet motiverades av en politisk vilja att skapa mer plats för stadsliv och människor och mindre för bilar. Arbetet med stadsmiljözonen har utgjort en del av systemdemonstratorn STOLT (Stockholm Local Transitions) som ska bidra till att realisera mål om en utsläppsfri, levande och rättvis stad. Syftet med denna studie har varit att kartlägga och analysera stadens erfarenheter av de nya arbetssätt och praktiker som utvecklades som en del av genomförandet av stadsmiljözonen i Gamla stan under våren och försommaren 2024. Studien riktar fokus mot följande frågor: 

• Vilka är de huvudsakliga erfarenheterna av de arbetssätt som utvecklades i arbetet med stadsmiljözonens genomförande?
• Vad framstår som viktiga utvecklingsområden framöver, när det gäller arbetssätt inom förvaltningen, i den typ av initiativ som stadsmiljözonen är ett exempel på?
• Vilka är de viktigaste lärdomarna när det gäller de ambitioner om transformativ förändring som genomsyrar STOLT-initiativet?

Studien har genomförts i form av en kvalitativ intervjustudie med ett urval av tjänstepersoner från Trafikkontoret, Stockholms stad. Teoretisk inspiration har hämtats från litteratur om transformativ kapacitet. Resultaten illustrerar hur arbetet med stadsmiljözonen innebar en hel del utmaningar, bland annat kopplat till uppdragets snäva tidsramar och avvägningar mellan olika intressen. Samtidigt har arbetet inneburit en stärkt koppling mellan olika kompetensområden, och stärkt transformativ kapacitet. I initiativet utvecklades nya former för intressentdialog och ett stegvist arbetssätt, som har visat sig kunna generera nya typer av lärdomar och förmågor. Sammantaget bedöms det finnas en värdefull potential att ta lärdomarna vidare i liknande initiativ framöver. Dock finns det viktiga frågor som behöver diskuteras vidare, bland annat kopplat till hur man som offentlig förvaltning kan och bör balansera rollen som byråkrat och rollen som förändringsagent i initiativ för transformativ förändring.

In 2024, a so-called urban environment zone was introduced in the Old Town of Stockholm. The initiative was motivated by a political will at the municipal level to create more space for city life and people and reduce urban space allocated to cars. The work with the urban environment zone has formed part of the system demonstrator STOLT (Stockholm Local Transitions), which aims to contribute to the realization of the goal for an emission-free, vibrant and fair city. The purpose of this study has been to map and analyze the city's experiences with the new working methods and practices that were developed as part of the implementation of the urban environment zone in the Old Town during the spring and early summer of 2024. The study focuses on the following questions:

• What are the main experiences from the working methods developed in the process of implementing the urban environment zone?
• Which important areas for future development can be identified? E.g. in terms of internal working methods, and in terms of the type of initiative that the urban environment zone is an example of.
• Regarding ambitions for transformative change, what are the most important lessons that permeate the STOLT initiative?

The study has been conducted in the form of a qualitative interview study with a selection of officials from the City of Stockholm’s Traffic Office. Literature on transformative capacity forms the theoretical inspiration for the study. The results illustrate how the work with the urban environment zone involved a number of challenges, including those linked to the assignment's tight time frame and trade-offs between different interests. At the same time, the work has involved a strengthened connection between different areas of expertise within the traffic office and a strengthened transformative capacity. The initiative developed new forms of stakeholder dialogue and a step-by-step approach, which has generated new types of knowledge and abilities within the traffic office. Overall, there is valuable potential to develop the lessons learned in similar initiatives in the future. However, there are important issues that need to be discussed further, including those linked to how public administrations can and should balance the role of bureaucrat and the role of change agent in initiatives for transformative change.