Promemorian syftar till att ge en överblick och en fördjupad förståelse för hur klimatpolitiska mål återspeglas i Trafikverkets Basprognos 2024 och i de samhällsekonomiska analyser som görs enligt ASEK 8. Fokus ligger på vägtrafikens utsläpp och hur dessa avgränsas och hanteras i prognoser och kalkyler.

Tre frågeställningar vägleder texten:

a. Hur återspeglas klimatmål och styrmedel på klimatområdet i Basprognos 2024, och med vilken inverkan på beräkningen av framtida vägtrafik?b. Hur återspeglas klimatmål i ekonomiska värderingar av koldioxidutsläpp i den nationella transportplaneringens kostnadsnyttoanalyser?c. Vilka konsekvenser kan hanteringen av klimatmålen få för nationell transportplanering, policyutveckling och beslutsfattande? 

I Basprognos 2024 förutsätts att direkta fossila utsläpp från inrikes transporter upphör till 2045 genom en snabb elektrifiering av fordonsflottan och utfasning av kvarvarande fossila drivmedel. Det antas att kvarstående utsläppsgap i förhållande till det långsiktiga nationella klimatmålet 2045 framöver sluts genom introduktionen av ytterligare, ännu ej beslutade, politiska styrmedel. Prognosen bortser från nationella etappmål och åtaganden på EU-nivå till 2030. Den prognosticerade trafikutvecklingen är, givet nuvarande transport- och klimatpolitik som helhet, inte förenlig med klimatmål och åtaganden till 2030 och 2045.

Vägtrafikens direkta koldioxidutsläpp värderas i samhällsekonomiska kostnadsnyttoanalyser enligt ASEK 8 med en skuggprisansats. Skuggpriset baseras på en beräknad samhällskostnad för att nå det nationella klimatmålet 2045 genom en antagen uppsättning styrmedel som successivt fasar ut fossila drivmedel. Värderingen tar inte hänsyn till högre åtgärdskostnader för att nå etappmål och åtaganden till 2030. Utsläpp från bland annat infrastrukturens byggande och drift återspeglas endast delvis i kalkylen. Värderingen är ofullständig och underskattar faktisk åtgärdskostnad för att uppfylla klimatpolitiska målsättningar och åtaganden.

I promemorian sätts hanteringen av klimatpolitiska mål i relation till aktuella bedömningar av faktisk måluppfyllelse. Resonemang förs om hur hanteringen inverkar på analyser och beslutsunderlag, och i en avslutande diskussion berörs potentiella konsekvenser för planering och beslutsfattande.