Den senaste tioårsperioden har kännetecknats av en ökad medvetenhet inom politiken, statsförvaltningen och samhället i stort, om vikten av att beakta beredskapshänsyn i planering och beslutsfattande på transportområdet. Men att medvetenheten har höjts, och tydligare ambitioner har formulerats, är ingen garant för hur genomförandet blir i praktiken. Det finns gott om exempel som visar att integrering av ”nya” målsättningar och perspektiv i befintliga planerings- och beslutssammanhang kan möta olika typer av hinder och trögheter. Särskilt utmanande kan det vara inom områden där det redan finns många mål att beakta, där rådighet och mandat är spritt mellan olika aktörer och beslutsnivåer, eller där det finns starkt etablerade arbetssätt och perspektiv som gör att verksamheten lätt fortsätter i samma hjulspår som förut. Mot denna bakgrund kommer delar av forskningen i BULT-projektet att undersöka hur det kan gå till, och vilka möjligheter och utmaningar som aktualiseras, när beredskapshänsyn ska integreras i processer och sammanhang som formar transportsystemets långsiktiga utveckling. I kapitlet ges en introduktion till några av de teoretiska perspektiv som inspirerar denna del av forskningen i BULT. Därtill presenteras resultat från tidigare forskning om olika typer av trögheter som präglar offentliga planerings- och beslutsprocesser på transportområdet. Den tidigare forskningen som presenteras handlar inte specifikt om beredskapshänsyn, utan rör integrering av miljö-, klimat- och hållbarhetsperspektiv, där det idag finns ett relativt stort antal svenska studier gjorda. Även om detta är frågor som skiljer sig från det som står i fokus för BULT så menar vi att detta kan ge relevanta perspektiv och infallsvinklar till den fortsatta forskningen i programmet.