För personer med funktionsnedsättning kan cykling motverka negativ utveckling av fysisk hälsa samt öka delaktighet i samhället. Likväl är det få inom målgruppen som cyklar, jämfört med personer utan funktionsnedsättning.

Studien syftar till att undersöka hur personer med funktionsnedsättning upplever barriärer respektive möjligheter för att cykla (fokus har inte varit på någon specifik funktionsnedsättning). Ett ytterligare syfte är att identifiera förbättringsbehov för målgruppens förutsättningar för att cykla. En enkätstudie och en intervjustudie har genomförts, riktade till personer med funktionsnedsättning (både cyklister och icke-cyklister). Därutöver har en workshop med aktörer som på olika sätt arbetar med cykel- och/eller funktionshinderfrågor genomförts, och som kompletterar enkät- och intervjustudien. För ensammanhållen analys har den biopsykosociala modellen använts. 

 Respondenterna ser flera fördelar med cykling, framför allt att det gynnar hälsa och välbefinnande. Men möjligheterna att cykla kan begränsas eller omöjliggöras av olika barriärer, så som hög inköpskostnad av anpassad cykel, brister i infrastruktur och underhåll samt brister avseende olika former av information och stöd för cyklister/potentiella cyklister med funktionsnedsättning. En uppfattning är också att politiker och andra samhällsaktörer inte uppmärksammar och tar hänsyn till de behov som cyklister med funktionsnedsättning har. Även cykelns utformning kan ha betydelse, både utifrån ett estetiskt perspektiv och ett funktionalitets- och säkerhetsperspektiv kopplat till trafikmiljö. 

Resultaten visar att förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning att cykla i hög grad utgörs av en kontext där flera faktorer samverkar och påverkar. Exempelvis kan aktuell funktionsnedsättning/diagnos relateras till såväl individens motivation och preferenser som till trafikmiljö, samhällsaktörers och andra trafikanters attityder samt ekonomiska förutsättningar. Detta speglar behovet av ett helhetsperspektiv, och att flera parallella förbättringsåtgärder görs. Ett helhetsperspektiv och ett fokus på exempelvis förbättrad cykelinfrastruktur (t.ex. säkrare och mer sammankopplade cykelvägnät) och vägunderhåll, som tar utgångspunkt i erfarenheter och behov hos personer med funktionsnedsättning, innebär dessutom förbättringar för alla cyklister.  

For people with disabilities, cycling can counteract negative developments for physical health and increase social participation. Despite this, few people with disabilities cycle compared to people without disabilities.

The study aims to investigate how people with disabilities experience barriers and opportunities for cycling (the focus has not been on any specific disability). A further aim is to identify areas for improvement regarding the target group's conditions for cycling. A survey and an interview study have been conducted, targeting people with disabilities (both cyclists and non-cyclists). In addition, a workshop with stakeholders working with cycling and/or disability issues has been conducted, which complemented the survey and interview study. The biopsychosocial model was used for a coherent analysis.  

Respondents see several advantages of cycling, primarily that it benefits health and well-being.However, opportunities to cycle can be limited or prevented by various barriers, such as high cost of adapted bicycles, deficiencies in infrastructure and road maintenance, and lack of information and support for cyclists/potential cyclists with disabilities. There is also a perception that various societal stakeholders insufficiently recognise and accommodate the needs of cyclists with disabilities. Furthermore, the design of the bicycle itself is of significance, not only from an aesthetic standpoint, but also in terms of functionality and safety within the traffic environment.

The results show that the conditions for people with disabilities to cycle are largely shaped by a context where several factors interact and influence each other. For example, the specific disability/diagnosis can be related to both an individual's motivation and preferences, the traffic environment, the attitudes of societal actors and other road users, and financial conditions. This reflects the need for a holistic perspective and for several parallel improvements to be made. Adopting a holistic perspective and prioritising improvements in cycling infrastructure (e.g., safer and more interconnected cycling networks) and road maintenance, based on the experiences and needs of peoplewith disabilities, also yields benefits for all cyclists.