The logistics sector is a significant contributor to global greenhouse gas emissions, with road freight transport accounting for a large share of these emissions. Electrification with battery-electric vehicles (BEVs) is a promising solution to reduce emissions from road freight transport. The role of logistics actors in the adoption of BEVs, in particular heavy-duty BEVs (HBEVs), has received limited attention in the literature. Especially road hauliers – as vehicle owners and those responsible for transport execution – require more focus when it comes to the adoption of HBEVs. 

This licentiate thesis addresses these gaps through its purpose to explore road hauliers' adoption of HBEVs. Two research questions were formulated to answer the purpose:

• RQ1: Which factors influence road hauliers’ adoption of HBEVs?
• RQ2: How do road hauliers respond to influencing factors?

The thesis is grounded in the green logistics literature, with particular emphasis on logistics actors and electrification. Complexity theory is used as a complementary theoretical perspective to enrich the analysis. The thesis purpose was approached through an exploratory research design, supported by a mixed-methods approach to answer the research questions. Qualitative case studies and semi-structured interviews in a Swedish context were the main methods employed which aimed at providing an in-depth understanding of hauliers and the factors influencing their adoption of HBEVs. Descriptive analysis of register data and statistics from Swedish public authorities complement the qualitative data by providing insight into the development of early road freight electrification with HBEVs at an aggregated Swedish level.

This thesis contributes to the field of green logistics in terms of adding knowledge to the gap on road hauliers as important logistics actors. It also contributes to the electrification literature by addressing the gap on logistics actors’ perspectives, specifically by providing insight into HBEV adoption by combining findings from hauliers that have adopted HBEVs and those which have not. Managerial contributions include guiding hauliers and other logistics actors in navigating HBEV adoption, particularly its complexity, and raising awareness of hauliers’ conditions among stakeholders such as customers and policy makers. Finally, this thesis contributes to the complexity literature by applying a theoretical perspective that is rarely used in logistics research and operationalising it in a new empirical context.

Logistiksektorn är en betydande källa till globala växthusgasutsläpp, där vägtransporter står för en stor andel av dessa utsläpp. Elektrifiering med batterielektriska fordon (BEV) framstår som en lovande lösning för att minska utsläppen från godstransporter på väg. Logistikaktörers roll i implementeringen av BEV har fått begränsad uppmärksamhet i litteraturen, i synnerhet gällande tunga batterielektriska fordon (HBEV). Särskilt åkaren, som både fordonsägare och ansvarig för utförandet av transporten, behöver ges större fokus när det gäller implementering av HBEV.

Denna licentiatavhandling tar avstamp i dessa kunskapsluckor och utforskar åkares perspektiv i implementeringen av HBEV. För att besvara syftet har två forskningsfrågor formulerats:

• Forskningsfråga 1: Vilka faktorer påverkar åkares implementering av HBEV?
• Forskningsfråga 2: Hur hanterar åkare dessa påverkansfaktorer?

Avhandlingen är förankrad i litteraturen om grön logistik, med särskild betoning på logistikaktörer och elektrifiering. Komplexitetsteori används som ett kompletterande teoretiskt perspektiv för att fördjupa analysen. Avhandlingen bygger på en explorativ forskningsdesign och en mixed-methods-ansats för att besvara forskningsfrågorna. Kvalitativa fallstudier och semistrukturerade intervjuer i en svensk kontext utgör de huvudsakliga metoderna, med syftet att ge en djupgående förståelse för åkerier och de faktorer som påverkar deras implementering av HBEV. Beskrivande analys av registerdata och statistik från svenska myndigheter kompletterar den kvalitativa data och bidrar med insikter om den övergripande utvecklingen av tidig elektrifiering med HBEV på en svensk nationell nivå.

Denna avhandling bidrar till forskningsfältet grön logistik genom att fylla på kunskapsluckan kring åkaren som en viktig logistikaktör. Den bidrar även till elektrifieringslitteraturen genom att ge insikter om viktiga aspekter för teknikens implementering, baserat på resultat från både åkare som har implementerat HBEV och de som inte gjort det. Praktiska bidrag omfattar inspiration till åkare och andra logistikaktörer i hur de kan hantera HBEV-implementering och dess komplexitet, samt kunskapsspridning om åkarnas förutsättningar till intressenter såsom kunder och politiska beslutsfattare. Slutligen bidrar avhandlingen till komplexitetslitteraturen genom att tillämpa ett teoretiskt perspektiv som sällan används inom logistikforskning, och operationalisera det i en ny empirisk kontext.