Public transport (PT) and its timetables have considerable effects on the everyday life of passengers and transport workers. However, social science research on the processes, values, and goals behind the creation of PT timetables is limited. The process of timetabling has mainly been studied within transport engineering from a technical and optimization perspective. This exploratory study aims to gain an understanding of the timetabling process from a sociological perspective to identify themes for further inquiry. In addition, it aims to reflect on the possible socio-spatial effects of timetable practices, based on the goals and values expressed by professionals at PT authorities. The study focuses on timetable planning for buses in three Swedish regional PT authorities (RPTAs). The analysis is based on semi-structured interviews with seven officials at three RPTAs, supported by a semi-systematic literature overview.

The results indicate that bus timetables are created through a complex decision-making process that starts with political goals. This process involves extensive coordination among regional RPTAs, municipalities, and PT operators, with limited input from employers and citizens. The knowledge base includes travel data and municipal plans, with constraints such as budget, infrastructure, and road network issues. The study suggests that the main goal of timetable planning is to increase PT usage by focusing on high-volume routes, following a “best benefit for most people” principle.

Three key sociological and temporal issues arise: the utilitarian approach of benefiting the majority, the prioritization of speed, and the possibility to adapt to timetables. The focus on trunk routes can lead to high-quality PT for many but insufficient service for others. Speed prioritization can exclude those who cannot adapt to it, such as people with disabilities. The question of who should adapt to whose schedules remains critical, as the possibility to control one own’s time is unequally distributed. 

Kollektivtrafiken och dess tidtabeller påverkar resenärer och transportarbetare i deras vardag. Trots det är den samhällsvetenskapliga forskningen om processerna, värderingarna och målen bakom tidtabellsplanering begränsad. Tidtabellsprocessen har främst studerats ur ett tekniskt perspektiv med fokus på optimering. Denna explorativa studie syftar till att skapa en första förståelse för tidtabellsprocessen ur ett sociologiskt perspektiv för att identifiera relevanta teman för fortsatt forskning. Ett annat syfte är att reflektera över möjliga socio-spatiala effekter av tidtabellsplaneringen, baserat på de mål och värderingar som uttrycks av planerare. Studien fokuserar på tidtabellsplanering för bussar i treregionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM). Analysen bygger på semistrukturerade intervjuer med sju tjänstemän vid tre RKM, samt en semi-systematisk litteraturöversikt.

Resultaten visar att busstidtabeller skapas genom en komplex beslutsprocess som börjar med politiska mål och strategiska dokument. Denna process involverar omfattande samordning mellan regionala RKM, kommuner och operatörer, med begränsad involvering av arbetsgivare och medborgare. Kunskapsbasen inkluderar resedata och kommunala planer. Frågor som berör budget, infrastruktur och framkomlighet skapar begränsningar. Studien pekar på att ett övergripande mål med tidtabellsplanering är att öka antalet resenärer genom att fokusera på linjer med höga volymer av resande, enligt principen ”bäst nytta för flest”.

Studien pekar på tre centrala sociologiska frågor: den utilitaristiska ansatsen att gynna majoriteten, prioriteringen av hastighet och frågan om vem som kan anpassa sig till vilka tidtabeller. Fokuset på ”starka stråk” bidrar till kollektivtrafik med hög kvalitet för många men också otillräcklig service för andra. Att prioritera hastighet gör det svårt för exempelvis personer med funktionsnedsättningar att anpassa sig till tidtabellen. Frågan om vem som ska anpassa sig till vems tidtabeller förblir kritisk, eftersom möjligheten att styra över den egna tiden är ojämnt fördelad.