För att uppnå Sveriges utsläppsåtaganden gentemot EU kan bränsleskatterna komma att behöva höjas. Om väljarna eller politikerna har en felaktig uppfattning av föreslagna lösningars tänkbara effekter kommer det vara svårt att nå ändamålsenliga beslut. Bristande väljaracceptans kan vara en begränsning för möjligheterna att genomföra effektiv klimatpolitik. Tidigare undersökningar av åsikter om bränsleskatt har dragit slutsatsen att ett hinder för acceptans är uppfattningen att högre bränslepriser drabbar landsbygdsbor och låginkomsttagare orättvist. En stor global studie visar också att utförlig information om bränsleskattens påverkan på bränsleförbrukning och utsläpp tillsammans med kompensationsmöjligheter kan öka stödet. Syftet med denna studie var därför att undersöka om information om skattens effekter och att landsbygdsbor och låginkomsttagare kan kompenseras skulle påverka benägenheten att stödja höjda bränsleskatter. 

VTI har genomfört en studie av hur svenskars stöd för höjd bränsleskatt påverkas av information om i) skatternas effekter på utsläpp och ii) en tänkbar kompensation för bilägare med lägre inkomst än medelinkomsten och som bor på landsbygd. I denna studie undersöker vi 4043 medborgares inställning till en skattehöjning som skulle öka priset på drivmedel med ytterligare 3 kronor per liter. Detta undersöktes genom att dela in respondenterna i fyra olika grupper: en referensgrupp och tre behandlingsgrupper som tilldelades olika informationsstycken. Detta kompletteras med ytterligare frågor om hur respondenten tänker att dennes acceptans hänger ihop med exempelvis effekter av skatter. Uppsatsen redovisar en skattning av en diskret valmodell med olika variablers effekt på benägenheten att stödja skattehöjningen.