Många förare har ett avsökningsbeteende som systematiskt missar vissa potentiella konflikter, vilket indikerar att deras mentala modeller är felaktiga. Exempelvis förekommer att förare inte tittar efter cyklister som kommer bakifrån innan de svänger höger. Vi undersöker därför hur avsökningsbeteende och anpassning till situationen varierar med omgivande trafik, körriktning, trafikregler och icke-körrelaterade uppgifter, för att förbättra förståelsen av varför förare gör systematiska fel då de söker av omgivningen.
En körsimulatorstudie i stadsmiljö med 40 förare har genomförts. Förarna valdes baserat på självskattad körstil (offensiv/defensiv) samt vana av att cykla i stadsmiljö (erfaren/oerfaren cyklist). Deltagarna exponerades flertalet gånger för tre situationer: sväng i korsning med interagerande cyklist, övergångställe med fotgängare, samt interaktion med andra motorfordon. Under försöket har data om hur förarna kör i förhållande till omgivningen och andra trafikanter, förarnas blickbeteende, förarnas arbetsbelastning, samt hur förarna interagerar med en icke-körrelaterad uppgift samlats in. Analyserna pågår i skrivande stund. Resultaten är därför avgränsade till situationen "korsning med interagerande cyklist".
Förarna stannade eller krypkörde innan de körde ut i korsningen i 254 av de 348 passagerna med högersväng och i 331 av 348 passager med vänstersväng. I många fall sökte försökspersonerna efter informationen för tidigt, t ex tittade försökspersonerna höger/vänster i korsningen när sikten fortfarande blockerades av kringliggande byggnader i 20% av passagerna. Beroende på kategori tittar mellan 50–80% av förarna i speglarna och/eller över axeln efter cyklister innan de svänger ut i korsningen. Den kategori som tittar oftast är de defensiva förarna som även är vana cyklister.
Högersvängsolyckor är ett vanligt scenario där cyklister blir påkörda. En trolig orsak är att förare inte söker av sina döda vinklar. Frågan är varför förare glömmer, eller inte ens känner till, att de behöver titta efter cyklister som kommer bakifrån. Våra preliminära resultat ger inga tydliga svar, mer än att bilister som även har erfarenhet av att cykla i stadstrafik är bättre på att samspela med cyklister.
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2025. p. 225-226