Det är ont om preciserade miljömål för landskapet i utländsk litteratur. Likaså finns det få mått på landskapets natur- och kulturvärden. Detta framgår av en genomgång av mål och mått i litteratur avseende väg- och järnvägsplanering i Finland, Danmark, Norge, Nederländerna, England och Kanada. Arbetet visar också på behov av FoU-insatser för – att utveckla metoder för identifiering och bedömning av landskapets samlade natur- och kulturvärden – att för olika planeringsnivåer vidareutveckla landskapsinriktade miljömål som tar hänsyn till hela landskapet och inte begränsas till enstaka intresseområden – att utveckla relevanta indikatorer och uppföljningsbara mått för miljömålen – att åstadkomma integrering av miljömålen i MKB-processen inom transportsektorn – att studera konsekvenserna av den nya miljölagstiftningen. Påträffade målskrivningar är ofta allmänt hållna. De mest preciserade formuleringarna finns i litteratur från England och Norge. Målskrivningar är vanligare för natur- än för kulturmiljön men ibland inbegrips båda i samma skrivning. Få mål är försedda med mått, vilket försvårar uppföljning. Landskapsinriktade miljömål är vanligare för nyplanering av infrastruktur än för åtgärder på befintlig infrastruktur. Målen för befintlig infrastruktur inriktas vanligen mot kulturmiljön, särskilt infrastrukturens egna kulturvärden. Den ringa mängden mål avseende befintlig infrastruktur indikerar ett problem eftersom mängden befintlig infrastruktur är så mycket större än den infrastruktur som planeras. Projektets syfte är att analysera utländska miljömålsskrivningar och mått för landskapet och dess natur- och kulturvärden. Arbetet begränsas till landsbygdsförhållanden och intressena natur- och kulturmiljövård samt rekreation, friluftsliv och turism. Relevanta citat har påträffats i 50 av cirka 120 genomgångna skrifter. Målskrivningarna har indelats i sju grupper: Miljö allmänt, Landskapet som helhet, Landskapsbild, Naturmiljö, Kulturmiljö, Historiska sevärdheter, Rekreationsområden. Formuleringarna har bearbetats ur tre aspekter: a) grad av konkretion i åtgärderna eller grad av aktivt ställningstagande som krävs av beslutsfattaren; b) huruvida målen gäller befintlig eller planerad infrastruktur; c) avsedd beslutsnivå. Arbetet avses utgöra ett hjälpmedel i Vägverkets och Banverkets arbete för att operationalisera de övergripande miljömålen för transportpolitiken. Mer preciserade miljömål för landskapet kräver metodutveckling för identifiering av landskapets natur- och kulturvärden. För uppföljning behöver mått utarbetas. Bristen på mått och mätmetoder bör dock inte hindra tillskapandet av miljömål. Att miljömål etableras medför ökade krav på innehållet i de miljökonsekvensbeskrivningar som upprättas inför infrastrukturåtgärder. Detta är ett viktigt led i uppfyllandet av miljöbalkens höga krav på miljöhänsyn.

here is a lack of well defined environmental goals for the countryside in foreign literature. Similarly, there are few means of measuring the natural and cultural values of the countryside. This has been found in a review of goals and measures in the literature on road and railway planning in Finland, Denmark, Norway, the Netherlands, the UK and Canada. The work also indicates the need for research and development focusing on:– developing methods for identifying and evaluating the collective natural and cultural values of the countryside,– further developing countryside-oriented environmental goals for different planning levels which take into account the entire landscape instead of being limited to individual areas of interest,– developing relevant indicators and traceable measures for the environmental goals,– integrating the environmental goals in the EIA (Environmental Impact Assessment) in the transport sector,– studying the consequences of the recently introduced environmental legislation in Sweden.Goals are often expressed in very general terms. The most exact formulations are found in the literature from the UK and Norway. Descriptions of goals are more commonly found for the natural environment than for the cultural environment, but in some cases both are included in the same text. Few goals are provided with measures, which makes follow-up difficult. Landscape-oriented environmental goals are more common for planning new infrastructure projects than for actions involving the existing infrastructure. The goals for the existing infrastructure are often oriented towards the cultural environment, in particular the cultural values of the infrastructure. The small number of goals concerning the existing infrastructure indicates a problem since the volume of the existing infrastructure is much larger than that of the planned infrastructure. The aim of the project is to analyse foreign descriptions of environmental goals and measures for the landscape and its natural and cultural values. The work is limited to rural conditions and the interest of the natural and cultural environment or preservation schemes, in addition to recreation, outdoor life and tourism. Relevant material has been found in 50 out of about 120 documents studied. The descriptions of the goals have been divided into seven groups: the general environment, the countryside as a whole, the rural scene, the natural environment, the cultural environment, historic sites, recreation areas. The formulations have been processed from three aspects: a) the degree of concreteness in the actions or the degree of active adoption of standpoints required from decision makers; b) whether the goals apply to existing or planned infrastructure; c) intended decision level. The work is intended to constitute an aid in the work of the Swedish National Road Administration and the Swedish National Railway Administration for operationalisation of the general environmental goals for transport policy. More precise environmental goals for the countryside will require method development for identification of its natural and cultural values. Measures need to be developed for follow-up purposes. However, the lack of measures and measuring methods should not prevent the creation of environmental goals. The establishment of environmental goals will lead to increased demands on the content of the environmental consequence analyses performed prior to infrastructure projects. This is an important aspect in meeting the high demands of the new Swedish environmental legislation on consideration for the environment.